Världsmusiktoppen enligt Bengt Eriksson

Världsmusiktoppen innehåller de bästa skivorna just nu i den egentligen ogrepp- och odefinierbara genren världsmusik. Skivorna på listan kan vara nya eller äldre och återupptäckta. De kommer att gå upp och nedför listan och bytas ut mot andra, allt efter mitt tycke och min smak. Skivor som trillar ut återfinns här.

1: Fischer, Julia - Paganini: 24 Caprices
Label: Deca

Hur kan en så ung violinist som tyskan Julia Fischer, född 1983, ha all denna livskunskap? För nej, det kan ju inte vara med henne som med italienaren Niccoló Paganini, född 1782. Att han spelade så virtuost på violinen lär ha berott på att Paganini sålt sin själ till Djävulen. Fischer tolkar Paganinis mest kända och svåraste stycken: »24 Caprices« för soloviolin. Så flyhänt och fingerflinkt hon spelar: glider, hoppar, rusar över strängarna. Samtidigt som hon hämtar känslor från varje cell i sin kropp och träffar hela min kropp med tonerna. Än drar hon gnisslande och strävt med stråken, än spelar hon vackert, varmt, innerligt och – ja! – lustfyllt!

2: Owiyo, Suzanna - My Roots
Label: Kirkelig Kulturverksted

Suzanna Owiyo kommer från Kenya, sjunger och spelar nyatiti (en traditionell luta), vars fåtoniga, rytmiska slingor skapar atmosfär och stämning bakom hennes sång. När hon byter till akustisk gitarr blir musiken mer – men fortfarande mjukt – funkig. Trombon, elgitarr och trumset tillkommer i några spår, en låt sjungs i duett med Oliver Mtukudzi från Zimbabwe. Lågmält men ändå fullt av bubblande afro-rytmer. Suzanna Owiyo söker sig bakåt till sina rötter hemifrån byn Kasaye, för att sen gå framåt igen. Resultatet blir ett fint möte mellan Afrika igår och idag, det traditionella och det moderna.

3: Rosenberg, Susanne - Reboot – Omstart
Label: Playing With Music

Susanne Rosenberg söker sig bakåt, för att påminna om hur hennes intresse för folksång startade.Traditionella svenska folksånger framförs a cappella, så som folksång brukade sjungas traditionellt. Hon sjunger melodierna men tolkar också texten i förhållande till – mot – melodin. Inte heller kan hon hålla sig: när hon gått bakåt tar hon ett steg framåt igen. Flera improviserade stycken på klockspel och flöjt – fast flöjttonerna kan hon ha skapat med stämbanden, det låter nästan så. Märkligast – så häftigt – när hon i “Kyrie – Oh Death” knyter ihop medeltida europeisk kyrkosång med amerikansk countrygospel.

4: Carthy, Eliza & Waterson, Norma - Gift
Label: Topic

Som en del i en folkmusikalisk familjetradition har dottern Eliza Carthy gjort ett album med mamma Norma Waterson. Var för sig och duettsång, underbart vackert när mamma sjunger med äldre, ärrad röst och dottern lägger en både ljusare och djupare andrastämma. Ordet enkelt blir lika med genialt i sånger som »Wayfaring Stranger«, »Psalm Of Life« och inte minst »Prairie Lullaby«, den sista framför Norma med bluesig röst till Martin Simpsons banjo. Eliza spelar också suverän fiol, bland annat i Little Grey Hawk, och i Shallow Brown bildar hela släkten, inklusive pappa Martin Carthy, en stämsjungande folksångskör.

5: Zenobia - I vintermørkets hal
Label: Go' Danish Folk Music

»I vintermørkets hal« är ingen julskiva utan danska trion Zenobia (Louise Støjberg, sång, systern Charlotte, piano, och Mette Kathrine Jensen, dragspel) gjorde ett album med vintervisor. Oftast äldre danska texter, inte traditionella folkvisor utan folkliga sånger, ibland med känsla av klassisk musik. Profana och kyrkliga sånger som minner om vintrar, jular och nyår. I min favorit, den vintrigt pastorala »Der er ingenting i verden så stille som sne«, sjunger Louise så istappsklart och vackert till enstaka pianotoner, innan dragspel och stråkkvartett kommer in och börjar fylla i landskapet med fler toner och färger.

