| |||||||
Artikel / Krönika
50 bluesiga år med en kunglig slidegitarr
Av Staffan Solding
Det är 50 år sedan Elmore James spelade in »Something Inside Of Me«. The King of the Slide Guitar placerade tillsammans med sina Broomdusters den ilsket bitande slidegitarren och den ruffa, intensiva rösten i en långsamt sugande blues. Den tog upp all luft som fanns i rummet och lämnade lyssnaren kippande efter andan. 60-talet kunde inte ha börjat bättre. Det tyckte nog många andra också. Kanske inte för att just »Something Inside Of Me« spelades in utan för att Elmore James nästan tio år tidigare hade spelat in »Dust My Broom«; 60-talets stora kelgris bland vita engelska och amerikanska bluesband. Det inledande riffet är varje sann bluesgitarrist första övningsobjekt. Åtskilliga andra Elmore James-låtar skulle följa samma väg.
Elmore James föddes i Richland, Mississippi 1918 och spelade in sin första låt, och sedermera klassiska Dust My Broom, hos Lillian McMurry i Jackson som 33-åring 1951. Han gjorde bara en inspelning märkligt nog. Antingen var han dåligt förberedd på att få spela in egna låtar eller var Lillian tveksam till hans möjligheter att sälja. Ike Turner var inte lika tveksam. Med sitt otroliga öra för potentiella stjärnor tog han över kontraktet och spelade tillsammans med Elmore i januari och april 1952 in ett antal nya spår. En stjärna var född.
Det är också 50 år sedan »The Sky Is Crying« klättrade upp till fjortonde plats på den nationella R&B-listan. En annan man med ett stort musiköra står för det initiativet. Bobby Robinson hade på hösten 1959 lyckats hitta Elmore i Chicago och erbjöd honom ett skivkontrakt. Bobby hade idé. Han ville lyfta över Elmores traditionella bluesframträdande i en mindre grupp med bas, trummor, sax, piano och en kompgitarr till ett större format med en hel blåssektion, ett big band blues sound.
»The Sky Is Crying« spelades in i Chicago och »Something Inside Of Me« i New York. Den förra i det gamla formatet och den senare i det nya. Båda har samma upplägg, men inte samma dramatiska intensitet. I »Something Inside Of Me« skriker Elmore ut sin ensamhet och saknad och blåset följer drömskt avvaktande i bakgrunden. De mullrande bastonerna kommer in från och till och förstärker den ödesmättade stämningen i kontrast till de höga och intensivt ilskna slidetonerna.
Det berättas att Elmore hade en grubblande personlighet, men att han samtidigt var en spjuveraktig luring. På foton ser han skarp, stram och strikt ut i sin kostym och svarta hornbågade glasögon. En lysande intensitet. En intensitet som han var den första att föra över till ett elektrifierat slidegitarrspel och backa upp med en lika ruffigt skarp, hög och intensiv sångröst. Inte förvånande att han satte dansgolven i gungning.
Till skillnad från många andra slidegitarrister hade Elmore James både ett högintensivt och ett lågintesivt anslag. Det högintensiva karakteriseras av högt tempo och en koncentration på snabba glidningar på strängarna långt ner på gitarrhalsen. Ja, i den pose som de flesta slidegitarrister blir fotograferade i. Den lågintensiva varianten hade ett lägre tempo och ett eftertänksamt placerande av de exakt rätta tonerna för att skapa precis den underhudeneffekt som de faktiskt gjorde. Här var Elomore James en mästare, det som skiljde honom från alla de andra. »Something Inside Of Me« är en av dessa lågintensiva mästerverk.
Bobby Robinson lyckades under åren fram till Elmores död i hjärtattack 1963 spela in flera legendariska spår med sin favoritgitarrist. Förutom »The Sky Is Crying« och »Something Inside Of Me« är »Rollin´ And Tumblin´«, »Got To Move«, »Person To Person«, »Look On Yonders Wall«, »Shake Your Moneymaker«, »My Bleeding Heart« och »Bobby´s Rock« några andra av slidekungens främsta från åren hos Bobby Robinson. De femton minuter långa liveversionerna av »Bobby´s Rock« brukade sluta i ett galet hysteriskt upplopp av uttröttade dansande på de trånga chicagoklubbarna.
Allt Elmore James spelade in håller inte samma höga klass. En del sånger bygger naturligtvis på det klassiska och lyckosamma riffet från »Dust My Broom«. Andra var helt enkelt inte lika bra sånger och inte lika bra producerade. Men de spår Elmore James spelade in för 50 år sedan med »Something Inside Of Me« som en klart lysande stjärna och med »The Sky Is Crying« som klättrade på listorna samma år är och förbli klassiker från kungen av slidegitarr.
Engelska Charly har samlat Elmore James Bobby Robinson-inspelningar på Fury, Fire och Enjoy i en tre-CD-box väl värd att förgylla detta 50-årsjubileum med. Som bonus finns även den låt som startade det hela, »Dust My Broom«, från Trumpet och Elmores inspelningar på Mel Londons Chief-etikett.
Läs mer om James, Elmore