Medarbetare

Håkan Olsson (Stor Hövding)

Nyheter
Recensioner
Artiklar/krönikor

Kontakta

 
Bäst just nu:
2023-05-02

Trapper Schoepp
Siren Songs
(Rootsy Music)
Spotify

Lauren Morrow
People Talk
(Big Kitty Records)
Spotify

A.K. & The Brotherhood
Sail On Cowboy - Good Gig
(eget)
Spotify

Natalie Merchant
Keep Your Courage
(Nonesuch)
Spotify

Chip Taylor
The Cradle of All Living Things
(Trainwreck Records)


Eilen Jewell
Get Behind the Wheel
(Signature Sound, release 5 maj)
[url https://open.spotify.com/artist/7caMdiwqwg1WefL7Jjm23M?si=uEFuzD2HTpefcQXj6lOqcQ]Spotify

Rodney Crowell
The Chicago Sessions
(New West, release 5 maj)
Spotify



2022-11-25

Nytt:

Caleb Caudle
Forsythia
(Caleb Caudle)
Spotify

Dimpker Brothers
Deathless
(Rootsy Music)

Spotify

Sarah Lee Langford & Will Stewart
Bad Luck & Love
(Cornelius Chapel Records)

Spotify

Paal Flaata
New Green Grass Will Grow
(Blue Mood Records)

Spotify

Teddy and the Rough Riders
Teddy and the Rough Riders
(Appalachia Records)

Spotify

Lee Bains + The Glory Fires
Old Time Folks
(Don Giovanni Records)

Spotify

Mavis Staples & Levon Helm
Carry Me Home
(Anti)

Spotify

Arkivet:

Rufus Jagneaux
The Opelousas Sostan Collection
(Jin Records)

Spotify

Georgis Xilouris
Oso ki an dernei o anemos
(Alltogethernow)

Spotify


2021-06-30

Jesper Lindell,
Leave A Light On
(Brunnsvik Records)

Spotify

Peps Blodsband
Samma sång
(Universal)

Spotify


Amy Helm
What The Flood Leaves Behind
(Renew Records)

Spotify

Robert Finley
Sharecropper's Son
(Easy Eye Sound)

Spotify

Dylan LeBlanc
Pastimes
(ATO)

Spotify

Hiss Golden Messenger
Quietly Blowing It
(Merge Records)

Spotify

The Black Keys
Delta Kream
(Nonesuch Records)

Spotify

True Lies
Hush! Hush! Hush
(Rootsy Music)

Spotify




2020-10-26

The Ghost Of Paul Revere
Good At Losing Everything
(Rocknob)

Spotify

Inte snällt att ta upp en platta som inte släpps förrän 27 november. Men jag har levt med den ett bra tag, har bearbetat master, lyssnat på testpress och så vidare och borde vara rätt så mätt. Men jag kan inte sluta spela plattan för höga nöjes skull

Peder af Ugglas
Works part 1-4
(Rootsy Music)

Spotify

Det här är innerlig och vacker musik som spänner över hela känsloregistret. Musik skapad av nödvändighet, med okuvlig kreativ kraft!

Blandade artister
Diablos Del Ritmo: The Colombian. Melting Pot
(Analog Africa)

Spotify

En välfylld dubbel CD med 60 sidors booklet sprängfylld med information. Jag älskar hela vansinnesprojektet fån tyska bolaget Anaolog Africa lika mycket som musiken: I korta drag: i ett par kuststäder i Colombia har under 70-och 80-talet direktimporterade plattor från Afrika varit den stora grejer för DJs. Vilket skapade en loka musikscen som inte liknade nånting annat, med inslag av afrobeat, cumbia och karibisk funk. Albumet släpptes 2012 och var inte helt enkelt att få tag på, men tyska Amazon levererade.

Weissensee
TV-serie
(SVT Play)

Ja, det är på sitt sätt en såpa, men samtidigt en i mina ögon trovärdig och initierad bild av livet i Östberlin. Klart sevärd.


Ray Celestine
Yxmannen / Mafioso / Gangsterns klagan (böcker)
(Kalla Kulor/Southside Stories)

Första delen utspelad i New Orleans 1919, andra i Chicago 1928 och tredje i New York 1947. Huvudpersonerna Ida Davies och Michael Talbot och bifiguren Louis Armstrong (!) är genomgående i alla böckerna. Så är även de förbluffande trovärdiga miljöbeskrivningar. Jazz och kriminalitet i en skön blandning, historiska romaner/deckare när de är som bäst. En Fjärde del som utspelar sig i Los Angeles på 60-talet är planerad.

Our Man In The Field
The Company Of Strangers
(Rocknob)

Spotify

Det kanske är lite patetiskt att lista plattor som jag uppenbarligen är inblandad i, men vad göra? Jag tycker ju verkligen att detta är en bra platta och jag spelar den långt oftare än tjänsten kräver.





2020-07-13

Bob Dylan
Rough and Rowdy Ways
(Columbia)

Alla kommentarer överflödiga.

Spotify

Peder af Ugglas
Works part 3
(Rootsy Music)

Kunde varit Part 1 eller Part 2 som hamnade, men nu blev det den aktuella Part 3. Världsklass helt enkelt! Längtar efter att får höra avslutande Part 4 snart.

Spotify


Zachary Richard
Gombo
(Zach Rich Inc)

Zachary Richard från Lafayette skivdebuterade redan 1972, men dessvärre får jag erkänna att jag har rätt så usel koll på honom. ”Gombo” kom 2017 och har sakta men säkert smugit sig på mig. Zachary Richard är rejält förankrad i cajunkulturen men musiken på är allt annat än traditionell cajun. En makalöst stark platta hur som helst och jag lovar kolla upp hans katalog, så snart jag hinner.

Spotify

Bart Budwig
Another Burn On The AtroTurf
(Fluff And Gravy Records)

Americana som slamrar, skaver och distar lite så där lagom gott. När Jason Isbell gör musik som är så snygg att det blir tråkigt så klockorna stanna. är det skönt att det finns såna som Bart Budwig. Tack till Staffan Solding för tipset!

Spotify

American Aquarium
Lamentations
(New West)

Kvar på listan. Måste vara en kandidat när det är dags att summera årets bästa.

Spotify

John Anderson
Years
(Easy Eye Sound)

Ett alldeles utmärkt John Anderson-album, producerat av Dan Auerbach!

Spotify



2020-04-24

American Aquarium
Lamentations
(New West)

Jag fick först upp öronen för American Aquarium genom BJ Barhams utmärkta soloplatta ”Rockingham” från 2016. Fyra år har gått och det har blivit allt svårare att höra någon större skillnad på Barham solo och American Aquarium. Nya ”Lamentations” (släpps 1 maj) är utan tvekan AAs bästa album hittills. Barhams låtskriveri har nått nya höjder och han framstår som en värdig arvtagare till Steinbeck, Guthrie och Springsteen.

Bob Dylan
Murder Most Faul Spotify
I Contain Multitude Spotify
(Columbia)

Två mästerverk från Mästaren!

Charlie Haden Liberation Music Orchestra
Not In Our Name
(Universal)

Spotify


Av en ren Spotify-slump snubblade jag över ”Not In Our Name” och blev alldeles tagen. Och min vana trogen, har jag fått upp ett spår så vill jag gärna nosa vidare. I fallet Charlie Haden blev det både utmanande, tidskrävande och kostsamt. Han har ju gjort så sanslös mycket och så sanslöst olika saker. Politiska jazz/folk-kollektivet Liberation Music Orchestra, old time country med familjen, free jazz med Ornette Coleman. Upptäcktsresan Charlie Haden kommer att pågå länge än.

Frazey Ford
Indian Ocean
(Nettwerk)

Spotify

Frazey Fords nya album “U Kin B the Sun” är alldeles strålande bra, men ändå återvänder jag med en dåres envishet till ”Indian Ocean” från 2014. Plattan är till stora delar inspelad i Royal Studios i Memphis och återskapar och vitaliserar det klassiska det klassiska Hi-soundet. Rent objektivt är “U Kin B the Sun” minst lika bra, men ”Indian Ocean” har en magi som vägrar släppa taget om mig.

Ijahman
Haile I Hymn
(Island)

Spotify

Jag är hopplöst förtjust i rotreggae och har varit det sedan jag för första gången kom i kontakt med den i mitten av 70-talet. Marley såklart men även Burning Spear, Culture, The Gladiators, Bunny Wailer, Toots & The Maytals med flera blev och är stora favoriter. Ijahman är en udda fågel, plattan innehåller bara fyra låtar men den är långa. Tillbakalutat på gränsen till meditativt och väldigt bra. Men får ha visst överseende med allt rasta-flummet bara.

Jake and the Family Jewels
The Big Moose Calls His Baby Sweet Lorraine
(Polydor)

Jag har egentligen aldrig ångrat att jag sålde stora delar av vår vinylsamling för åtskilliga år sedan. Hade man varit en smart affärsman och väntat några år till hade jag sannolikt fått betydligt bättre betalt. Men vi behövde utrymmet till annat och musiken fanns att få på CD och sedermera Spotify. Med några undantag. Och Jake and the Family Jewels är just ett sådant undantag. Jag köpte LP:n som cutout för nästan inga pengar av LP-miljonären (salig i åminnelse), spelade den kanske inte så flitigt men när det stod klart att den inte fanns på CD och inte heller på Spotify, växte plattan i min hjärna till något stort. Nu i corona-tider hade jag åter lite tid att gräva efter den på nätet, den fanns fortfarande inte att streama och ppå CD enbart som exklusiv och svindyr specialupplaga från Japan. Och några ex av LP:n på Discogs men så långt var jag inte riktigt beredd att gå än. Men så var jag på begagnat-affären Skivesset av annat skäl och där fanns den. LP: n som cutout för 35 spänn och i betydligt bättre skick än den jag hade en gång i tiden. Då kommer vi till den stora frågan…var den så bra som jag fått för mig? Tveksamt... Kul att höra, väl värd 35 kr men jag är glad att jag inte lade 300-400 på en japansk CD-utgåva.




2019-11-19


North Mississippi Allstar
Up and Rolling
(New West)

Spotify

En magnifik hyllning till några av Mississippis musikaliska förgrundsfigurer som Junior Kimbrough, RL Burnside, Otha Turner och Jim Dickinson!


Jesper Lindell
Everyday Dreams
(Alive Natural Sounds)

Spotify

Extremt starkt album med blue eyed soul från Ludvika-sonen. Och han är ännu bättre live!


Theo Lawrence
Sauce Piquante
(BMG)

Spotify

En fest för all som älskar jordig, okomplicerad pop med djupa rötter i den amerikanska myllan. Här finns inslag av soul, country, swamp pop, rock 'n' roll, blues och tex-mex. Om man vill ägna sig åt namedropping så dyker namn som Doug Sahm & Sir Douglas Quintet, Creedence Clearwater Revival och The Mavericks upp. Och i roots- och americana-kretsar är det kanske inte direkt oväntade referenspunkter, men lite anmärkningsvärt är det ändå när det visar sig att Theo Lawrence är en ung fransk-kanadensisk sångare och låtskrivare från utkanterna av Paris! Men mest anmärkningsvärt är nog ändå att »Sauce Piquante« och inte för en sekund känns som nostalgisk retro eller bakåtsträvande. Lawrence har en förmåga att ta de goda influenserna, addera dem till sitt eget briljanta låtskriveri och resultatet blir en sorts rot-pop, i högsta grad relevant här och nu!


