Vid 84 års ålder behöver Ralph Stanley alltmer sällan någon introduktion. Genom filmmusiken till O Brother, Where Art Thou – med Stanley's ångestladdade gospel »Oh Death« och dessutom covern på bröderna Stanley's klassiska hit »Man of Constant Sorrow« – nådde han långt utanför de country- och bluegrasskretsar där han vördas som få andra. Med sträng trohet gentemot traditionen och sina hemtrakter i sydvästra Virginias oländiga bergstrakter är han den ohotade nestorn för den gamla appalachiska bergsmusiken (han föredrar själv att kalla sin musik »old time« snarare än bluegrass).

Med »A Mother's Prayer« har Ralph Stanley skapat ett av de mest helgjutna albumen under hela sin långa karriär. Det är en skiva som faktiskt får hans klassiker »Clinch Mountain Gospel« från 1977 - en av countrygospelns allra mest älskade skivor – att blekna en aning.

Rösten, alltid själfull, varm och distinkt, har blivit en mycket gammal mans. Det tar inte bort något från musiken, snarare tvärtom, på samma sätt som Johnny Cash sista inspelningar höjdes av ålderns tilltagande mörker. Här får rösten ofta trona i ensamt majestät. Gåshudsframkallande versioner av »Prince of Peace« och Blind Willie Johnsons »John The Revelator« görs helt a capella. Arrangemangen i övrigt är lågmälda, exakta, finslipade till perfektion, inte minst i ett antal upptemponummer som Stanleys egen, banjodrivna »What kind of man«. Ett av plattans mest minnesvärda spår är en cover på den unike svarte gospelsångaren Washington Philips' känslosamma »Lift Him Up, That's All«. Ett av flera fantastiska exempel på hur Stanley korsbefruktar material från den svarta och vita gospeltraditionen och formar det till ett självklart helt.

Genom hela skivan finns inte en överdriven gest, ingenting affekterat – som så ofta är fallet med dagens formelstyrda bluegrass. Istället lutar sig Stanley tryggt tillbaka mot bergsmusikens äldre och mer eklektiska källor. T.ex. den makalösa balladen »Come All Ye Tenderhearted« från 1800-talets sista decennier. Den berättar den verkliga historien om Frances Jane Ratliff McCormack, vars två döttrar brändes inne i familjens stuga på 1870-talet. Det är en kuslig, gammaltestamentlig berättelse om död och förtvivlan.

Svårsmält? Definitivt inte. Snarare en lysande introduktion till den unika skatt av ursprunglig amerikansk countrymusik som fortfarande är ganska okänd på den här sidan Atlanten.