»Vanished Gardens« är den platta som har snurrat flest gånger på spelaren denna sommar. Varför det? För att det är en stor musikaliskt upplevelse. Den legendariske frijazz saxofonisten och flöjtisten Charles Lloyd har tillsammans med den främste av våra älskade kvinnliga americanaartister Lucinda Williams skapat ett så lyhört samspel att förlamande känns rätt som benämning.

Samspelet utgår från en ömsesidig respekt som så tydligt känns när de närmar sig varandras områden. En inbjudan i toner till ett övertagande av solistrollen som ingen kan tacka nej till. Bara för att det känns så bra blir det så bra. Charles spelar sax och flöjt som bara han kan. En förmåga att kombinera styrka och mjukhet som gör framställningen till en blomstrande helhet. Att växla mellan vilda tonkaskader och strukturerat sammanhållna tonföljder. Och det känns som om Lucinda förstår att hon har något att svara upp mot. Och gör det. Rösten grovkornigt sammetsbeslöjad griper från djupet och ger nya versioner av gamla låtar ett nytt, annorlunda liv.

Utan The Marvels hade musiken inte blivit vad den blev. Bill Frisell gitarr och Greg Leisz pedalsteel, som Lucinda har arbetat med tidigare, bildar en osannolik duo i en egen liten värld. En duo som både kompletterar varandra och som går i väg på egna upptäcktsfärder samtidigt som de hela tiden håller ett öra öppet för vad som händer i andra delar av det musikaliska arbetet. Och där skapar en osviklig grund för blås och sång att vila sig mot. Och då är ännu inte Reuben Rogers bas och Eric Harland trummor nämnda. En rytmduo i en egen klass.

Lucinda Williams har hämtat den desperata »Dust« från »The Ghosts Of Highway 20« från 2016 och den så sakteligt växande »Ventura« från 2003. Albumet »West« kom 2007 och från det har Lucinda valt »Unsuffer Me« och ger den en ny härlig groove. Jimi Hendrix ballad »Angel« framförs av enbart Lucinda, Charles och Bill och »We´ve Come Too Far Too Turn Around« är en ny gospelliknande låt som framförs i drömmande valstakt.

Instrumentallåtarna kommer ur en lång jazztradition men med input från södern, surfrock, bebop och blues. Områden där Lloyd har rört sig under sin långa karriär. En hybrid av allt det goda som den nu 80-åriga jazzveteranen har skapat genom åren. Lekfullheten är lika stor som det seriösa allvaret. Och tillsammans med The Marvels och Lucinda Williams har det blivit sommaren mest spelade platta.