Peder af Ugglas
Works part 1
(Rootsy Music)

Spotify

Det här är innerlig och vacker musik som spänner över hela känsloregistret. Musik skapad av nödvändighet, med okuvlig kreativ kraft!


Van Morrison
Three Chords and the Truth
(Exile)

Spotify

Surgubben inte bara lever, han är i god form dessutom!


Joe Nolan
Rootsy House Sessions
(Rootsy Music)

Spotify

Som om Joe Nolan satt i ditt vardagsrum och spelade för dig!


Eilen Jewell
Gypsy
(Signature Sounds)

Spotify

Eilen är ju så klart en favorit och är alltid bra. Men den aning ab slentrian som smugit sig in på de senaste plattorna är som bortblåst här. Det bränner till på allvar, bästa plattan sedan ”Sea of Tears”.







2019-07-09

Ronnie Lane
Just For A Moment 1973-1997
(Universal)

Ronnie Lane har varit en stor favorit ända sedan det begav sig på sjuttiotalet och så glädjande att det blivit en så väl genomarbetad och storslagen box. Innehåller i princip allt han gjorde under sin solokarriär och är lyssningsvärd rätt igenom.

Spotify

Doug Seegers
A Story I Got To Tell
(BMG)

Jag må vara part i målet, men visst är det här rent objektivt en riktigt bra platta. Joe Henrys känsliga produktion lyfter Doug till nya höjder.

Spotify

Mavis Staples
We Get By
(Anti)

Ända sedan det Ry Cooder-producerade mästerverket »We'll Never Turn Back« från 2007 har det varit en sinnessjukt hög standard på Mavis plattor. »We Get By« är inget undantag.

Spotify

Willie Nelson
Ride Me Back Home
(Sony)

Willie är också inne i en bra period och »Ride Me Back Home« är en utmärkt platta med en fin version av Guy Clarks »My Favorite Picture Of You« som absolut höjdpunkt.

Spotify

Steve Earle
Guy
(New West)

Apropå Guy Clark...Steve Earle tillför egentligen inte så mycket till Clarks redan från början perfekta låtar. Ändå återvänder jag gång på gång till plattan, som helt enkelt är genomsympatisk.

Spotify

Jesper Lindell
Everyday Dreams
(Wellsounds Records)

Det blev många gamlingar på den här listan, så det känns bra att avsluta med ett för mig nytt namn. Jesper Lindell vet jag inte mycket om men han har gjort ett sensationellt bra debutalbum. Jag ser mycket fram emot att höra honom live på Rootsy Summer Fest i Falkenberg.

Spotify



2018-10-09

Willie Nelson
My Way
(Sony)

Att kunna blåsa nytt live i en låt som »My Way« och göra den till sin egen är ingen liten bedrift. Willie lyckas och slutar aldrig överraska.

Spotify


Loretta Lynn
Wouldn't It Be Great
(Sony)

Även Loretta håller stilen på gamla dagar.

Spotify


Amy Helm
This Too Shall Light
(Yep Roc)

Gospel och annat i mästerlig produktion av Joe Henry.

Spotify


John Hiatt
The Eclipse Sessions
(New West)

John Hiatts bästa på lång, lång tid.

Spotify

Lowbird Highbird
Lowbird Highbird
(Rootsy Music)

Andra plattan och nu ännu bättre!

Spotify

Candi Staton
Live på 12th & Porter, Nashville

Souldrottning i magnifikt slag!

Cedric Burnside
Live på Third Man Records, Nashville

Blueskung i magnifikt slag!

Eastside Kings Festival
Live på Eastside, Austin

Musiken, maten, miljön. En helt fantastisk festival kort sagt!


2018-08-28

Charles Lloyd & The Marvels + Lucinda Williams
Vanished Gardens
(Blue Note)

Det är kanske som att svära i kyrkan, men jag måste erkänna att jag tröttnat på Lucinda Williams. Det var länge sedan något hon gjorde något som berör mig. Men när hon sjunger några låtar med Charles Lloyd & The Marvels är det plötsligt magi igen. Och instrumentallåtarna på plattan är minst lika bra. En platta som växer för varje lyssning.

Spotify


Paul Cauthen
Live på Tönder Festival 27 aug

Innan Tönder lyssnade jag på några låtar med Paul Cauthen på Spotify och tyckte det lät bra. Men ingenting som flaggade för den enorma upplevelsen som Paul Cauthen blev live. Helvete vilken röst! Country som inte fastnar i formen, starka låtar och ett bra band. Och igen, vilken enorm röst!


Rodney Crowell
Acoustic Classics
(RC1)

Kanske inte Rodneys mest angelägna album men utan tvekan bra.

Spotify


Kathy Mattea
Pretty Bird
(Thirty Tigers)

Ännu en stark platta i raden från Kathy Mattea.

Släpps 7 september


Cordovas
That Santa Fe Channel
(ATO Records)

Världens bästa band just nu?

Spotify


Joe Fiddle
For The Longest Walk
(Rootsy)

En udda fågel på den svenska americana-scenen. Dylan-rötterna och bluegrass-inspirerad guitar picking blandas med influenser från nordisk och brittisk folk. Svårt att beskriva, lätt att ta till sig.

Release 31 aug


Shaye Zadravec
Norway
(Indelible Music)

Fin kanadensisk sångerska som debuterar med en EP producerad av norske mästerpianisten Göran Grini. EP släpps under hösten men singeln »Dear Elvis« finns att njuta av på Spotify redan nu.

Spotify





2018-04-23

Andi Almqvist
Tiltad
Spotify
(Rootsy)


Brian Owens
Soul Of Cash
Spotify
(Ada Cole)


Sarah Shook & The Disarmers
Years
Spotify
(Bloodshot)


Chris Smither
Call Me Lucky
Spotify
(Signature Sound)


Blandade artister
A Playlist From: Ry Cooder
Spotify
(Spotify)


AFT
In The Universe
Spotify
(Rootsy)


Chip Taylor
Fix Your Words
Spotify
(Trainwreck)



2017-05-24

Christopher Paul Stelling
Itinerant Arias
(Anti)


Doug Seegers
Doug Seegers Sings Hank Williams
(Capitol)


Harper’s Weekly
Morning Comes
(Rootsy Music)


Daniel Romano
Modern Pressure
(New West)


Down Harrison
Possessed
(Rootsy Music)


Colter Wall
Colter Wall
(Young Mary’s Records)


Trond Svendsen & Tuxedo
Palomino Motel
(Rootsy Music)


John Moreland
Big Bad Luv
(4AD)

Northern Indians
Arvet
(Rootsy Music)




2017-03-15

Rodney Crowell
Close Ties
(New West)

Från 2001 års “Houston Kid” och framåt har Crowell hållit en osannolikt hög klass. Och nya ”Close Ties” är inget undantag.

Chip Taylor
A Song I Can Live With
(Trainwreck Records)

Jag är kanske inte helt objektiv i mina omdömen om Chip Taylor, men frågan är om han någonsin varit bättre än han är nu. Sviten med ”Little Prayers Trilogy”, ”Little Brothers” och nya ”A Song I Can Live With” är helt enkelt magnifik och de sju spelningar jag såg under senaste turnén var alla helt briljanta.

Cordovas
Cordovas
(Rocksnob)

Oemotståndlig countryrock från ett suveränt band.

Courtney Marie Andrews
Honest Life
(Loose Music)

Flera recensenter har dragit fram Joni Mitchell som referens och visst…något ligger det väl I det. Men trots att CMA är amerikanska får jag associationer till engelsk folkrock. Mer Sandy Denny än Joni Mitchell skulle jag vilja påstå.

Hurray For The Riff Raff
The Navigator
(ATO)

Egensinnigt och fascinerande. När jag kommit igenom hela plattan vill jag hora den direkt igen. Det måste väl vara ett bra betyg?

Andrew Combs
Canyons of My Mind
(Loose Music)

Snygg och mycket sympatisk platta som landar någonstans mellan Glen Campbell och Paul Simon, fast ändå inte.



2016-11-24

Leonard Cohen – You Want It Darker
(Sony)

Ett storslaget avsked.
Spotify

Van Morrison – Keep Me Singing
(Exile)

Den Vresiges bästa sedan 1999 års »Back On Top«
Spotify

Richard Lindgren – Malmostoso
(Rootsy Music)

Hans bästa sedan »A Man You Can Hate«.
Spotify

The Black Sorrows – Faithful Satellite
(Rootsy Music)

Ett strålande band och sångaren/låtskrivare/bandledaren Joe Camillieri och jag verkar ha identisk musiksmak.
Spotify

Ralph Stanley & Friends – Man Of Contant Sorrow
(Cracker Barrel/Red River)

Ett album från 2014 producerat av Buddy Miller & Jim Lauderdale, exklusivt för Cracker Barrel-kedjan. Råkade snubbla över plattan när hustrun och jag av någon anledning hamnade på Cracker Barrel i Carlisle, Pennsylvania.
Ej på Spotify.



2016-10-04

Paal Flaata – Come Tomorrow: Songs of Townes van Zandt
(Grappa)

När den grandiose sångaren Paal Flaata gör ett helt album med Townes van Zandts sånger kan det så klart inte gå fel. Och det gör det inte heller. Enda, maginella kritiken är att arrangemangen kanske ibland är lite väl snygga och snälla.
Spotify

Nick Cave & The Bad Seeds – Skeleton Tree
(Bad Seed)

Med »Skeleton Tree« är det ungefär som med Mary Gauthiers album »The Foundling«: enormt starka, sorgliga och gripande sånger, så till den milda grad att man inte orkar lyssna så ofta. Men när man väl gör det blir man golvad.
Spotify

Richard Lindgren – Malmostoso
(Rootsy Music)

Hans bästa sedan »A Man You Can Hate«.
(släpps 21 oktober)

Ellen Sundberg - Cigarette Secrets
(BMG)

Ellen utvecklas i rasande takt och denna Woodstock-inspelade platta har jag levt med i snart ett år och tröttnar inte. Lättlyssnat och med Ellens särart intakt.
Spotify

The Americans – Live
(Station Inn, Nashville, 2016-09-24)

Americana Music Conference var nästan över och vi hade tänkt åka hem efter att ha sett Dead Horses, men hängde ändå kvar till sista bandet, the Americans, gick på. Och bandet med det ogooglingsbara namnet var en uppenbarelse. Intensiv, helt egen americanarock som jag inte riktigt kan jämföra med något annat. Det finns ingen skiva än, men några bra videor på www.theamericansmusic.com/

Signe Marie Rustad – Hearing Colors Seeing Noises
(Safe & Sound)

Norsk americana med som ibland hamnar i Richard Thompsons folkrock-land. Inte så konstigt som det låter. En strålande platta helt enkelt!
Spotify

Chelle Rose – Blue Ridge Blood
(Lil' Damsel Records)

Americana/sydstatsrock noir från Appalacherna. Chelle Rose är the real deal.
Spotify



Mer riktigt bra musik att lyssna på:

Thisell – IId Spotify
Down Harrison - s/t (släpps 14 oktober)
Dori Freeman - s/t Spotify
Joe Purdy - Who Will Be Next Spotify
Will Courtney – Planning Escapes Spotify
Bonnie Bishop – Ain't Who I Was Spotify
John Prine – For Better, or Worse Spotify
BJ Barham– Rockingham Spotify




2016-06-28

Van Morrison – It’s Too Late to Stop Now … Volumes II, III, IV and DVD
(Legacy)

Ett helt omistligt komplement till originalalbumet.

