Wells, Junior & The Aces - Live in Boston 1966
Junior Wells är en av de verkliga legenderna inom bluesen. Under nästan 50 år förtrollade han oss med sin sång och sitt munspel. Under många år tillsammans med parkamraten och gitarristen Buddy Guy.
Junior Wells är en fin liveartist och detta har förevigats i ett antal riktigt lyssningsvärda livealbum. Det är tre som står fram som mycket fina exempel på modern chicagoblues och på hur en livlig interaktion med publiken kunde låta. Det är »South Side Blues Jam« från 1969, »Live at Theresa´s 1975« (som kom 2006) och den nysläppta »Live in Boston 1966«. 1966 är året efter det att den legendariska »Hoodoo Man Blues« kom. Så det är en tid då Junior Wells var på väg in höjdpunkten av sin karriär. Intensivt, ruffigt, nära, svettigt, tungt och extremt bluesigt. »Hoodoo Man Blues« är hans första album. Den föregicks av ett antal fina singlar på mindre chicagobolag från skivdebuten 1953. Det finns perioder senare i Junior Wells karriär som inte är lika intressanta som det här.
Låtvalet är till viss del dagsaktuella populära låtar som Freddy Kings Hideaway, Jimmy Rogers That´s All Right, Muddy Waters Got My Mojo Working, G.L. Crockets There´s A Man Downstairs, Junior Parkers Feeling Good, Arthur Big Boy Crudups Look On Yonder´s wall och hans eget paradnummer »Messing With The Kid« samt till viss del traditionella blues som »Worried Life Blues« och någon ytterligare från egen penna, den Jimmy Reed-gungande »If you gonna leave me«. Intressant är också att enbart ett spår överlappar mellan »Hoodoo Man Blues« och »Live In Boston 1966«. Vilket ger oss en bred överblick över Juniors spellista för den här perioden.
Junior kompas på denna livespelning av bluesens verkliga ess, The Aces. Tight, samkört och kompletterande, samtidigt som det lämnas utrymme för individuella inspel. Dave Myers på bas, Louis Myers på gitarr och Fred Below på trummor. Tätt, tätt, tätt.
Att låta mellansnacket komma med kan vara både trevligt och irriterande. I det här fallet ger det en god atmosfärbild och förstärker intrycket av att vara live på plats i Bosten 1966 för att lyssna på tuff och intensiv chicagoblues av bästa märke.
Junior Wells är en fin liveartist och detta har förevigats i ett antal riktigt lyssningsvärda livealbum. Det är tre som står fram som mycket fina exempel på modern chicagoblues och på hur en livlig interaktion med publiken kunde låta. Det är »South Side Blues Jam« från 1969, »Live at Theresa´s 1975« (som kom 2006) och den nysläppta »Live in Boston 1966«. 1966 är året efter det att den legendariska »Hoodoo Man Blues« kom. Så det är en tid då Junior Wells var på väg in höjdpunkten av sin karriär. Intensivt, ruffigt, nära, svettigt, tungt och extremt bluesigt. »Hoodoo Man Blues« är hans första album. Den föregicks av ett antal fina singlar på mindre chicagobolag från skivdebuten 1953. Det finns perioder senare i Junior Wells karriär som inte är lika intressanta som det här.
Låtvalet är till viss del dagsaktuella populära låtar som Freddy Kings Hideaway, Jimmy Rogers That´s All Right, Muddy Waters Got My Mojo Working, G.L. Crockets There´s A Man Downstairs, Junior Parkers Feeling Good, Arthur Big Boy Crudups Look On Yonder´s wall och hans eget paradnummer »Messing With The Kid« samt till viss del traditionella blues som »Worried Life Blues« och någon ytterligare från egen penna, den Jimmy Reed-gungande »If you gonna leave me«. Intressant är också att enbart ett spår överlappar mellan »Hoodoo Man Blues« och »Live In Boston 1966«. Vilket ger oss en bred överblick över Juniors spellista för den här perioden.
Junior kompas på denna livespelning av bluesens verkliga ess, The Aces. Tight, samkört och kompletterande, samtidigt som det lämnas utrymme för individuella inspel. Dave Myers på bas, Louis Myers på gitarr och Fred Below på trummor. Tätt, tätt, tätt.
Att låta mellansnacket komma med kan vara både trevligt och irriterande. I det här fallet ger det en god atmosfärbild och förstärker intrycket av att vara live på plats i Bosten 1966 för att lyssna på tuff och intensiv chicagoblues av bästa märke.
Skrivet av Staffan Solding
