Vad gör man mellan turnéer och inspelningar med Wooden Shjips och Moon Duo? Jo, man kryper in i sin skaparlya under den bistra vintern i nordvästra hörnet av USA. Det var vad Ripley Johnson gjorde och resultatet blev ett andra album med Rose City Band. Och resultatet andades mer sommar än vinter.

Rose City är smeknamnet på Portland, Oregon, där San Fransiscoflyktige Ripley Johnson numera håller till. Och det var här han tillsammans med John Jeffrey på trummor spelade in detta kosmiska album. Annars har vi lärt känna Ripley Johnson som drivkraften bakom Wooden Shjips och som tillsammans med livspartner Sanea Yamada bildar den synthdrivna duon Moon Duo.

Vi som fortfarande gillar 60-talets musik har naturligtvis koll på det pulserade neopsykodeliska västkustsoundet från Wooden Shjips. Där Ripley Johnsons mjukt viskande sångröst och böljande gitarrslingor har skapat en oemotståndlig, vibrerande skönhet. Med Rose City Band har Ripley lockats att plocka in lite mer countryantydningar hos en musiker som vanligtvis är känd för en hippieflyktig tillvara bort från västkustsoundets kärna.

För ett år sedan smög Ripley Johnson ut ett första album med Rose City Band och med lite mer trummor och trumpeter kommer här uppföljaren, som visar sig vara ännu ett mästerligt stycke musik.

Det hela startar med en härlig countryfylld shuffle i »Only Lonely«, »Real Long Gone« bär på intryck från Bob Dylans 60-tal ala »Subterranean Homesick Blues«, »Reno Shuffle« har ett uppbrott från Canned Heats »On The Road Agaian« och den avslutande 12-minuters kombinationen av »Wee Hours« och »Wildflowers« känns likt något från en tidig The Velvet Underground.

»Summerlong« andas en längtan efter sommar och värme. De snabba gitarrtonerna sveper fram som en ljummen bris vid havet och rösten lägger sig som de sista solstrålarna mjukt över kustremsans horisontlinje.