Chip Taylor – One Of Us Must Know
(albumspår Blonde On Blonde Revisited, Mojo)

Chip Taylors fullständigt briljanta tolkning av Dylans ”One Of Us Must Know. Enda sättet att få tag på låten är att köpa Mojo och det är bara att slå till innan den försvinner ur butik. Resten av plattan är inte så pjåkig heller, men Chips bidrag är helt outstanding.

Sven Zetterberg – Something For Everybody
(Gamlestadens Grammofon)

Sven Zetterberg bekräftar (än en gång) vad vi vetat länge – han är Sveriges bäste soulsångare!

Robert Ellis – Robert Ellis
(New West)

Robert Ellis blir bara bättre för varje platta.

Daniel Romano – Mosey
(New West)

Måste erkänna att jag gillar Daniel Romano bättre när han inte gör retrocountry.

Anders Westin – House By The Lake
(Millhouse Records)

En lågmäld pärla värd att upptäcka. Och skriver man en låt med titeln ”Tom Dowd” är man värd all respekt.


Nu har jag valt att inte lista Rootsys egna utgivningar, men vill ni höra mer riktigt bra musik så lyssna på:

By The Bluebird – By The Bluebird
Lowbird Highbird – November Moving In
Kjell Gustavsson Rhythm & Blues Orchestra – Jungle
Paul Henriksen – Time To Grow Wings
Bo Outlaw – Lonestar State Of Mind
Northern Indians – No Shelter In Sight



2016-04-12

Daniel Lemma - Mr Hibbert
(Dextra Music, singel)

En innerlig och välförtjänt hyllning till Toots Hibbert!

Carrie Rodriguez - Lola
(Luz Records)

Carries bästa platta på egen hand.

Mavis Staples - Livin' on a High Note
(Anti)

Gammal är äldst!

Kate Campbell - The K.O.A. Tapes Volume 1
(Large River Music)

Det är något alldeles speciellt med Kate Campbell som gör att jag spelar »The K.O.A. Tapes« om och om igen.

Loretta Lynn - Full Circle
(Sony)

Gammal är äldst 2!

Rokia Traoré - Né So
(Nonesuch)

Ända sedan hon gjorde en magnifik konsert på Pildammsteatern i Malmö har jag varit fast.

Jerry Jeff Walker
Delaney & Bonnie

Kära återupptäckter på Spotify.




2016-02-11

Carrie Rodriguez - Lola
(Luz Records)

Hege Brynildsen - When My Man Comes To Town
(Rootsy Music)

Kate Campbell - The K.O.A. Tapes Volume 1
(Large River Music)

Buddy Miller & Friends - Cayamo Sessions At Sea
(New West)

Uncle Lucius - The Light
(Boo Clap Records)



2015-09-29

Summerar USA-resan med ett special-Bäst Just Nu

Ricky Scaggs, Ry Cooder & Sharon White - Live på 3rd & Lindsley, Nashville

Vintage country och countrygospelframfört med så stor glädje, skicklighet och känsla att det blev helt oemotståndligt.

Nitty Gritty Dirt Band med gäster - 50th Anniversary, Celebratory Ryman Auditorium Show, Nashville

Äntligen fick man se Nitty Gritty Dirt Band live och gäster som Jackson Browne, John Prine, Sam Bush, Vince Gill, Rodney Crowell, Jerry Douglas och framför allt Allison Krauss gjorde inte det hela sämre.

Los Lobos - Live på Cannery Ballroom, Nashville

»Äntligen« är också rätta ordet när det gäller mig och Los Lobos. Flera gånger har jag nesligt missat dem, men denna gången blev det av. Och så suveränt bra de är. Ända till en gästgitarrist vars namn jag inte uppfattade förstörde de sista två låtarna med oändliga gitarrkaskader.

Anderson East - Live på City Winery, Nashville

Något nytt fick jag med mig - Anderson East är en strålande entertainer och showen med all sin sprudlande southern soul är uppfriskande.

Doug Seegers - Live på City Winery, Nashville

Jag fick en Doug Seegers-överdos förra sommaren när jag såg ett tiotal spelningar på raken. Men nu var det kul att se honom igen - och jag hade nästan glömt hur bra han är!

The New Breed Brass Band - Blue Nile, New Orleans

Första kvällen i New Orleans efter nästan 20 timmars resa krävs det något speciellt för att hålla en vaken. New Breed Brass Band klarade det galant. I vilken annan stad som helst hade dessa tuffa grabbar i tjugoårsåldern ägnat sig åt hiphop eller liknande. I New Orleans tar de fram trumpet, sax, trombon och tuba och bildar ett brassband. Och som det svänger.




2015-04-28

The Black Sorrows
Endless Sleep XL
(Rootsy)

Vilket band! Lika bra nu som då.

KANADA
Paradise in Her Arms
(eget)

Snygg, countrydoftande folk-rock. KANADA är Johan Hammarbäck från Stockholm.

Chip Taylor
The Little Prayers Trilogy
(Trainwreck)

Ett album som räcker väldigt länge och därför får Chip stanna på min lista, trots att det gått ett halvår sedan jag uppdaterade senast.

Suzanne Jarvie
Spiral Road
(eget)

En helt ny bekantskap från Kanada och både låtar och röst träffar mig hårt.

David Corley
Available Light
(Continental Song City)

Smått sensationellt debutalbum från en 53-åring från Lafayette, Indiana.

Shoutin' Red
Introducing...
(Rootsy)

Vilken röst, vilket gitarrspel, vilken känsla!



2014-11-12

Bob Dylan
The Basement Tapes Complete: The Bootleg Series Vol. 11
(Columbia)

Richard Lindgren
Sundown On A Lemon Tree
(Rootsy)

Chip Taylor
The Little Prayers Trilogy
(Trainwreck)

Leonard Cohen
Popular Problems
(Columbia)

Marty Stuart and his Fabulous Superlatives
Saturday Night / Sunday Morning
(Superlatone Records)

Deadman
The Sound and the Fury
(Rootsy)




2014-09-30

Lucinda Williams
Down Where The Spirit Meets The Bone
(Highway 20)

Drew Holcomb & The Neighbors
Good Light XL
(Rootsy)

Justin Townes Earle,
Single Mothers
(Loose)

Paul Thorn
Too Blessed to Be Stressed
(Blue Rose)

G2
Mind Over Matter
(Rootsy)

Billy Joe Shaver
Long In The Tooth
(Lightning Rod)

Paal Flaata
Bless Us All: Songs of Mickey Newbury
(Blue Mood)

Humming People
City of Lost Men
(Grammofon)



2014-03-04

Rootsy skivutgivning fortsätter med oförminskad styrka och jag väljer återigen att lämna egna utgivningen utanför Bäst Just Nu –listan. Alltså, inga Rootsy-plattor på listan. Ni vet ju redan att jag tycker de är bäst…

[b]Suzy Bogguss
Lucky
(Loyal Dutchess records)

Boggus sjunger Merle Haggard och resultatet är briljant!

Robert Ellis
The Lights from the Chemical Plant
(New West)

Svårdefinierat men även svårt att värja sig mot.

Various Artists
Looking Into You: A Tribute to Jackson Browne
(Music Road Records)

En dubbel hyllning till Jackson Browne med Don Henley, Bonnie Raitt, Paul Thorn, Jimmy LaFave, Bruce Springsteen, Lyle Lovett och många fler. Kan knappast gå fel!

Various Artists
I Heard the Angels Singing: Electrifying Black Gospel from the Nashboro label 1951-1983
(Tomkin Square)

Om jag ska vara ärlig har jag inte hunnit höra igenom alla fyra CD än, men det jag har hört räcker för att bli frälst. I dubbel bemärkelse. Oj oj...

Michael de Jong
Life in D Minor
(Music & Words)

För drygt 10-12 år sedan lyssnade jag en hel del på Michal de Jong men sedan tappade jag bort honom. För några veckor sedan hörde han av sig på Facebook och jag fick en påminnelse om att hans musik är på riktigt. Svart, svårmodigt och starkt!



2013-10-11

I höst har Rootsy slagit nytt utgivningsrekord och om jag skulle ta med de plattorna på Bäst Just Nu –listan hade inget annat fått plats. Alltså, inga Rootsy-plattor på listan. Ni vet ju redan att jag tycker de är bäst…

Ry Cooder
Live in San Francisco
(Nonsuch)

Att jämföra med ”Showtime” från 1975 är kanske oundvikligt men också onödigt. Den här årgången är kanske inte lika bra men ändå så alldeles fantastiskt bra. Jag smälter fullständigt när den mexikanska blåsorkestern äntrar scenen.

Howe Gelb
The Coincidentalist
(New West)

Howe Gelb och Giant Sand har gjort fler plattor än någon kan hålla reda på. Enligt pressreleasen har i alla fall inte han själv den minsta koll på hur många det blivit. Jag har långt ifrån hört alla och kan därför inte relatera denna platta till de andra. Men den tilltalar mig. Speciellt en gråmulen höstdag som idag.

Tindersticks
Across Six Leap Years
(Lucky Dog)

Ännu en höstplatta. Tinderstick är ett av de där bandet som egentligen låter likadant på skiva efter skiva. Jag vet inte om jag kan skilja plattorna åt och kan inte säga vilken som är bäst. Men jag gillar det verkligen, varje gång jag lyssnar.

Tish Hinojosa
After The Fair
(Varese Records)

Från att ha varit en stor beundrare har jag på senare år tappat koll och intresse för Tish Hinojosa. Men nya plattan låter intressant nog för att jag ska lyssna mer. Är inte övertygad än men nyfiken nog att ge den fler chanser.

Danny & The Champions Of The World
Stay True
(Loose Music)

Det tog inte många minuter innan jag föll för Danny & The Champions nya album. Handlöst. Entusiastiska recensioner har pratat om de uppenbara influenserna från och kärleken till amerikansk rootsmusik av alla de slag. Vad som förvånar mig är att ingen nämnt Ronnie Lane i sammanhanget. ”Stay True” kunde varit en av Lanes 70-talsplattor. Och det, mina vänner, är inget dåligt betyg!

