Recension
Morton, Ken Will
True Grit
(Sojourn/Hemifrån)

Femte plattan från en sångare och gitarrist som fräckt och stilmedvetet banar sig en egen väg mellan folkrockare som Fogerty, Springsteen, Earle, Dylan…ja, påsens innehåll är inte okänt.

Morton har en skönt raspig röst och han är en mycket fin gitarrist; tekniskt driven och med ”true grit” i attityden. Har jag inte sagt garage tidigare, så säger jag det nu.

Texterna både lyfter och landar någonstans mitt i Amerika. Rastlös längtan bort - ett spår heter »Open road«, ett annat »Restless heart« – samsas med två boots stadigt på jorden. Juxtapositioneringen är klassisk, måhända sliten, men Morton andas den utan ansträngning.

Producenten Mark Ambrosino bör också hyllas. Han bidrar säkert till att Morton aldrig förhäver sig och frestas bygga muskler som skulle fått hela diligensen att välta.

www.tedeborg.se

/Bengt O Tedeborg

Lyssna på Spotify