Artikel / Krönika
Ray LaMontagne – Trubbel, kärlek och uppenbarelser
Av Ola Karlsson

Tänk dig att Van Morrison tog av sig gubbhatten och blev öppenhjärtig och förtrolig. Eller att Bob Dylan tonsatte sina memoarer. Eller att Ryan Adams för ett ögonblick slutade upp med att försöka vara en drygt bredbent rockstjärna och en gång för alla insåg vad han var bäst på och bjöd på sig själv. Om det fanns en sån artist skulle du kanske vilja höra vad han hade att säga? Tro mig, han finns.

Han heter Ray Lamontagne och han är allt detta och lite till. En väldigt sympatisk och lågmält rättfram person bland annat.

Historien förtäljer att Ray en dag drabbades av en uppenbarelse i form av Stephen Stills. Det var när dennes »Tree Top Flyer« ljöd ur klockradion en morgon som den dåvarande skoförsäljaren Montagne insåg vad det var han egentligen var menad att göra. Sedan den dagen har han vigt sitt liv åt musiken. Ett liv som varit allt annat än lätt. Karriären däremot har gått spikrakt och nu ligger den rosade debuten »Trouble« på skivdiskarna. Det låter nästan för bra för att vara sant.

- Jag tror de flesta musikintresserade människor kan påminna sig ett ögonblick som mer eller mindre förändrat deras syn på musik, och kanske till och med livet, säger Ray med en mjuk baryton, ganska olik från den småraspiga röst man känner igen från hans låtar. För mig var det ett sådant ögonblick att höra »Tree Top Flyer«. Men det berodde säkert mycket på att jag inte mådde bra, att jag inte trivdes med vare sig mig själv eller med livet. Det var då, i sängen där på morgonen som jag insåg att det fanns något annat, något som strök an så kraftigt i mig att jag helt enkelt var tvungen att utforska den musikaliska vägen.

- Mitt musikintresse hade legat i dvala några år, mycket på grund av att jag inte fick någon stimulans, vare sig hemifrån eller på annat sätt, men så vaknade jag, bokstavligt talat, och bestämde mig för att det var det jag ville göra. Det var inte så att jag helt plötsligt blev en sångare och låtskrivare, jag fick jobba hårt för att hitta mitt uttryck, men det var aldrig någon tvekan om det var mitt kall.

Ja, det är ju ett stort steg från att bestämma sig för att bli låtskrivare till att verkligen kunna uttrycka det man vill. När upptäckte du att du hade talang?

- Det vet jag väl egentligen inte fortfarande, säger Ray med ett mjukt skratt. Men jag har lätt för att lära och i takt med att jag började köpa skivor och så småningom framföra mina låtar, hade jag många personer, både fysiskt och via skivorna, i min omgivning som jag kunde snappa upp saker av. Det var en bra skola.

»Trouble« är väl en passande albumtitel med tanke på din bakground. Du säger själv att du jämt råkat i trassel, att trubbel alltid lyckats hitta dig. Är det fortfarande så?

- Nej, jag har lyckats komma ifrån det där. Mycket berodde säkert på att jag inte hade någon som kunde se upp till när jag växte upp, ingen fadersfigur (min far stack när jag var fyra) och att jag var socialt missanpassad på många sätt. Nu har jag egen familj och jag försöker fokusera på dem istället. Det gör det hela enklare, att jag har någon annan att tänka på.

Kan du nån gång känna tacksamhet över din brokiga och stökiga bakgrund bara av den anledningen att det gett dig mycket stoff till dina låtar?

- Det kan jag inte påstå. Jag önskar nog ändå att saker och ting varit annorlunda. Det svåraste för mig har varit att öppna mig som person och där har låtskrivandet hjälpt mig, och blivit livsviktigt faktiskt. Jag vet inte om det känts på annat sätt om jag haft en harmonisk bakgrund, men det spelar ingen roll. Det är som det är och jag har lärt mig att leva med det och att hitta en säkerhetsventil för mina känslor. Det är det viktigaste.

Det är många kärlekssånger på plattan. Skrevs de ur en längtan efter kärlek eller för att du är på en bra plats i livet nu?

- Det är svårt att säga. Jag har en fru, och två små barn, och jag trivs med det. Samtidigt så är jag en person som inte hanterar press särskilt bra. Framgången i karriären har tillfört nya krav och nya utmaningar och det känns ibland som att jag hela tiden är på väg någon annastans känslomässigt. Kanske är det så att man både kan vara lycklig i ett förhållande och ändå ha en inneboende längtan efter något annat. I still don’t know what love means (skratt)…

Vad är det som triggar dig som låtskrivare?

- En vacker kvinna (skratt). Jag tror alla som liksom jag är lite obekväma i sociala sammanhang uppskattar skönhet på avstånd. De får liv genom mina sånger istället.

Läs mer om LaMontagne, Ray