NYHETER

Streamat release party med The Ghost of Paul Revere

Videopremiär: Ellen Sundberg: Total Darkness

Singel/videopremiär: Hege Brynildsen - The Old Man & The Rabbit

Videopremiär: Olin+ - Flickan och planeten

Arkivet

LIVE

Mer live

RECENSIONER

Bruce Springsteen - Letter to you

Elvis Presley - From Elvis in Nashville

Brennen Leigh - Prairie Love Letter

Cina Samuelson - Sing with Your Heart and Soul

Arkivet

ARTIKLAR

Who´s gonna fill their shoes - Captain Sukram

Who´s gonna fill their shoes: Thorleif Bratval

Who´s Gonna Fill Their Shoes: Johan Berggren

Americana-festival i Kristiansand

Arkivet

BÄST JUST NU

Bäst just nu enligt Magnus Östnäs

Bäst just nu enligt vibeke sjøvold

Bäst just nu enligt Henrik Göransson

Bäst just nu enligt Leo Friberg

Arkivet

Det har viskats om att Dr. Johns tjugoåttonde studiogiv ska representera en återkomst till fornstora dagars glödheta New Orleans-soul. Det är en överdrift som lägger grund till besvikelse. Men »Locked Down« är alltjämt artistens vassaste på många år.

Nog för att det är en gammal sanning att Mac Rebennack inte har brunnit ordentligt sedan slutet av sjuttiotalet, men den lekfulla vitalitet med vilken Dr. John en gång virvelvindade sig igenom New Orleans musikaliska arv har inte varit riktigt närvarande sedan »Creole Moon« (2001). Mycket har både före och efter varit kompetent men också bekvämt och väl tryggt.

Det är därför glädjande att »Locked Down« med strukturerad målmedvetenhet snarare än nostalgiskt tillbakablickande faktiskt minner om svunna tider. The Black Keys Dan Auerbach må ha satt riktningen och från producentstolen fungerat som en käpp för Dr. John att luta sig mot. Men de musikaliska sammansmältningar som frammanas här är i ande och själ desamma som artisten har rotat runt bland i hart när fem decennier.

Kompakt och stabbigt vräker sig Dr. John genom patenterad soul, R&B och cajun. Det låter driftigt och energiskt, som när artisten biter ifrån på »Ice Age« och det driviga öppningsspåret. Men här finns också mer atomsfäriska stycken som albumhöjdpunkten »My Children, My Angels« och avslutande soulexplosionen »God’s Sure Good«.

I den nyfunna synergin mellan musik och lyrik återerövrar artisten inte bara sin musikaliska häxdoktorpersona men finner också vass formstyrka inom albumformatets ramverk.

»Locked Down« är för all del inget comebackalbum, Dr. John har i ärlighetens namn aldrig varit riktigt borträknad. Men med ett skarpare, eklektiskt inkluderande och behändigt stramt fokus representerar albumet ändå något av en nytändning.
Read more about Dr John
Dr. John er en av artistene som har blitt direkte rammet av orkanen som traff Louisianna og New Orleans. I slutten av november slipper den gode doktoren sin egen medisin mot det inntrufne; »Sippiana Hericane« er en syv spors EP der Dr. John reflekterer over tilstanden hans elskede New Orleans befinner seg i. Netto overskudd av salget vil gå til forskjellige veldedige formål.
Dr John hyllar Louis »Satchmo« Armstrong på en platta som släpps i augusti. Beskrivningen nedan är hämtad från Amazon:
Jag såg Professor Longhair, Doktorns läromästare och musikalisk pappa till de flesta av dagens New Orleans-pianister, tre gånger i slutet av 70-talet. En gång i Göteborg och två otroliga kvällar på Mosebacke i Stockholm.
Israel Nash: Hotell Hulingen, Hultsfred 30/7 2019
article / 2019-08-02 / Mark Andersson
En Israel Nash på sommarturné i Sverige 2019 är ett annat monster än den kvintett som den skandinaviska publiken har vant sig vid. En förstegitarrist kort får bandet möblera om i den enhet som med tiden har kommit att likna ett allt mer väloljat maskineri.
Dr. John (Malcolm John Rebennack jr.) fyller 68 til høsten. Uten at det later til at han har planer om å slutte å være ute om natta. 3. juni er amerikansk slippdato på doktorens nye plate med den talende tittelen »City that Care forgot« (429/ Savoy label group).
Dr John har rukket å bli 71, men 3.april lar han nok en gang fingrene rulle over tangentene på en ny plate. »Locked Down« er produsert av USAs i øyeblikket hippeste gitarist, Dan Auerbach fra Black Keys (nettopp), og er doktorens første utgivelse for Warner-labelen Nonesuch.
Dr. John, alias Mac Rebennack, personifierar New Orleans mer än kanske någon annan artist just nu. Han andas, han lever, han stöttar, han spelar New Orleans med varje cell i kroppen. Han bär arvet och han är den ständige förnyaren. Något som med all önskvärd tydlighet kan höras i denna hyllning till en annan av New Orleans stora artister; Louis Armstrong.
Kanske är jag lite extra snäll mot John Hiatts nya ”Same Old Man”. Skitsamma. För oss romantiska melankoliker är John Hiatt en ständig varm och gosig källa att ösa ur. Efter första lyssningarna går sångerna som vanligt som en målsökande robot mot känslocentrat. I hans senare produktioner har den känslan tyvärr klingat av efter ett tag, men inte den här gången. På sitt artonde studioalbum har en av Amerikas allra bästa låtskrivare fått till mer själ och tradition än på väldigt länge. Det finns något väldigt sublimt och moget över detta lågmälda och bitterljuva album.