Eddie Meduza (sida 6 av 3) | Föregående sida | Nästa sida

Magnus Eriksson: 2007-12-05 17:27		Ok Per, de omdömen du inte gillar fälldes i följande sammanhang: »Herregud« speglade en genuin häpenhet över att någon kunde komma på idén att Eddie Meduza kunde mäta sig med Louis Prima. Dumdrygt? Ja kanske, men i så fall en dumdryghet som bottnar i kärlek til Louis Prima och oförståelse inför Meduza-kulten. »Trams« syftade på vad du skrev om lutherskt tungsinne. Ja, rent kyrko- och teologihistoriskt är de förhållandevis sena vandringssägnerna om detta just trams. Jag skrev också när sägnen började spridas i Sverige. Har du något utöver omdömet att jag är »dumdryg« att anföra i sak? »Floskler«: ja, för mig är talet om en nationellt avgränsningsbar »folksjäl« inget annat än just floskler. Tror du själv på existensen av en sådan? »Bredbandsuppkopplade idioter«: huvudordet i nominalfrasen syftar på den tänkta målgruppen för utformningen av den nedladdningtsbara delen av en viss cd-utgåva. Jag använde inte frasen på ett sådant sätt att den kan antas mena att alla som har bredband är idioter. Fast det var ändå illa formulerat, och jag bad om ursäkt för den alltför drastiska formuleringen. Men visst är jag nedlåtande i somliga fall, t ex mot nationell vidskepelse och tramset om det »lutherska tungsinnet«. Som jag skrev förra gången, lyssna på Bach och se om du kan upprepa påståendet.
oscar nordblom: 2007-12-06 09:27		»För mig är artisten Eddie Meduza inget man kan ha någon uppfattning om. Det går inte att ta honom på allvar.« Eddie är nog lika mycket på allvar som någonsin tex »The Last Waltz«. Kanske världshistoriens sämsta film ?
Örjan Öberg: 2007-12-06 10:25		Så vitt jag minns tyckte jag att »Stoner« med George Lazenby var sämre än »The Last Waltz«.
Magnus Eriksson: 2007-12-06 10:51		Jag tycker nog att även När det gick för kyrkoherden och Utan trosor i Tyrolen var sämre än The Last Waltz. Men jag har all respekt för att Oscar tycker annorlunda.
Örjan Öberg: 2007-12-06 11:07		Här måste jag rätta Magnus: Filmen heter »Den ståndaktige kyrkoherden« men novellen av Bengt Anderberg som den bygger på heter »När det gick för kyrkoherden«. Själv har jag inte sett filmen men gjorde inte Jarl Borssén titelrollen med sedvanlig bravur? Och hur var Cornelis?
Magnus Eriksson: 2007-12-06 11:34		Är du säker? Är det inte bara sentida video- och dvd-utgåvor som heter så? Om rollprestationerna har jag ingen uppfattning; jag såg filmen när den var ny och har inga planer på att se den igen.
Örjan Öberg: 2007-12-06 11:39		Hmm, ja, det är mycket möjligt att du har rätt. Och hur var det med den svenska folksjälen i dom här gladporrisarna? Dubbelmoralen? Frodigheten? Synden?
Magnus Eriksson: 2007-12-06 15:32		Vilken jävvla »folksjäl«? Vissa kroppsdelar var väl dolda, men likväl tydligt signalerade. Så de finns åtminstone.
Örjan Öberg: 2007-12-06 15:50		Om tillräckligt många anser att det finns kvaliteter hos Eddie Meduza, om tillräckligt många anser att det finns en svensk folksjäl, finns inte dessa företeelser då? Och har inte religionen uppkommit ungefär på samma sätt?
Magnus Eriksson: 2007-12-06 15:59		Nääää
Per magnusson: 2009-04-24 11:56		Eddie Meduza har hamnat i kulturspalt på Svenska Dagbladets ledarsida. Per Gudmundson gör ett sympatiskt inlägg om den kommande radiodokumentären \\\»Mera Brännvin\\\«. Imorgon (090425) P1 kl. 14.03. Bandspelare på!
