Recension
Winkler, Marty
Songs I Never Sang For My Father
(Egen utgivning)

Marty Winklers nya album är uppföljare till ”Under Your Heart” (2009) För mig är hon en ny och spännande bekantskap. Winkler, som har sin bas i Athens Georgia, rör sig sömlöst mellan funky up-tempomaterial som drar åt jazzen och till mer skira ballader där Joni Mitchells och inte minst Laura Nyros musikaliska landskap skymtar. De flesta låtarna är skrivna av Winkler själv, några tillsammans med kollegor .

Utan att förringa de mer rytmiska låtarna är det i de sofistikerade balladerna jag landar, där särskilt kärlekssången ”Hold Me Closely” fäster: ”I´m not an artist or a writer, I´m just a singer of a melody, maybe you´re the song” där fraseringen inte står Karen Carpenter efter. ”Duluth” är en instrumental komposition med ett imponerande kraftfullt pianospel av Winkler. Jag måste också lyfta den magiska versionen av Irving Berlins ”What´ll I do” som Marty Winkler helt sonika övertar och gör till sin. En lysande och rörande tolkning som inte släpper taget.

Arrangemangen är kraftfulla och innovativa, här måste producenten Michael C. Steele som spelar stor del av instrumenten ta åt sig äran. Tillsammans med Marty Winklers utsökta sång blir ”Songs I never sang to my father” ett utsökt album som förtjänar all uppmärksamhet.

Vid en första lyssning tänkte jag att det här är ett album av ömsom vin, ömsom vatten. Jag hade fel: det här är bara vin, av ädlaste märke.

/Lars Svensson

Lyssna på Spotify