Recension
Picott, Rod
Welding Burns
(Self released)

Rod Picott har märkligt nog fört en ganska anonym tillvaro trots att han spåddes en lysande framtid efter sitt debutalbum »Tiger Tom Dixon's Blues« 2001. Nu har han hunnit fram till album nummer sju, »Welding Burns«. Det ger han ut själv och jag måste nog ranka det som hans främsta hittills. Att musikvärlden inte precis är rättvis det vet vi, men att Rod Picott inte nått ut mer förblir en gåta hos mig.

För Rod Picott är en rasande skicklig låtskrivare som kan konsten att skriva melodier och texter man tror sig hört förut, han har dock det där lilla extra. Rod Picott kryddar nämligen materialet på sitt eget sätt.

På »Welding Burns« finns en förtätad stämning som byggs upp på ett alldeles förträffligt sätt. Det är svårt att vika undan och jag träffas hårt av hans mörka berättelser om människor som lever lite i marginalen, men tack och lov så låter han lite ljus sippra in och inge lite hopp.

Med sig på denna musikaliska resa som överlag går i folkcountryns tecken har han bland annat välkända namn som David Henry och Will Kimbrough.

Det är många som trängs om utrymmet inom denna typ av americana, men gillar ni exempelvis Slaid Cleaves, Tim Grimm och Steve Earle skulle jag defintivt låna ett öra till Rod Picott. Det förtjänar han.

/Johan Annetorp

Lyssna på Spotify