Håkan: 2009-04-25 15:08		Ja, herrejävvvvlar vilket liv ... Missa inte dokumentären, den finns på nätet också för er som missade den.
Håkan: 2009-05-02 11:53		Jag förvånar mig själv genom att säga det, men den »buskis« som Eddie står för hör till den mest uthärdliga och rent av relevanta i vårt kulturklimat och samhälle. Om jag skulle redovisa min bedömning och ärliga mening om den samtida nöjesutbudet i TV och andra medier skulle jag säkert få omdömen som »pryd« och »moralkonservativ« eller liknande. Jag ser den populistiska »plumphet« som ständigt tar sig uttryck i den vidriga formen av sexualANSPELNINGAR och annan lättköpt, underförstådd underlivs-»humor« i breda underhållningsprogram gör TV-konsumtion till en ren och skär plåga. Den kan också kombineras till en avskyvärd brygd när den förs samman med den allerstädes närvarande elakhetstrenden. Ett meduziskt, indignationslöst »KUKEN STÅR« är kanske i det här sammanhanget just den rätta kultur- och samtidskritiken. Den utnyttjar inte. Den gör sig inte rolig på någons bekostnad. Den är inte elak. Den punkterar hela den förställning och pose som de där misslyckade scharaderna hos programledarna och deras »kvickhet« är uttryck för. R U N K A B A L L E ! ! ! ! ! !
Magnus Eriksson: 2009-05-02 13:33		Några inlägg i den diskussionen: www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_2668359.svd www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_2769851.svd
Håkan: 2009-05-02 14:23		Javisst. Fast på något sätt är det kritiska språket redan tömt på sin kraft för att bemöta detta. Jag har alltid trott på ORDET, men frågan är om den rätt respons snarare är tystnad eller aktion. Ironin fungerar inte när det inte längre finns ett allvar. »Glasögonorm« var inte mobbning. Den glorifierade inte det helvete som barn fortfarande möter på skolgårdar. Det fanns nämligen en tid då det var självklart att trakasserier av detta slag var moraliskt förkastligt. Därför kan ironin kugga i där allvaret kuggade ur. »Grillad« skulle vara otänkbar för tio år sedan. Någon som kommer ihåg debatten kring de första säsongerna av Robinson? Vad Ranelid-Skugge debatten visade - menar jag - var ORDETS misslyckande. Ranelid skulle förstås tigit, valt tystnaden och inte ordet. Man får möjligen överväga om det i fråga om andra former av kränkning är berättigat med aktion. Jag tänker t.ex. på Robert Aschbergs svar på sprut-attacken han utsattes för i svallvågorna och diskussionerna om sprut-attacken på statsministern. Aschberg tog helt enkelt tag i »reportern«, kastade omkull honom (lite halvbrutalt faktiskt) och gick därifrån utan ett ord. Så var den saken ur världen. »Det var bara på skoj, ju« är den feges försvar. Ett sätt att skicka skulden för kränkningen tillbaka till den kränkte med vändande post. Att skydda sig under »anspelningar« är lika fegt: »Vi sa ju inte ›knulla‹, ›kuk‹ i direktsändning« Nej, ni bara antydde en trekant mellan x y och z. DÅ är ju ingen skada skedd eller? Bara för att inte just de orden användes? Vad är detta? Ameriko-anglikansk pip-censur baklänges in i svensk broadcasting? Det är i detta sammanhang jag kommer att tänka på Eddie Meduza. Det är något av den attityden som kanske behövs när ORDET är tömt på sin argumentativa kraft och man behöver ta till ett slags interjektion bara. Det är inget tvivel om att Eddie fick ta ansvaret för det han sade. En kommunikativ transparens där den som yttrar det också får ta konsekvenserna - inte lyssnaren.
Lista ämnen | Föregående sida | Nästa sida Föregående ämne | Nästa ämne

Skapa en användare och logga in för att svara på inlägg