Detta är det bästa The Unthanks har gjort hitintills. Denna engelska folkmusikgrupp tar med »Mount The Air« folkmusiken ytterligare ett steg. Med sitt Northumberianska arv tänjer Rachel och Becky Unthanks tillsammans med Adrian McNally på gränserna och för sin musik ett steg närmare jazzen. I det tio minuter långa inledande titelspåret hör via närheten till vad Miles Davis och Gill Evans gjorde vid tiden för »Sketches Of Spain«. Och inte minst är det ett sanslöst fint trumpetspel från Tom Arthurs som bidrar till detta.

»Mount The Air« bjuder på en musik som, precis som titeln säger, är viktlöst svävande och skirt genomskinligt på sin väg över det karga hedlanskapet. Förtrollande vackert. Och mäktigt. En oslagbar kombination.

Rachels man Adrian McNally är pianist, arrangör och producent och har en stor del i den transformering som vi hör här. Just den kombinationen av piano, stråkar och trumpet som byggs upp ger ett tidlöst intryck och en fin bas för sången att vandra på. Den här atmosfären kommer tydligt till uttryck i »Madam«.

»Died For Love« öppnar med stråkar och »Flutter« skulle kunna fungera i vilken TV-serie som helst som baserar sig på Emily Brontës romaner, medan »Magpie« kanske är den sång som mest påminner om det tidigare The Unthanks. Oackompanjerad triosång från Rachel, Becky och Niopha Keegan. Niopha som spelar fiol har annars huvudrollen i den hyllning till sin fader som hon gör i den instrumentala »For Dad«.

I hjärtat av albumet utspelar sig en miniopera. »Foundling«, som baseras på 1700-talshistorien om Thomas Coram´s Foundling Hospital i London, kopplar tillsammans med »Last Lullaby« ett mäktigt känslomässigt grepp. »Hawthorn« är grymt vacker och »The Poor Stranger« en mjukt svängande och svävande sång som i stunden kännas som en klar kandidat för att vara med på dansskolans inledande övningar.

Avslutande »Waiting« har tablas från Martin Douglas och ett slitet »chord organ«, som Adrian har fått av en annan Adrian, nämligen Adrian Utley från Portishead.

Det är en känsla av matthet som samlar sig efter att ha lyssnat genom »Mount The Air« Inte en tyngande matthet, utan en upplyftande. Det är ett fantastiskt steg in i en ny värld som The Unthanks tar med detta album. Underbart att få vara med på resan.