Copeland, Shemekia - Deluxe Edition

Shemekia Copeland lämnade Alligator för Telarc efter fyra album och tio lyckosamma år. Då blir det naturligtvis dags för ett album i Deluxe Edition-serien hos den tidigare leverantören. Nu 31 år gammal har Shemekia lämnat sin stompiga och tear-the-house-down-stil för en mer sofistikerad framtoning. Hon har ju under inledningen av sin karriär hittat en plats som efterföljare till Ruth Brown, Koko Taylor och Tina Turner. För rösten har hon. Stor, stark och bärande med en het intensitet och känsla. Hon hanterar alla stilar och tempon med professionell skicklighet och personlig känsla och lyhördhet. Möjligen kan man tycka att materialet inte alltid har hållit den kvalitet som Shemekia skulle kunna arbeta med för att verkligen blomma ut.

De två första albumen producerades av Jimmy Vivino, John Hahn och Bruce Iglauer, det tredje av Dr John och det fjärde av Steve Cropper. De har naturligtvis alla satt sin prägel på albumen. Dr John har New Orleans rytmer, Steve Cropper har Memphis soul och typiskt blås och de tre övriga har ett mer blandat intryck. Ett sökande efter den optimala formen. Och utvecklingen gick kanske inte åt det hållet man hade hoppats.

På denna Deluxe Edition finns ett antal spår från var och en av de fyra Alligatorutgivningarna plus ett spår från Alligators julskiva. Den bildar också en kavalkad av de olika anslag som Shemekia har levererat genom åren från debuten 1998 fram till den sista Alligatorutgåvan 2005. Mycket är bra. Sången är genomgående bra, och några av spåren är små pärlor. Pappa Johnny Copeland intensivt nakna »Ghetto Child« är en, munspelare Sugar Blues inhopp på »It´s 2 A.M.« är ett annat och den långsamma soulfyllda balladen »Don´t Whisper« en tredje. Men allra bäst är ändå den lugna avskalade bluesballaden »Beat Up Guitar« med Johnny Vivinos akustiska slidegitarr och ensliga fotstamp som enda komp.

Om man ska tro vad vi hör nu idag från Shemekia så kan detta vara det vi kan få från den tidigare ruffigare stilen. Har ni inget tidigare och vill ha en av de storröstade damerna oborstad och skitig så här det här hon finns.
Skrivet av Staffan Solding
Toplista

Bäst 2020

Bob Dylan - Rough and Rowdy Ways Solomon Burke - The King Of Rock ´N´ Soul: The Atlantic Recordings (1962-1968) John Coltrane - Giant Step 60th Anniversary Richard & Linda Thompson - Hard Luck Stories 1972-1982 Neil Young - Homegrown The Gun Club – Miami Kursaal Flyers – Little Does She Knows Grateful Dead – Workingman´s Dead: 50th Anniversary Deluxe Edition Lucinda Williams - Goods Souls Better Angels Frazey Ford - U Kin B The Sun Steve Earl & The Dukes - Ghost of West Virginia Green Leaf Rustlers - From Within Marin Rose City Band - Summerlong Brent Cobb - Keep ´Em On They Toes Fantastic Negrito - Have You Lost Your Mind Old 97´s - Twelfth Garcia Peoples - Nightcap At Whits End Cordovas - Destiny Hotel Shemekia Copeland - Uncivil War Don Bryant - You Make Me Feel Carla Bley - Life Goes On Shabaka and the Ancestors - We Are Sent Here By History Moses Boyd - Dark Matter Nubya Garcia - Source Majid Bekkas- Magic Spirit Quartet Zetterberg, Torbjörn & Den Stora Frågan - »Are You Happy?« Martin Küchen & Landæus Trio - Mind the Gap of Silence Per Oddvar Johansen - The Quiet Cormorat Verneri Pohjola - The Dead Don´t Dream Antti Löjtönen Quintet East - ALQE Kakofoni - Vargtimmen Hederosgruppen - Storstrejk Pär-Ola Landin, Jonas Östholm, Jon Fält - Loner Oskar Schönning/The Calle Stenman Quintet - America, Oh America Emil Strandberg - Prosodier Lira - Musiktidningen Liras höstnummer med en lista de hundra viktigaste albumen i svensk jazz är en härlig läsning
 
Staffan Solding
Laddar mer