Birdlegg
(Dialtone)

Min gode vän Eddie Stout i Austin gör en gigantisk kulturgärning med sitt Dialtone Records. Han ger ut platta efter platta med svarta, bortglömda blues/soul/gospel-artister från Texas. Men jag är övertygad att Eddie själv inte ser det som en kulturell insats. Han ger bara ut plattor med den musik han gillar. Gott så. Om du tror att du tröttnat på blues är Birdlegg den perfekta medicinen.

Parker Millsap & Michael Rose
Palisade
(Eget)

Denne prydlige och timide 20-åring dök upp på gospelbrunchen på Station Inn i Nashville och slog knockout med sin mäktiga stämma. En makalös sångare! Debuten ”Palisade” kanske inte ger en helt rättvisande bild, men tillräckligt för att man ska förstå att Millsap kan bli något riktigt stort.

Deep Dark Woods
Jubilee
(Sugar Hill)

2011 år ”The Place I Left Behind” är fortfarande en av de mest spelade plattorna i det Olssonska hemmet. Nya ”Jubilee” är inte där än, men verkar så pass lovande att efter ett par lyssningar till så tror jag att den sitter där den också.



2013-06-24

Steve Earle
Low Highway
(New West)

Chip Taylor
Block Out The Sirens Of This Lonely World
(Trainwreck)

David Olney
Predicting The Past
(Rootsy)

Garrett Lebeau
Rise To The Grind
(Music Road Records)

Mavis Staples
One True Vine
(Anti)



2013-02-22

Efter ett långt uppehåll är det äntligen dags för en uppdaterad Bäst Just Nu. Och denna gång väljer jag att helt ignorera Rootsy-utgivningar. Så sorry Andi Almqvist, Carrie Rodriguex, Turnpike Troubadours, Kent Wennman och Frida & The Coolants. Ni vet redan att jag gillar er...

Jimmy Cliff
Rebirth
(Sunpower)

Tack till Bengt Tedeborg som hade denna på sin årsbästa-lista! Själv har jag för länge sedan slutat ha koll på nya reggae-releaser eftersom nästa inget kommer i närheten av den klassiska 70-talsreggaen. Men Jimmy Cliffs »nya« (från 2012) är faktiskt oemotståndlig.

Tullamore Brothers
Still Going Wrong
(Tullamore Brothers)

Jag är ingen stor fan av irländsk folkmusik, men bugar mig respektfullt och skålar i vältappad Guiness för Olle Unenge och hans vänner i Tullamore Brothers.

Markus Rill & THe Troublemakers
My Rocket Ship
(Blue Rose)

Jag, och sannolikt många americana-vänner med mig, är fördomsfull. Vi letar en autencitet som sällan eller aldrig finns. De trovärdiga artisterna ska helst komma från Appalacherna, Texas eller Louisiana eller liknande. När sanningen är den att bra musik likväl kan göras i Kiruna, Halden eller varför inte Bockenheim, Tyskland. Lyssna till exempel på Markus Rill. As good as it gets...

Richard Thompson
Electric
(Proper)

Tror rent av att denna går in på min Richard Thompson Topp 5.

Emmy Harris & Rodney Crowell
Old Yellow Moon
(Nonesuch)

En platta som kanske inte direkt får mig att trilla av stolen av upphetsning. Det är inget nytt, inget fantastiskt men så genuint sympatiskt och behagligt att man ändå inte kan värja sig.




2012-10-16

Bob Dylan
Tempest
(Columbia)

Hege Brynlidsen
Hege
(Rootsy)

Lars Bygdén
LB
(Massproduktion)

Chris Smither
Hundred Dollar Valentine
(Signature Sound)

Chet O'Keefe
Game Bird
(Rootsy)

Calexico
Algiers
(City Slang)

Hellsingland Underground
Evil Will Prevail
(Killed By Records/Rootsy)

Van Morrison
Born To Sing: No Plan B
(Exile)

Justin Townes Earle
Nothing's Gonna Change The Way You Think About Me Now
(Bloodshot)

John Hiatt
Mystic Pinball
(New West)


2012-04-13

Dr John
Locked Down
(Nonesuch/Warner)

Heritage Blues Orchestra
And Still I Rise
(CRS)

Joe Nolan
Goodbye Cinderella
(Rootsy)

Bonnie Raitt
Slipsteam
(Proper)

Various
Memphis Boys - The Story of American Studios
(Ace Records)

Whitehorse
Whitehorse
(Six Shooter Records)

Alabama Shakes
Boys and Girls
(Rough Trade)


2012-02-29

Various artists
Chimes of Freedom:The Songs of Bob Dylan
(Amnesty International)

Henning Kvitnes
Ingen tid å miste
(EMI)

Pontus Snibb 3
Loud Feathers
(Rootsy)

Chip Taylor & The New Ukrainians
F**k All The Perfect People
(Trainwreck/Rootsy)

Various
This One’s For Him: A Tribute To Guy Clark
(Icehouse Records)

Andreas Sundgren
The Road North
(Rootsy)



2012-01-30

Chip Taylor & The New Ukrainians
F**k All The Perfect People
(Trainwreck/Rootsy)

Deadman
Take Up Your Mat and Walk
(Rootsy.nu)

Amelia White
Beautiful and Wild
(White-Wolf Records/Rootsy Approved)

Various
This One’s For Him: A Tribute To Guy Clark
(Icehouse Records)

Marshall Monrad Band
Minerals & Mud
(Rootsy.nu)

First Aid Kit
The Lion’s Roar
(Wichita Records)




2011-08-01

Deadman
Live at the Saxon Pub

En stark liveplatta och ett band som överträffar alla förväntningar i verkliga livet. Ser med löjligt stor förväntan fram emot först studioplattan som släpps 27 september

Nick Lowe
The Old Magic/b]
(Proper)

Vuxet, nästan lite väl tillbakalutat, men likväl så elegant och tilltalande. Lowe sjunger bättre än nånsin och låtarna är genomgående världsklass.

[b]Ida Jenshus
No Guarentees

Hade ingen koll på Jenshus förrän Chip Taylor skulle spela med henne i Trondheim. Vilket fynd! Vilken röst!!

Tom Russell
Mesabi
(CProper)

Tom Russell har i princip bara gjort bra plattor men frågan är om han nånsin varit bättre än nu?!





2011-05-31

Treme
Säsong 1

Äntligen har jag sett alla de tio första avsnitten. Nu ska jag se hela serien igen med kommentarspåret inkopplat. En av de absolut bästa TV-serier jag sett!

Chip Taylor
Rock and Roll Joe
(Trainwreck)

En utmärkt CD men kanske framför allt ett underbart projekt i sin helhet. Kolla in websidan Rockandrolljoe.com! CD etikettens slogan: To the under appreciated. Amen!

Band Of Heathens
Live på Babel, Malmö

Plattorna är bra, men jävlar vilket liveband!

Israel Nash Gripka
Barn Doors & Concrete Floors
(Continental Song City)

En riktigt positiv överraskning. Rätt mycket Neil Young över det hela, men ack så mycket bättre låtar än vad Neil presenterat på väldigt länge.

The Harvest
EP
(Rootsy.nu)

En ambitiös och lovande debut. En duo som ska bli spännande att följa.

Levon Helm
Live At The Ryman
(Vanguard)

Fulländad musik från Kung Levon!

Eilen Jewell
Queen of the Minor Key
(Signature Sounds)

Kommande plattan är ren dynamit!

Richard Lindgren
Memento (3CD box)
(Rootsy.nu)

Var med på Bästa Listan redan i februari och får stå kvar. Ett projekt som jag är omåttligt stolt över att varit inblandad i och som jag fortfarande njuter av att lyssna på.



2011-02-07

Amos Lee
Mission Bell

Köpte den helt på Toms rekommendation och det är en riktigt bra platta. Coola duetter med Lucinda och Willie Nelson balnd mycket annat.

Kjell Gustavsson and the Rhythm 'n' Blues Orchestra
The Boogie Boys

Jämte Sven Zetterbergs senaste det mest övertygande jag hört i soul/rhythm & blues-facket på länge.

Otis Gibbs
Joe Hill's Ashes

Vilken låtskrivare! Vilken platta! Längtar efter att höra honom live när han turnerar i Skandinavien i april.

Eric Clapton
Clapton

Jag har alltid tyckt att Clapton är urtrist, men nya plattan är ju riktigt trevlig. Kanske inte så våldsamt upphetsande men klart behagligt. Härligt att ha fel ibland!

Halden Electric
Dignity

Utsökt norsk countrysoul som får mig att tänka på Lambchop och Willard Grant Conspiracy. Anders Svendsen i Halden är dessutom en riktigt bra låtskrivare.

Richard Lindgren
Memento (3CD box)

Den här boxen med 46 låtar varav 22 tidigare outgivna kommer först den 7 april, men jag har levt med den dagligen en längre tid. Och innehållet är chockerande bra helt enkelt!




2010-10-07

Bob Dylan
Folksinger's Choice
(?)

Laglig eller inte? Tveksamt, men den finns i alla fall att köpa genom normala kanaler. En radioshow från 1962 i sin helhet men intervjuer och allt. Dylan spelar traditionella och egna låtar och ljuger hejdlöst mellan låtarna. Mycket underhållande!

Richard Thompson
Dream Attic
(Proper)

Klassisk Thompson.

Chip Taylor
James Wesley Days
(Rootsy/Trainwreck)

Kanske lite förmätet att ta med denna när jag själv har gjort urvalet. Men å andra sidan är det väl då rimligt att jag tycker det är väldigt bra?

Yonder
Foreign Shore
(Veranda)

Nästan lika bra som Yonders fantastiska debutplatta.


Blandade artister
Fire In My Bones: Raw + Rare + Otherworldly African-American Gospel 1944-2007
(Tompkin Square)

I hyllorna finns åtskilliga gospel-samlingar, men frågan är om inte denne är den allra bästa...Tre CD med magnifik musik!



2010-06-01

Dr John
TRibal
(Proper)

Den gode doktorn är tillbaka och i god form. Kanske har han haft bättre låtar att jobba med i sina dagar, men det här svänger ändå bra. Släpps 28 juni.

Ola Magnell
Rolös
(National)

Måste egentligen lyssna mer innan jag kan säga något vettigt om denna platta, men Magnell är alltid Magnell. Det vill säge en av Sveriges stora sångare och låtskrivare.

Solomon Burke
Nothing's Impossible
(E1)

Willie Mitchell-producerad platta som kanske inte håller hela vägen, men bara öppningsspåret »Oh What A Feeling« motiverar ett inköp.

Navigators
The Straight and Narrow
(Columbia/Sony)

Utsökt norsk rock med rötter. Tack för tipset, Tom!


Rolling Stones
Exile On Main Street
(Universal)

En klassiker såklart. Till och med bonusmaterialet har toppklass.


2010-05-07

Mary Gauthier
The Foundling
(Proper)

Ett gastkramande och gripande mästerverk. Missa inte enda konserten i Stockholm 2 juni!

