Recension
Bullhounds, The
Protector
(Rock Bastard)

Vad är din rock'n'rolldröm? Hoppa upp på Wembley Arenas scen och spela sologitarr mellan Keith Richards och Ronnie Wood? Spela fyrhändigt piano med Jerry Lee Lewis? Köra »duckwalk« med Chuck Berry? Ok, det kanske du skulle tänkt på lite tidigare.. Vinna en Elvis-lookalike-tävling i Las Vegas? Gå loss på gitarren i »Caroline« tillsammans med originalsättningen av Status Quo?

Danska Harald Nyborg-entreprenören Erling Daells rock'n'rolldröm var att spela in en skiva där han sjunger kompad av idolerna i Georgia Satellites. Och nu har han gjort det!

Hans tidigare sångarkarriär inskränker sig i stort sett till några år i Danska Gosskören i början av 80-talet.. men Erling blev redan som liten dreng helt betagen av kraften i Jerry Lee Lewis och Chuck Berrys rock'n'roll. Något nyare influenser förutom Georgia Satellites är Black Crowes, Hives, Ramones och Neil Young & Crazy Horse.

Vänskapen med killarna i Georgia Satellites startade också lite oväntat. Erling satt en hel kväll och försökte övertyga sin gode vän om bandets förträfflighet. Sen drog de ner i centrala Köpenhamn till Mojo Bluesbar och vilka sitter vid bordet närmast scenen i den ganska tomma lokalen? Otroligt nog Georgia Satellites. Erling beställer in så mycket öl och Jack Daniels som han och kompisen kan bära och sen går de fram och presenterar sig.

Detta blev början på en stark vänskap som nu kulminerat med The Bullhounds debutskiva »Protector«. Nyligen släppt, men inspelad under fem intensiva sommardagar 2011 live i studion i Atlanta i regi av arrangören och gitarristen (Sheryl Crow, Stevie Nicks) Peter Stroud. Satelliterna på skivan är Rick Richards (gitarr), Mauro Magellan (trummor) och Keith Christopher (bas). För säkerhets skull har också Dan Baird bidragit till projektet genom att skriva för honom typiska »Star Treatment« tillsammans med sina Bluefields-polare Warner Hodges och Joe Blanton.

Och visst låter det här som ett typiskt Satellites-relaterat projekt med blandningen av pang-på-rödbetan-gladrock, lite groovigare nummer och ett par ballader (»Moments«, »Red Kroovy«). Som certifierad älskare av dum treackords rock'n'roll gillar jag självklart »Mean Mean Girl«, »If You Got No One« och »Drunk Tired & Mean«. Wacka-wacka-gitarrer som trillar rakt ut ur högtalarna och får en på riktigt partyhumör.

Erling Daell har förverkligat sin dröm och jag tycker den är väl värd att lyssna på!

PS. Bullhound-hundar finns i Australien. De är aggressiva små bestar som utan fruktan brottar ner ett vildsvin många gånger större än de själva.

/Urban Henriksson

Lyssna på Spotify