Ole Frimer är en respekterad bluesmusiker i vårt grannland Danmark. Ja, på andra platser också. I Eppingen till exempel. Hans senaste live-platta är inspelad där. Men det är inte den det handlar om här. Utan om »Faerd«, som egentligen släpptes i januari av året. Men så slog coronapandemin till och verkligheten sköts fram. Tills nu.

»Faerd« är Ole Frimers andra album med danska texter. Det tolfte av tretton album totalt sedan debuten 1990.

Bandet består av Niels Ole Thorning keyboards, Jesper Byling bas och Claus Daugaard trummor. Gästmusiker är Jakob Buchanan flygelhorn och Frank Thøgersen slagverk. Ett Ole Frimer Band som bär på en dansk tradition av musikskapande i kombination med klassiska popdrag och lyriska gitarrtoner. Och någonstans i botten finns en grund av blues. Med Gasolin i gott minne och känslan av J J Cale eller Mark Knopfler i gitarrspelet berättar Ole Frimer historier från olika delar av livet och olika delar av världen, fördelat över långa tidsperioder. Med reflektioner och eftertanke. Och lärdom kanske.

Från socialt betingade masslagsmål i sin ungdom i Ålborg till emigrerande förfäder i nordamerika. Eller varför inte ett möte med genfärd på Galapagosöarna.

Det är ett erfaret och väl samspelt band som i goda producenthänder levererar ett både intressant och känslomässigt väl lyssningsvärt album. Mer smygande än påträngande, mer lockande än övertydligt. Något som mer pockar än tvingar. Precis som det ska vara.