Rodney Crowell
Sex & Gasoline
(Yep Roc)
Inte för att han bryr sig, men jag vill ändå be Rodney Crowell om ursäkt. Det är naturligtvis oförlåtigt att bara köpa hans platta som download via Emusic. Änu mer oförlåtligt att sen inte lyssna ordentligt. Men nu fick jag plattan i lurarna under en cykeltur i det råkalla Malmö och det här är inget mindre än en briljant platta! Bäst av allt är »Closer to Heaven« där Mr Crowell blir min och kanska många andra medelålders mäns talesman. »I don't like hommus, I don't need sushi...I love Sissy Spacek, I love Guy Clark« Javisst, jag kunde inte sagt det bättre själv.

Chieftains feat Ry Cooder
San Patricio
(Concord)

En osannolik kombination av irlänskt och mexikanskt som faktiskt fungerar.

Simon Lynge
The Future
(Lo-Max)

Grönländsk singer/songwriter-op som kan och bör bli hur stor som helst.


Annika Fehling
Fireflies
(Rootsy.nu)

Annika har aldrig låtit bättre än hon gör i Will Kimbroughs lyhörda produktion.



2010-02-05

Förutom mina egen utgivningar har jag i princip inte hunnit lyssna på något nytt alls. Däremot har jag satt igång ett halvambitiöst program för att lyssna igenom gamla plattor i samlingen. Varje vecka väljer jag ut sju CD enligt ett kryptiskt system som jag ska lyssna på kommande veckan. PÅ så sätt återupptäcker jag en del pärlor och kommer sannolikt också gräva fram en del som inte åldrats med värdighet.

The Kinks
Preservation Act 1
(Konk/BMG)

Ett av Ray Davies ambitiösa temaalbum och knappast någon kritikerfavorit. Likt förbannat finns här några låtar som är bättre än vad de festa britter (Beatles inkluderade) lyckat prestera. Lyssna t ex på »Sweet Lady Genevive« eller »Sitting In The Midday Sun«. Prime Ray Davies!

Rick Dank Jonas Fjeld Eric Andersen
s/t
(Stageway/Ryko alt Appleseed)

Nej, det är inte lika bra som The Band. Men när man väl lyckas tänka om och glömma alla orimliga förväntningar som dyker upp så snart Rick Danko är inblandad är detta ett riktigt bra album. PÅ minussidan hamnar ett lite klent 80-tals sound (trots att plattan är inspelad 1991) men det uppvägs med råge av bra låtar, bra sång och utmärkta musikerinsatser.

The Uppsetters
Super Ape
(Island)

Lee ”Scratch” Perry geniförklaras till höger och vänster och med viss rätt. Hans producentinsatser för The Congos, Heptones, Bob Marley, Junior Murvin med flera är inget annat än geniala. Men hans soloplattor är ett annat kapitel. Ofta slår nyskapandet över i något som mest blir…konstigt. Men på ”Super Ape” är balansen perfekt och plattan räknas med rätta till en av reggaens klassiker.

Charlie Mingus
Blues & Roots
(Atlantic)

Vad ska man säga om Mingus? En oemotståndlig naturkraft. Om denna platta är bättre än alla andra med Mingus vill jag låta vara osagt, men djävulskt bra är det i alla fall.

Paal Flaata
In Demand
(S2)

Flaatas första soloalbum är ojämt, men när det är som bäst är han bättre än de flesta i Skandinavien. Lyssna t ex på soulgospeln ”Have A Heart” och njut!

Snooks Eaglin
The Complete Imperial Recordings
(Capitol)

Jag hade i mitten av 90-tal förmånen att träffa Snooks Eaglin på hans hemmaplan i New Orleans. Jag fick vara med om en instore och en spelning på klassiska Rock ´n´Bowl. Dessvärre (eller kanske dessbättre) var jag inte riktigt på det klara med vilken gigant det var jag fick hänga med. Då hade jag bara hört hans ”nya” plattor på Blacktop, som visserligen var bra men som inte avslöjade vilken storhet Snooks Eaglin var. Vilket man till fullo förstår när man hör ”The Complete Imperial Recording”.





20091102

Bäst just nu är såklart Willy Clay Band, Andi Almqvist, Jenny Bohman och Pilgrim med sina nya plattor, samtliga utgivna av Rootsy.nu. Men eftersom ingen tar mig på allvar när jag låter dem ta plats 1-4, får de istället delta utom tävlan. Så här ser alltså den aktuella Rootsy-fria listan ut:

Levon Helm
Electric Dirt
[Vanguard]

Levons bästa soloplatta.

Tom Russell
Blood and Candle Smoke
[Proper]

Tom Russells bästa.

Rosanne Cash
The List
[Manhattan]

Rosanne Cash bästa.

Chip Taylor
Yonkers NY
[Trainwreck]

Om det är Chips bästa vill jag låta vara osagt, men vansinnigt bra är det i alla fall.

Nisse Hellberg
En Modern Man
[Metronome]
Nisses bästa soloplatta och i topp även om Wilmer-plattorna räknas.

John Fogerty
The Blue Ridge Ranger Rides Again
[Verve]
Definitivt inte hans bästa, men rätt kul ändå.




20090729

Landstrom
låtar på myspace
www.myspace.com/thelandstroms

Ett äkta par som sitter på sin kammare i den norrländska glesbygden och producerar den ena pärlan efter den andra som läggs ut på Myspace. Och mig veterligen bara där, det finns med andra ord ingen CD. Rekommenderas varmt!

Eilen Jewell
Sea Of Love
(Signature Sounds)

Alla som gillar Amy LaVere bör också låna ett öra till Eilen Jewell. Inte för att de låter så väldigt lika varandra, men båda har samma kärleksfulla och samtidigt respektlösa förhållande till traditionen. Eilen Jewell turnerar i Sverige och Norge i oktober. Missa inte!

Todd Snider
The Excitement Plan
(Continental Song City)

Todd Sniders bästa vill jag påstå utan att vara expert på något sätt. Och det är märkvärdigt vad han påminner om Randy Newman emellanåt.

Kendel Carson
Alright Dynamite
(Trainwreck)

En stark samling låtar, ett suveränt band och en sångerska som bara blir bättre och bättre. Vad mer kan man begära? Jo, en turné i Skandinavien. Som blir av i slutet av augusti och början av september. I sällskap med Chip Taylor förstås.

Chip Taylor
Yonkers N.Y.
(Trainwreck)

Chips nya platta släpps i augusti och handlar om hans uppväxt i Yonkers. Ännu en extremt stark platta från en av musikvärldens mest produktiva.




20090422

Allain Toussaint
The Bright Mississippi
(Nonesuch)

En suverän hyllning till New Orleans, huvudsakligen intrumental. Med fantastiska musiker som Don Byron, Marc Robot och Nicholas Payton. Också Toussaints lysande pianospel förstås!

Leonard Cohen
Live In London
(Columbia)

Vad ska man säga? Cohen verkar helt enkelt vara i bättre form än på bra länge.

Richard Lindgren
Poets Drown In Lakes
(Rootsy.nu)

Apropå liveplattor: En underbar konsert den 15 april är på väg att bli en underbar liveplatta som du kan ha i din hand om några dagar om allt går som det ska.

Bruce Cockburn
Slice of Life - Live Solo
(True North)

När vi ändå är inne på liveplattor: Jag har aldrig riktigt förstått storheten hos denna kanadensiska gigant. Men det klarnar lite efter denna solouppvisning på två CD.

Colin Linden
From The Water
(True North)

Buddy Miller har helt välförtjänt satts på pidestal av roots-publiken i Skandinavien. Att Colin Linden ännu inte placerats på samma pidestal är dock obegripligt. Allt han rör vid blir ju guld!



20090214

M Ward
Hold Time
(4AD)

Om denna plattan är bättre eller sämre än övriga skivor från M Ward är för tidigt att säga. Dessutom helt ointressant. För M Wards lite småskumma och samtidigt naivt enkla folkpop är alltid hörvärd. Missa inte den tjusiga duetten med Lucinda Williams i »Oh Lonesome Me«!

Van Morrison
Astral Weels Live
(Listen To The Lion)

Jag avskyr kombinationen musik och nostalgi och var därför instinktivt skeptisk till reproduktionen av mästerverket från slutet av 60-talet. Men efter några lyssningar lägger jag alla reservationer åt sidan och kapitulerar. Van har uppenbarligen återfått lusten (märktes även när han var i Sverige sist) och han och det utsökta bandet tacklar »Astral Weeks« med kärlek och inte alltför stor respekt. De gör helt enkelt jobbet så bra att det inte går att värja sig.

Ry Cooder
The UFO Has Landed: The Ry Cooder Antholgy
(Rhino)

Jag köpte helt nyligen sex av Cooders album som sk »jap mini« och tvekade därför att köpen en dubbel samling ovanpå det. Men bara ett litet ögonblick och det är jag glad för. Detta är en otroligt välkomponerad samling med 34 spår på två CD och en njutning från början till slut.

Blandade artister
The Best of Stunt Record Vol 12
(Stunt/Sundance)

Den gode Magnus Eriksson har länge hävdat dansk jazz förträfflighet men jag måste erkänna att jag inte tagit honom på allvar. När jag städade CD-hyllorna nyligen hittade jag en samling som säkert legat ospelad i flera år och tänkte att jag får väl ge CD, dansk jazz och Hr Eriksson en chans. Och »The Best of Stunt Record Vol 12« var utmärkt i princip från start till slut. Det står inget årtal på plattan så jag har ingen aning hur gammalt det är. Jag har inte heller hunnit söka mig vidare och skaffa någon av originalplattorna. Men jag får nog se till att beställa något med New Jungle Orchestra. Och Christina Dahl. Och Carsten Dahl. Och...

Willy Clay Band
TBA - kommande platta
(Rootsy.nu)

Lite småfult att skriva om en platta som inte ens är klar, men efter att ha hört de första mixarna kan jag säga att det här kommer att bli riktigt bra. Det har tagit sin tid att få till uppföljaren till »Rebecca Drive« men den som väntar på något gott osv. Den som väntar på Willy Clay Bands andra album lär få vänta ett tag till. Plattan lär inte släppas förrän efter sommaren.

Andi Almqvist
Glimmer - kommande platta
(Rootsy.nu)

Jag fortsätter på den fula linjen och skriver upp plattor som ingen kan lyssna på förrän om flera månader. Andi Almqvists tredje platta är ett mästerverk redan innan den mixats. Men inte heller denna platta kommer på ett bra tag, förmodligen även den efter sommaren.




2008

Bosse Saxell
Lycka
(Rootsy.nu)

Precis den feel good-platta man behöver när hösten ovillkårligen är på väg och drömmen om ett hus i Italien att dra till på vinterhalvåret är lika avlägsen som alltid.

Caleb Klauder
Dangerous Mes & Poisonous Yous
(Caleb Klauder)

Två låtar på Tönder-festivalen var allt som behövdes för att jag skulle köpa den här plattan. Sedan dess har den gått varm. När han sedan även gjorde en suverän konsert med trion i Malmö Folkets Park har han blivit en stor favorit. Ändå är det inget unikt han gör: gammaldags country i Hank Williams-traditionen. Men med mycket kärlek och helt utan störande retroattityd. Och rösten är helt omöjlig att värja sig mot.

