NYHETER

Streamat release party med The Ghost of Paul Revere

Videopremiär: Ellen Sundberg: Total Darkness

Singel/videopremiär: Hege Brynildsen - The Old Man & The Rabbit

Videopremiär: Olin+ - Flickan och planeten

Arkivet

LIVE

Mer live

RECENSIONER

Bruce Springsteen - Letter to you

Elvis Presley - From Elvis in Nashville

Brennen Leigh - Prairie Love Letter

Cina Samuelson - Sing with Your Heart and Soul

Arkivet

ARTIKLAR

Who´s gonna fill their shoes - Captain Sukram

Who´s gonna fill their shoes: Thorleif Bratval

Who´s Gonna Fill Their Shoes: Johan Berggren

Americana-festival i Kristiansand

Arkivet

BÄST JUST NU

Bäst just nu enligt Magnus Östnäs

Bäst just nu enligt vibeke sjøvold

Bäst just nu enligt Henrik Göransson

Bäst just nu enligt Leo Friberg

Arkivet

Cina Samuelson är en av många svenska utmärkta countrysångerskor som stått i skuggan av Jill Johnson i fråga om medial exponering. Det är orättvist. Cina Samuelsons musik är konsekvent och starkt traditionsförankrad honky tonk utan sidoblickar åt vad som krävs för att platsa på radions spellistor.

»Sing with Your Heart and Soul«, kallar hon sin nya skiva. Det kan ses som en riktningsgivare för musiken. Nicke Widéns pedal steel och Thomas Haglunds fiol har framskjutna positioner, liksom gitarristen Andreas »Ea« Olsson som flyhänt och smakfullt växlar mellan honky tonk och rockabillyflöden.

Hela albumet är inspelat live i studion. Det ger en friskhet och trovärdig spontanitet åt musiken, och det understryker det intuitiva samförståndet mellan Cina Samuelson och hennes musiker. Sångerna ger en provkarta på countryns gängse teman: kärlek, svek och hell-raising. Och Cina Samuelsons lätt raspiga sång är perfekt för materialet.
Read more about Cina Samuelson
Brittiska bolag som JSP och Proper ger ut boxar på löpande band med amerikanska artister från 20- och 30-talen: blues, country, jazz, schlager. Inte minst JSP excellerar med bra boxar som samlar allt med klassiska artister, medan Proper snarare satsat på väl valda urval. Komplettisterna firade också tidig julafton förra sommaren då Document slumpade sina cd-lager för att allt skulle digitaliseras.
När Cina Samuelson gav ut sin första skiva häromåret använde hon förprogrammerade trummor, av ekonomiska skäl antar jag. Hon framförde också en del covers. De förprogrammerade trummorna var en skönhetsfläck på en annars mycket lovande skiva, där Cina Samuelson både visade sin förmåga som sångerska och som låtskrivare. De covers hon sjöng var mest som stöd för det övriga materialet.
Derek Trucks hör till den andra generationen gitarrister, som föddes in i sydstatsrocken. Warren Haynes lärde sig spela slide genom att lyssna på Duane Allman i pojkrummet. Derek Trucks förädlade sitt slidespel genom att lyssna på Duane Allman och Warren Haynes, men även på att så tydligt relatera till sångare, inte minst i jazzen. Derek Trucks eftesträvar en vokal kvalitet i sitt gitarrspel. En sådan fanns också hos Duane Allman, tydligast kanske i de långa jammen som »Mountain Jam« på mästerverket »Eat A Peach«.
»Who am I? Doctor Jekyll and Mr Hyde. As soon as I get on stage I go out of myself. I lose consciousness. Afterward I become myself again.« Så uttalade sig Vince Taylor i franska Noir Et Blanc i januari 1962.
Svensk country gör inte mycket väsen av sig.

Eller är det jag som inte är tillräckligt alert. Det kanske finns massor av ställen som lockar med levande countrymusik vecka ut och vecka in utan att jag har fått nys om det. Det kanske spelas country landet runt just nu på pubar, i danslador och i det som för hette folkparker. Men i så fall borde den svenska countryn kanske behöva någon kunnig PR-människa, som vet hur man gör för att få mer publicitet, mer spelningar i radio och mer TV-tid. Omöjligt? Nja, bara om man inte gör något.
Systrarna Shelby Lynne och Allison Moorer har uppträtt tillsammans i flera sammanhang, men först nu ger de ut en gemensam skiva, »Not Dark Yet« som fått sin titel efter Bob Dylans sång som duon gör en fin version av. På skivan får vi även countryklassiker av Louvin Brothers, Jessi Colter, Merle Haggard och Townes Van Zandt och ett par låtar från den alternativa rockscenen.
Jag var inte särskilt förtjust i Ida Sands debutskiva »Meet Me Around Midnight« häromåret. Svenska jazzsångerskor som rör sig på gränsen mot soul; ofta begränsas de av soulmusikens alltför rigida ramar. Musiken blir statisk, sökandet och den musikaliska rörelsen reduceras till kitsch i strävan efter det »själfulla« uttrycket.
»Walking through the leaves, falling from the trees/Feeling like a stranger nobody see«. Om Bob Dylans ”Triplicate” – det vanskelige 38. albumet.