Lost in the Blåst
Zap Mama
Ancestry In Progress
(Luaka Bop)

Du måste gå ner för trappan, få en ful och kladdig lila stämpel på handen, gå förbi den skränande kön och två hundra meter längre ner på hörnet hitta en plats där det är OK att tända en cigarett.

Det är ganska kallt för att vara tidig september i San Francisco. Och den militanta hälso-lagen känns lika naturlig på legendariska rockklubben The Fillmore i fristaden Frisco, som ett Manolo Blahnik-tvång på Tjejmilen.

Det är publiken som har skapat artisten Zap Mama, säger Marie Daulne: Hon började med workshops om den afrikanska musiken för 4-åringar och föräldrarna började fråga om hon inte kunde ha samma kurser för vuxna.

Visst serru.

De bästa eleverna blev sedan den första a capella gruppen; Zap Mama – ett koncept som höll i två album. Namnet följde sedan med när a capellan bjöd in till samarbete med musiker, och idag, på den femte plattan ”Ancestry In Progress” – så är det dags för ytterligare något – mötet med hiphopen blev afro-urban soul.

Men glöm naturlagar om du har att göra med Mama Marie; ibland är hennes röst percussion, och när Phillys bästa rytmpojkar väl tar över, så har hon gett sig på västerländsk konstmusik, missbrukat minst fyra oktaver, rappat, wailat och sålt min själ på den där stora arenan i himmelen som kallas Gränslöst.

Jag förstår att Erykah Badu var smart nog att ringa och fråga om hon möjligen fick vara med. Det vill jag också.

Så hur kan en platta som släpptes bara förra året redan vara Lost in the Blåst?

Jamen varför spelar du den inte?

Den svänger som fan.
Geniala vokala arrangemang med finess, humor, fantasi och en sjukt stor dos begåvning, blandas med skratt och skrik samplat med ?uestlove, franska och minst två afrikanska språk.

”I don’t make bad things” säger Marie på mitt intervjuband.

När jag kommer upp för The Fillmores röda trappa igen, ligger haschröken tät över rockklubben. Jaha. Jag rökte visst fel sorts cigaretter.

Zap Mama står på scen; hon ser ut som ett mellanting mellan en seriefigur och en Bondskurk.

Bill Graham hånflinar åt mig från sin grav, och jag kan svära på att han just tände en pipa.

/Lisa Wall

Skriv en egen Lost in the Blåst!