Song Island Revue
Home
(Bonnier Amigo)

Fyra sångare och låtskrivare samsas på en platta: Kevin Welch, Hennin Kvitnes, Paul Krebs och Claudia Scott. Och resultatet är helt enkelt strålande med höjdpunkter som Kevin Welch »Patch Of Blue Sky« och Henning Kvitnes titelspår. Och Claudia Scott!!

Darrell Scott
Modern Hymns
(Appleseed)

Det är odiskutabelt att Darrell Scott är en utmärkt sångare, gitarrist och låtskrivare, men änd har hans tidigare soloplattor inte riktigt fastnat hos mig. »Modern Hymns« återkommer jag dock till ofta. Här gör han favoritlåtar av Kris Kristofferson, Joni Mitchell, Paul Simon, Bob Dylan, Leonard Cohen med flera och gör det fantastiskt bra. Duetten med Mary Gauthier i »Joan of Arc« är ett av många guldkorn.

Kate Campbell
Save The day
(Large River Music/Hemifrån)

Kate Campbell gör den ena fantastiska plattan efter den andra utan att någon verkar reagera. Åtminstone inte här i Skandinavien. Mig veterligen har hon aldrig turnera här och hennes skivor nämns sällan eller aldrig. Kanske kan man hoppas på att »Save The Day« ändrar på den saken. Väl rotad i den amerikanska södern blandar hon gospel, country och soul helt ogenerat. Nanci Griffith och John Prine gästspelar om du behöver ytterligare anledning att kolla in plattan.

Amy LaVere
Anchors & Anvils
(Rocksnob)

Apropå musik från södern. Amy LaVeres album är precis som jag föreställer mig Memphis och gör mig otroligt sugen på att åka dit. Annar är det många som på ett bättre sätt än jag kan berätta varför man inte bör missa Amy LaVere. Läs t ex Lennarts intervju i nya Sonic. Eller Magnus recension i nya Lira...





Paal Flaata
Old Angel Midnight
(Wilma/Playground)

Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Paal Flaata är en sångare av världsklass. Detta är hans bästa soloplatta hittills!

Fred Eaglesmith
Tinderbox
Sonic Rendezvous

»Non religious gospel« kallar Eaglemsith det själv och visst stämmer det. Även i detta fallet pratar vi om bästa plattan hittills.

Lena Måndotter
Songs of Leonard Cohen
Rootsy.nu

Att göra tio av Cohens sånger och däribland några av de mest kända är så klart ett vågspel. Men Lena gör det med personlighet, passion och förståelse och går definitivt i land med det.

Daniel Norgren
Outskirt
Superpuma

Detta lär vara göteborgarens andra album. Själv hade jag aldrig hört talas om honom när CDn damp ner i brevlådan. Son House, Daniel Johnson, Tom Waits, Freddie Wadlingoch Captain Beefheart nämns som influenser och jag tycker nog att Norgren är som minst intressant när han inpireras som mes av Waits. Aningen ojämt men vissa låtar är fantastiska. Väl värd att kollas in!

Gumbo
Beat of My Heart

Är det inte lite märkligt att den bästa New Orleans-musiken görs av svenskar? Anders Osborne först och nu Gumbo, som är väl rotade i traditionen men ändå gör de något nytt och eget. Och som det svänger.

Garth & Maud Hudson
It Makes No Difference
Live, Studentafton, Lund

Bara det att Garth Hudson dyker upp som gäst på en Studentafton i Lund 2008 är märkligt. Att han ska hålla föredrag är rent av konstigt. När man sitter och lyssnar på hans lätt förvirrade utläggningar om mer eller mindre obskyra rhythm & blues-saxofonister blir det hela direkt egendomligt. Och inte tror man att det ska bli så mycket bättre när de kör fram rullstolen med Maud Hudson för att hon ska sjunga. Men när paret kör sin version av »It Makes No Difference« är det inget annat än ren magi!

Ulf M Andersson
It's About Time
Rootsy.nu

Jag har tjatat mycket om Paal Flaatas kvalitet som sångare och hans förmåga att lyfta låtar och göra dem till sina egna. Den förmågan delar han med Ulf M Andersson som helt enkelt gör sagolikt bra tolkningar av ett tiotal country, rock och bluesfavoriter.

Billy Joe Shaver
Everybody's Brother
Compadre

Här finns gästspel av John Anderson, Marty Stuart, Kris Kristofferson, Tanya Tucker med flera men självklart ör det Billy Joe Shavers show från början till slut. Jag vet att ord som innerligt, genuint och ärligt är snudd på dödssynder när man ska beskriva musik men i Shavers fall är de banne mig befogade.

Blue Sky Forever
One
Rootsy.nu

Man kan bara inte låta bli att tycka om den här Göteborgs-duon. Det är snällt, lite naivt och alldeles oemotståndligt.

Van Morrison
Live, Baltiska hallen, Malmö

Senaste plattan är inte direkt dålig, men ganska trist om man ska vara ärlig. Förväntningarna var inte särskilt höga inför konserten men där fick man. Van var så klart sur och trumpen, men sjöng vansinnigt bra och bandet med den briljante John Platania och Cindy Cashdollar i spetsen var grymt.

Annika Fehling
Good For You - The Best Of
Rootsy.nu

Mycket av det här känns igen från första upplagan av samlingen, men de nya låtarna gör att man måste kolla in även version 2.0. Townes-covern »Lungs«, egna låten »Muddy Hearts« och Breakmecanix-remixen av »Good For You« lyfter plattan ytterligare några snäpp.




Svante Sjöblom
I Guess My Troubles Just Begun
(Rootsy.nu)

Det är kanske lite paradoxalt att säga ”Äntligen!” när en 24 åring skivdebuterar, men alla vi som häpnat över Svantes kapacitet live har väntat på den här plattan. Och den har blivit precis så bra som man hoppats. Släpps 27 februari, releasefest på Plockepinn i Malmö 21 februari.

Peter Cooper
Cautionary Tales
(Corazong)

En platta som höll på att gå mig förbi fullständigt, men som tur var fick den en andra chans. Här finns några briljanta låtar som gör att plattan skiljer ut sig från mängden, till
exempel ”Take Care” (om Townes van Zandt), ”715” om baseboll-legenden Hank Aaron) och ”Thin White Mercury” (om Phil Ochs).

Olav Larsen & The Alabama Rodeo Stars
Sad & Happy Sing-a-longs
(Rootsy.nu)

Strålande sånginsatser, omedelbara melodier och en skön produktion som för tankarna till Dylans 70-tal.

Ray Bonneville
Goin’ By Feel
(Red House)

Det här låter onekligen en hel del som JJ Cale, men Ray Bonneville är en artist som är värd att upptäcka på hans egna meriter. Gurf Morlix är inblandad i produktionen och för mig är det en kvalitetsstämpel.

Evan Westerlund
Howlin’ at the Moon
(Rootsy.nu)

Stark rockcountry inspelad med tunga namn I Nashville. Vilket inte betytt så mycket om inte låtarna hade funnits där. Denne kanadensare bosatt i Malmö övertygar både som sångare och låtskrivare.

David Olney
One Tough Town
(Red Parlor)

Apropå sångare och låtskivare som övertygar: Det är obegripligt att David Olney fortfarande är ett relativt okänt namn i Skandinavien. Han är ju uppe där med Guy Clark, Steve Earle och de andra..

Tom Paxton
Comedians & Angels
(Appleseed)

Paxton fyller 70 år och det verkar som han bara blir bättre med åren. Det här är en mycket sympatisk platta.

Swinging Doors
Without Goodbye
(Doghowl)

Lule-bandet Swinging Doors utstrålar så mycket glädje och genuin kärlek till musiken att det är omöjligt att värja sig.

Lyle Lovett and his Large Band
It’s Not Big It’s Large
(Lost Highway)

Live är Lyle Lovett fantastisk, men jag har inte riktigt fastnat för hans tidigare plattor. Den här CDn inleds bisarrt nog med instrumental storbandsjazz, men sedan blir det i härlig mix av blues, country och gospel och Lovett sjunger som en gud.

The Blind Boys Of Alabama
Down In New Orleans
(Proper)

Gospel och New Orleans är en himmelsk kombination.Jens Olsson (Webguru)

Nyheter
Recensioner
Artiklar/krönikor

Kontakta

Bengt Eriksson

... titulerar sej gärna (populär)kulturjournalist. Inledde sin journalistiska ”karriär” i tidningen HEJ! 1968-69, började skriva om världsmusik innan ordet fanns i Innerspalten på Aftonbladets kultursida i slutet av 60-talet och under vinjetten Musik från jordens alla hörn i Stereo Hifi (nu Hifi & Musik) på 70-talet, gjorde även Sveriges Radio-serierna ”Musik från jordens alla hörn” och ”Musik som vapen” på 70-talet, Radio Malmöhus-serierna ”Skånes rockhistoria” (tillsammans med Magnus Gertten), ”Hubba Hubba Hop!” och ”Yoghurt” (med Britt-Marie Wihlborg) på 80-talet samt radiodokumentärer om bl a jazzmusikerna Casper Hjukström och popbandet The Friends på 90-talet. Efter att ha startat Musikens Makts lokalredaktion i Lund tog han/jag initiativ till och var med att starta rocktidningen Schlager 1980. Har skrivit och fortsätter att skriva om (populär)kultur - diverse sorters musik, deckarlitteratur och tecknade serier m m - i olika tidskrifter och tidningar (för närvarande t ex Svenska Dagbladet, Hifi & Musik, Lira, TCO- och LO-tidningarna, Kvällsposten, Ystads/Trelleborgs Allehanda, Plus Sverige och rootsy.nu förstås) och har även skrivit / varit redaktör för några böcker, bl a "Från Rock-Ragge till Hoola Bandoola", "Invandrad musik" (med Birgitta Olsson), "Skånes rockhistoria" (med Magnus Gertten), "Deckarhyllan", "I neonljusets skugga", "Svenska sång- och rockpoeter 1-2-3" (med Joel Eriksson) och ”99 proggplattor” (med Mia Gerdin och Stefan Wermelin).

Nyheter
Recensioner
Artiklar/krönikor

Kontakta

 
Bäst just nu:
Jag recenserar ju skivor i bl a Hifi & Musik och sätter i samband med det också ihop en månatlig spellista på Spotify. Här nedanför finns en länk till spellistan för mars-april. Den är också min bästalista just nu.

Erikssons spellista mars-april 2020
————————————————————

Allra bäst just nu den 26 augusti 2017:

Dylan-jazztolkningarna av och med Andreas Hourdakis Trio på vinyl-LP:n »Senor«!

__________________________________________________


Marsextra:

Depeche Mode: ”Spirit” (Sony)
”Deras bästa på 20 år!” för att citera min son.


Mars 2017

Anders Bergcrantz: »Soulfully Yours« (Vanguard Music Boulevard)
Mångjazztrumpet.

Charlelie Couture: »Lafayette« (Mercury)
Louisianachanson.

Johan Heltne: »Ett ärr i hjärnan« (Egen utgivning)
Livssångpoesi.

Sleaford Mods: »English Tapas« (Rough Trade)
Engelsk rappunkhiphoprockåpop.