6: Paban Das Baul - Music Of The Honey Gatherers
Label: Riverboat

Paban Das Baul är en av dagens bengaliska trubadurer och hans album »Music Of The Honey Gatherers« är bland det bästa jag hört med baul-traditionens spiritistiska sång och tranceaktiga musik. Den närmast vaishanavistiska sången och musiken kan påminna om folkmusikgrupper i USA, islamsk sång till fuji-trummor i Nigeria och dito sufi-sång i Pakiskan – fast med harmonium utbytt mot stränginstrument. Paban sjunger och mässar, men aldrig för mycket av det senare, med sin djupa snarare än mörka röst. Traditionella handtrummor slår rytmen, stränginstrument plockar, en klocka klingar och mungigan surrar.

7: Idenstam, Gunnar - Jukkaslåtar / Songs for Jukkasjärvi
Label: Bis

Gunnar Idenstam, uppvuxen i Kiruna, fick uppdraget att komponera musik till Jukkasjärvis 400-årsjubileum. Resultatet blev lika svenskt som mångkulturellt. Samiskt, finskt och svenskt musicerar jämsides och tillsammans. Idenstam målar minnen från barndomen med kyrorgelns toner. Brita-Stina Sjaggo sjunger samma »Vaggvisa« tre gånger – på samiska, finska och meänkieli. Simon Issát Marainen jojkar, Sandra Marteleur och Thorbjörn Jakobsson lägger till fiol- och saxofontoner, Jonas Sjöblom slår historiskt folkliga rytmer. Idenstams ungdomsintresse för symfonisk folkrock kan ibland få musiken att nästan erodera.

8: Knutsson, Jonas - Blåslåtar
Label: Country & Eastern

Det här är ju fiolmusik, egentligen. Som han skriver i CD-häftet: »Det finns få ställen att andas på.« Ja, det är obegripligt att Jonas Knutsson får tonerna att flöda så genom saxofonen. Han spelar liksom utan att andas. Också fascinerande att höra honom förvandla saxofonen till ett traditionellt svenskt folkmusikinstrument. Knutsson har rest ut på landsbygden med sina saxofoner. Han spelar inte urbant utan lantligt: tyst, mjukt och varmt. Många polskor från Dalarna och Hälsingland men också »Blåslåtar« från till exempel högt upp i Lappland, över till finlandsvenska Österbotten och långt ner i Skåne.

9: A Bossa Elétrica - A Bossa Elétrica Do Norte
Label: Connetctive

Även om bandets namn innehåller ordet »bossa« så fortsätter A Bossa Elétrica att blanda sin egen hybridmusik. De lågmälda men ändå rytmfulla brasilianska musikformerna bossa och samba blir tyngre och lite tuffa genom kontrasten mellan Mats Anderssons akustiska gitarr och Mats Ingvarssons elektriska bas. Måns Block, trummor, och Ola Bonthzén, rytminstrument, får tusen rytmer att sjuda och bubbla. Medan saxofonisten Fredrik Kronkvist hämtar toner från både afrobeat och jazz. Ovanpå detta Miriam Aïda sång; sval men het, cool men varm. Hon får de mjuka, vackra melodier att liksom glida fram över musiken, rytmerna och Copacabana.

10: Kuti, Femi - Africa For Africa
Label: Wrasse

Femi Kuti fortsätter att personliggöra pappa Felas afrobeat. Kortare låtar och tajtare orkester, sonen är också en bättre sångare och musiker, bl a saxofon och orgel. Fast inte riktigt lika engagerad och ettrig – ja, afro-punkig. »Africa For Africa« liknar både Femis tidigare album och Felas inspelningar. Pratsång och tjejkör, texterna är politiska dikter eller muntliga ledarsidor. Femi propagerar för det afrikanska folkets sammanhållning mot koloniala strukturer och korrupta regimer. Han hyllar riktiga ledare som Fela, Marcus Garvey, Martin Luther King och Mandela. Blåset tjattrar som hackspettar. Elgitarren lirar funkigt och tufft.