Det är väl det här man kallar ett trekungamöte. Eric Bibb legendarisk folkbluesartist, Ale Möller världsmusikgeni och Knut Reiersrud gitarrvirtuos möts på scenen för en gemensam konsert. Ett gemensamt statement.

Jag tror att det är ganska enkelt för tre så skickliga musiker att stråla samman och göra något tillsammans. Jag har en känsla av att all eventuell hybris kring sin egen person och sin egen förmåga på något sätt har avtaget efter många år på scen och turné för att låta möjligheten att få spela med vänner och gäster få ta överhand. Så känns det i detta fall.

»Blues Detour« bjuder på en hel del traditionella sånger i nya arrangemang och en del egna kompositioner. Också i nya arrangemang. Eric och Knut kanske inte skiljer sig åt så mycket med gitarren och sången som huvudinstrument. Det är snarare Ale som tillför något nytt till sångerna med menadola, trumpet, skalmeja och flöjt.

Det de tre kungarna också har gjort, är att tillföra skandinaviska, grekiska och orientaliska inslag i sångerna. Till exempel har Johnny Otis »Willie And The Hand Jive« har fått en orientalisk touch.

Knut är som bäst när han får ta sig an sin favorit Tommy Johnson och »Bye Bye Blues«. Lysande 12-takters Deltablues. Tillsammans med Ale gör han »Buckride« till en labyrint av norska folkdansmelodier. Erics »Flood Water« får en ny form med Ales trumpet. Snyggt samarbete.

Kvällens föreställning och trekungarmöte avslutas med Eric Bibbs klassiker »Needed Time«, som han en gång lärde sig av Taj Mahal. Här har dock tillkommit både flöjt och en bit av Louis Armstrongs »Wonderful World«. Publiken stora jubel och ihållande klapp hör vi i en annan Eric Bibbklassiker »Don´t Ever Let Nobody Drag Your Spirit Down«.

»Blues Detour« har på alla sätt bidragit till att detta inte ska ske.