Cecilia Zilliacus / Lena Willemark: »Dansa« (Bis)
Konstfolkmusik (och tvärtom).

Samtliga album finns på Spotify.

Bengt O Tedeborg

Skriver rec och artiklar på www.tedeborg.se och i Läsarnas Fria Tidning. Har tidigare anmält skivor i NMB. Forskar om svenska Springsteenfans.

Nyheter
Recensioner
Artiklar/krönikor

Kontakta

 
Bäst just nu:
2014-02-28

Bruce Springsteen: Highway to hell (Live i Perth, 140208)
Hat Check Girl: Goodbye Butterfield
Slow Fox: Oh My
Gurf Morlix: Fishin' In The Muddy
Rosanne Cash: The River & The Thread
Swampcandy: Midnight Creep/Noonday Stomp
Ry Cooder: Get Rhythm



131124

Peter Gallway: Hello Stranger
En tillbakablick på Gallways formativa år i NYC med titlar som »Rolling Stones, 1964« och »Give me John Ford«. Lätt jazzig folkmusik med Gallways säregna röst i centrum.

Ismael: Atlas
Med ovanlig förmåga att förena minnesvärda melodier med texter som vågar vara både djupt personliga och politiska, visar »Atlas« att Ismaels utvecklats en hel del sedan debutskivan. Musikaliskt drabbar bandet med konsekvens och kraft och med kollektivet som epicentrum, vilket inte minst det formidabla öppningsspåret »Fjärrvärme« är ett bra exempel på.

Emily Herring: Your Mistake
Western swing och annan djupt rotad americana framförd med ett sväng som sitter som en smäck. Och till synes helt utan ansträngning, bara en sådan sak. Imponerande originalmaterial och Herring har en röst som tar plats på precis rätt sätt.

Annat bra:

Los Lobos: Disconnected In New York City
Willie Nelson: To All The Girls
Nick Lowe: Quality Street
Elton John: The Diving Board
Dave Stewart: Lucky Numbers
Elvis Costello & The Roots: Wise Up Ghost
Mavis Staple: One True Vine
Jess Klein: Behind A Veil

131006

Daniel Romano: Come Cry With Me
Tidlös country med alla de rätta ingredienserna av en kanadensisk snorvalp som inte ens var född när förebilderna gjorde sina klassiska inspelningar. Jag talar om Gram Parsons och Merle Haggard, för att nämna ett par av de tydligaste influenserna. Dessutom fraserar Romano som en Dave Edmunds på allra bästa George Jones-humör. Pastisch? Icke. Kärlek? Kärlek.

Slow Fox: Like The Birds
Klart jag blev nyfiken när det första jag tänkte på när jag såg omslaget var Patsy Cline. Och Slow Fox (Sofia Henricsson) bär den referensen med stil, klass och värdighet. Låtarna är mycket starka och rösten av ett slag man inte kommer undan. Sammantaget låter det som om nämnda Patsy hade landat i London -78 och kallat in Nick Lowe för att hantera spakarna. Mycket bra, alltså.

Danny & The Champions Of The World: Stay True
Rock’n’soul som borde komma från djupaste södern, men som trots sitt oerhört rotmedvetna amerikanska sound och låtskriveri faktiskt hör hemma i England. Öppningen med urstarka »(Never stop building) That old space rocket« får mig att än en gång förstå varför jag älskar jublande rockmusik som inte är rädd att ta hela skiten over the top med risk att falla platt. Walk tall or don’t walk at all, som större-än-livet-profeten Springsteen uttryckte det en gång tiden. Danny och hans Champions håller alla sådana löften.

Richard Lindgren: Driftwood (The 309 Sessions)
Jag har tjatat om Lindgrens förträfflighet tidigare och jag gör det gärna igen. Han är landets angelägnaste artist just nu. Med unik röst hämtar han dessa hotellinspelningar från djupt inne i sig själv och håller upp dem som speglar för lyssnaren. De storslagna episka numren får vi inte här, åtminstone inte när det gäller arrangemangen. I stället är detta en triumf för den nedtonade Lindgren - en man nära mikrofonen, en man att älska.

Chet O’Keefe: Because Of You
Här finns kanske inget öronplåster i klass med förra skivans »Ring the bell«, men nya plattan är ändå starkare och mer homogen än debuten. Rösten kryper under skinnet på ett avslappnat ehuru intensivt vis. De akustiska gitarrerna är snygga rakt igenom, liksom den jordnära och varma produktionen. Ett måste för den som gillar John Prine, Guy Clark och Jerry Jeff Walker. Eller som bara vill ha ett knippe varma låtar att simulera lägereld med i vinter.

Bob Woodruff: The Year We Tried To Kill The Pain
Inte så mycket renodlad country utan snarare som en Springsteen eller Willie Nile på strövtåg i Nashvilles utkanter. Woodruff har en utmärkt röst och vet hur man skriver låtar som låter som om de alltid hade funnits där. Inte som de allra bästa men inte alltför långt ifrån heller. Plattan är till största delen inspelad i Örebro och medverkande svenska musiker ska ha en stor eloge för sina insatser.

Esquela: Are We Rolling?
Det här är inte första gången ett band från New York låter så där oemotståndligt kaxigt att jag bara måste kapitulera. I Esquelas fall handlar det om skevt fräcka gitarrer i ett honkytonkpunkigt landskap med politiska texter någonstans där engagemang möter cynism. Och mitt i riffandet är man inte rädd att slänga in en snygg mandolin, just for good measure. Bandets största tillgång är dock sångerskan, den fabulösa Rebecca Frame. Mycket röst för pengen, så att säga.

Annat bra just nu:

Kristina Stykos: Wyoming Territory
Ellen Sundberg: Black Raven

Och så landade Nick Lowes kommande jul-CD i brevlådan häromdagen. Det får bli en annan historia och detsamma gäller vad Los Lobos har hittat på sedan sist.


130828

En sammanfattning av sommaren.

Bäst:
ZZ Top: The Complete Studio Albums 1970-1990
ZZ Top: La Futura
ZZ Top: Live In Germany 1980

Inte bäst, men rekommenderas:
Sara Petite: Circus Comes To Town
The Resentments: Ghost Ship
Leeroy Stagger: Truth Be Sold
Delbert & Glen: Blind, Crippled & Crazy
Ellen Sundberg: Black Raven
US Rails: Heartbreak Superstar

Kommande pärla:
Slow Fox: Like The Birds

Och så förstås:
Bob Dylan: Blood On The Tracks

130426

George Jones. The Grand Tour, I Am What I Am, A Picture Of Me (Without You). Etc etc.

Wayne Hancock: Ride (http://rootsy.nu/recension.php?id=2170)
Steve Earle & The Dukes (& Duchesses): The Low Highway (http://rootsy.nu/recension.php?id=2166)
David Olney: Predicting The Past
Chip Taylor: Block Out The Sirens Of This Lonely World
Graham Parker & The Rumour: Three Chords Good

130308

Emmylou Harris & Rodney Crowell: Old Yellow Moon
Kent Wennman: Love Is Calling
Nick Cave & The Bad Seeds: Push The Sky Away
Ossler: Stas
Amelia Curran: Spectators

130209

Richard Thompson: Electric
(Recension: http://www.tedeborg.se/Richard%20Thompson%20-%20Electric.html)
Steven Casper & Cowboy Angst: Trouble
Zachary Richard: Le Fou
Carrie Rodriguez: Give Me All You Got
Andi Almqvist: Warsaw Holiday


130123

Jag missade Van Morrison förra året, men Born To Sing: No Plan B måste vara hans bästa sedan Back On Top. Och den plattan kom ju redan förra årtusendet.

Bra nytt med utmärkta sångerskor:
Frida & Coolants - Wild Hearted Diamond.
Matraca Berg - Love's Truck Stop.

Också i heta högen:
Cold Chocolate - This Old Way.
Zachary Richard . Le Fou.
Billy White Jr - Just Another Sad Ol' Song
Bo Walton - Waiting On A Dream
Brooklyn Soul Stew - Abandoned Tracks

121124

Paal Flaata: Wait By The Fire - Songs of Chip Taylor
Kris Kristofferson: Feeling Mortal
Hat Check Girl: Road To Red Point
Mark Knopfler: Privateering

121110.

Wanda Jackson: Unfinished Business
Richard Lindgren: Grace
The Red Dirt Skinners: Home Sweet Home
Dale Boyle: Throwback

Mer här: http://open.spotify.com/user/tedeborg/playlist/0DoWmUCA2WOqE8ACnvz65y

121023.

Nine Below Zero: Live At The Marquee (Special edition)
Roger & The Rockets: Dirty Stuff
Dwight Yoakam: 3 Pears
Aimee Mann: Charmer
Bill Fay: Life Is People

Och så finns där ju några förbannat goda spår på Lundells »Rent förbannat«. Men jag kommer nog aldrig orka lyssna på den från start till mål.

120924.

Markus Berjlund: Sånger för levande och döda
Jimmy Cliff: Rebirth
Shurman: Inspiration
Gurf Morlix: Blaze Foley's 113 Wet Dream
Dave Stewart: The Ringmaster General
The Emperors Of Wyoming

120905.

En fin höstblandning med avigt melodiös americana, riffig och trevligt rock’n’rollig Berry-hårdrock, nedtonad blues från en plats där både Cooder och af Ugglas måste ha varit, countryfierade Dylaninfluenser ur en ryggsäck fylld med fina melodier och någonting completely different:

Tom House: Winding Down The Road
Bonafide: Ultimate Rebel
Tim ”Too Slim” Langford: Broken Halo
Chet O’Keefe: Game Bird
Cat Power: Sun

120807.

Jamie Kent: Navigation
Shooter Jennings: Family Man
Jerry Douglas: Traveler
Waz E James: Noisy Trucks

120705.

Tre svenskar.
Johan Örjansson: Melancholic Medlodies For Broken Times. Sensationella låtar och angelägen röst.
Fredrik Nyström: Leaving Things. Americanapop på lätta vingar.
Fredrik Larson: Ihop. Lite för svenskt emellanåt men jag gillar tonläget och texterna.

En amerikan.
Don Williams: And So It Goes. Tio utmärkta sånger i stilsäkra framföranden. Men nog är väl slätstrukenhet gamle Dons mellannamn?

120606.

Diverse artister: Kin. Songs by Mary Karr & Rodney Crowell.
Al Rose: Sad Go Lucky
Hank Williams II: Long Gone Daddy
Lyle Lovett: Release Me

120510.

Peder af Ugglas: No 4
Marty Stuart: Tear The Woodpile Down
Jenny Bohman: One More Time
Bonnie Raitt: Slipstream
Justin Townes Earle: Nothing's Gonna Change The Way You Feel About Me Now
Dr John: Locked Down
Dr Feelgood: All Through The City (with Wilko 1974-1977)

120425.

Dr Feelgood: All Through The City (with Wilko 1974-1977)
Dr Feelgood: Down By The Jetty (Collectors edition)
Dr Feelgood: Malpractice
Dr Feelgood: Stupidity
Dr Feelgood: A Case Of The Shakes

120405.

My Darling Clementine: How Do You Plead?
Kate Campbell: 1000 Pound Machine (kommande)
Joe Fletcher & The Wrong Reasons: White Lighter
Mark Davis: Eliminate The Toxins
Bruce Springsteen: Land Of Hope And Dreams (cd-spår)

120312.

Tom T. Hall: A Gift From Tom T. Hall
I See Hawks In L.A.: New Kind Of Lonely
Pontus Snibb 3: Loud Feathers
Bruce Springsteen: Wrecking Ball

120201.

Nick Lowe. Livs levande i en stad nära dig, missa honom inte!

120120.

Arlo Guthrie: All Over The World (Rising Son / Rootsy)

Utmärkt samling med en man som i åratal vandrat i de gigantiska skuggornas dal för att då och då nå en bergstopp att blicka ned från. Skuggorna är naturligtvis de som kastades av farsgubben och den där Zimmerman en gång för länge sedan. Det musikaliska släktskapet med en countryberättare som Guy Clark är också tydligt. På »All Over The World« ryms 27 låtar av hög klass - den äldsta från 1969, den yngsta från 2007 - och visst är influenserna påtagliga. Nu kvittar det lika, för Arlo är sig själv och han kan sitt hantverk. Det är verkligen gott så.

Downtown Mystic: Standing Still (AGR Television Records / Border)

En rockrökare enligt ett koncept vi känner från otaliga skivor: energi en masse, några snygga ballader med starka melodier, gritty gitarrspel i något slags twangBerrychuckskola och gott kräm i rösten. Robert Allen skriver låtarna, sjunger dem och hanterar gitarrerna. Han vet vad han gör även om plattan blev några spår för lång. Uppfriskande är den likväl.
Nämnde jag förresten Springsteen och att Tallent och Mighty Max sitter in och får till det rätta drivet på ett av spåren?

Joey+Rory: A Farmhouse Christmas (Sugar Hill & Vanguard)

Här finns inte mycket till sorgöst bjällerklang och heller inga jubelskrin om att tomten är på väg till stan. Bara tolv utmärkta sånger - inte sällan med en tilltalande svärta men också med en välgörande portion humor - framförda med utsökt känsla för country- och bluegrassmusik och med fantastiska röster (gäller åtminstone Joey). De originalkompositioner som finns står stolta bredvid de inlånade sångerna. Merle Haggards gästspel på egna »If we make it through December« är den självklara höjdpunkten. En julplatta som väl varar till påska.

Whitehorse (Six Shooter Records)

Melissa McClelland har gjort några hörvärda ehuru knappast sensationella plattor de senaste åren. Om maken Luke Doucet vet jag i stort sett ingenting. När de nu slår sina musikaliska påsar ihop uppstår någonting som man för deras egen skull hoppas är signifikativt för deras samlevnad även i övrigt, då den resa de bjuder in till här är stark, modig, gnisslande och vacker. Det låter indiefolk, kanske. Eller friktionsamericana. Melodierna är i vart fall utsökta, sånginsatserna utmärkta. Och versionen av »I’m on fire« är en av de bästa Springsteencovers jag hört. Denna (korta) debutplatta överglänser McClellands tidigare album och är åtminstone bitvis rent briljant.

www.tedeborg.seBjörn Pettersson

Jobbar tillsammans med Håkan på Rootsy. Har huvudansvaret för liveverksamheten.

Nyheter
Recensioner
Artiklar/krönikor

Kontakta

Christer B. Jarlås

Har skrivit om musik sedan början av 1980-talet. Först i Uppsala i framför allt Ergo och i UNT. Därefter i Östersund i både Länstidningen och Östersunds-Posten från 1986 fram till i dag.Skriver just nu krönika varje månad i Östersunds-Posten. Stora musikaliska favoriter sedan åratal är Elliott Murphy, Steve Forbert, den tidige Al Stewart, Ian Hunter samt givetvis Clash och Jam samt en drös med svenskar från Perssons Pack via Lundell & Co till Caj Karlsson, Ulf Sturesson, Toni Holgersson och på senare år inte minst Östersunds stoltheter som Vapnet, Säkert!, Hello Saferide och Autisterna. Har sedan 2011 tillsammans med kamraterna i IF Popgeni anordnat runt 50 konserter i Östersund med artister som Arlo Guthrie, Steve Forbert, Elliott Murphy, Jason Isbell, Turnpike Troubadours, Handsome Family, Doug Seegers, Gabriel Kelley,Carrie Rodriguez, Robert Ellis, Simone Felice med flera samt stöttat och promotat lokala artister och låtskrivare som Ellen Sundberg, State Of Mud, Crash N Recovery, Lumberjack & The Suits, The Inland River och många fler.

Nyheter
Recensioner
Artiklar/krönikor

Kontakta

 
Bäst just nu:
Bäst just nu - äntligen lite julisol bland fjällen

Pärra Eriksson. Vi håller oss på jorden(Spår från kommande albumet Hållplats Vintergatan)
En underbar och underfundig sång om livet. Nostalgi om gamla tevehjältar och vinylskivor och kassettband. Unna er att lyssna.open.spotify.com/track/0SDnox4XriXzNA9nnxqJQQ?si=LqCfjvHsSwqfeH_3MJYRCA&utm_source=copy-link&fbclid=IwAR0OsLX8tdZhRTTigJ5LqBJFiOZF1EvXfe0UoM4WG_cCmwNNI-Klm7ngKeI&nd=1

State Of Mud:The Last Collection(album Kullsta Records)
Ett dubbelalbum som bjuder på både bullar och grovdoppa. Blues, gospel, ballader, skränigt och finstämt. Och allt avslutas med en cover på »Gråt inga tårar« på både engelska och svenska.
open.spotify.com/track/6HtClcIMB9xeJUdiGRyljk?si=5ohK-76sSrSUqPjp0FgmQw

Lars Winnerbäck: Släpp det där mörkret(albumspår och singel)
Hans starkaste låt på senare år. Gripande text och som det verkar blir detta låten som avslutar hans konserter i sommar.
open.spotify.com/album/4PjjB1r9kx89XMYBPb5UWT?si=goZPmr81RGWgFqU5qPf4Vg

H.Self: Broken Live On(album)
Henrik är så bra. Och med stort band på scenen imponerade han stort på årets Sthlm Americana.
open.spotify.com/track/2VlPsq8YW6smRixZUaJTw1?si=q6LTWvB8Rjakkk1KEo9aSw

Pariserhjulet: Under broarna på Södermalm(singel)
Sommarens skönaste stockholmslåt
open.spotify.com/track/2nfLyJIa0B1Lf5K87Xewzc?si=ALEPuehpRZmE5BotVUEVrg
Lasse Stefanz: Evergreen(albumspår)
Lasse Stefanz och Viktor Olsson fungerar klart bättre än väntat. Riktigt bra
open.spotify.com/track/0Z3RynOpNU3orhARiwPAqj?si=zG8EoF10TWm78ytIxSkYLg

Folke Nikanor & Vasas Flora och Fauna
Om att söka jobb som maskot åt Viking Line. Klassisk VFOF-vemod.
open.spotify.com/track/09muqlubJAR2TTDhIXLyLw?si=0eIEOl-cTJGbLd21s1pPeg

Transfer: En starköl i Stockholm är bara en lättöl i Grums(singel)
Gamla punkare har bildat dansband och hyllar sitt Värmland
open.spotify.com/track/0SDnox4XriXzNA9nnxqJQQ?si=L0N56JFWQkOgScqZxjHS9A

Emily Scott Robinson: Old Gods(albumspår)
Bäst på årets Sthlm Americana. Så bra.
open.spotify.com/track/75CnQWeQ1V4tFSnes66c8H?si=1lBt2EwfRH22j1KTNJROkw

Steve Forbert: Moving Through America(album)
Steve tar ett helhetsgrepp på sitt USA på sitt sedvanliga sätt. Den unika rösten har han kvar liksom sin förmåga att skriva vassa texter
open.spotify.com/album/3wpaeK3MnyRikFMqs1ov3O?si=lClhkTdlRzWeaA7VI-_L7A



Bäst just nu – på väg från pandemin på ett slitet hotellrum
– september 2021

Ellen Sundberg: Ett bloss för Bodil Malmsten (Album) – ett album som fortfarande har så mycket att ge och bjuder på så mycket. Så synd att turnén fick skjutas på till våren. open.spotify.com/album/7AR97et3Pa7U4tiWh1iWOh?si=RJ1e7hdQQnuWXnmG8UgWZg&dl_branch=1

Gibrish: Ådalsbanan (album) Punkig cabaretmusik och 70-talsprogg och starka berättelser från Ådalen 1931 fram till i dag. Otidsenligt eller tidlöst, men roande. open.spotify.com/album/4Em5JCBPaHl4Mw6dxJ6KYa?si=16TgH4BMQFWoerSfrTx7TA&dl_branch=1

Viktor Olsson: Ensam när du går (singel) Viktors souligaste stund sedan debutalbumet för sex år sedan. Han kan verkligen när han vill göra den bästa soulen på svenska, och här tar han i och lyckas med soul och en rejäl gospelavslutning open.spotify.com/track/4lyBpPRK8ziHUDRKFbwD18?si=266e2e37de8f45c0

David Ritschard: Blåbärskungen (Album) Efter att ha sett David live i sommar och njutit av alla singlar innan albumsläppet visste jag att det här skulle bli årets starkaste album på svenska. Alla rätt även om vi gamla lyssnare ibland saknar att countrykostymen innan är lika tydlig som förr. Men om han var Alf Robertsons främste arvtagare förr så är det här så mycket mer än så. Ett urstarkt album med visa, rock, pop och ändå lite country. Inte en enda svag låt. open.spotify.com/album/2mvBOWxaCejJ9XFq5N1FMp?si=7GP5nW_AR4WkJjOJnaTw4w&dl_branch=1

Mando Diao (Live på Pildammsteatern i Malmö september 2021) En underbar upplevelse. Till hälften visor på svenska, till hälften ösig rock på engelska. En väldigt fin septemberkväll, en utsåld konsert och ett band på härligt spelhumör. Dessutom fick vi deras version av ”När solen färgar juninatten” som de bara spelat i På spåret tidigare, de utklassar Tomas Andersson Wij och även Sven-Ingvars….

Leeroy Stagger: More Love Than Money (ny låt från kommande album) Det här en tredje singeln från hans kommande album ”Dystopian Weekends”. En bluesig, stark låt med lite soulkänsla från den suveräne kanadicken. Dessutom en underbar video. Albumet släpps den 15 oktober. open.spotify.com/album/4DXjlhMfgEUH1Tuhg8obE7?si=Ae8lDeGqT4S1McrJTAPAXg&dl_branch=1

Rasmus Seebach: Så laenge vi danser (singel) Soundtracket till min sommar. Få i Norden kan skapa hits som Rasmus och den här träffade alla rätt. Låtens budskap träffade också helt rätt efter de tider vi har genomlevt. Dessutom en skön video. open.spotify.com/album/3nXhMh5hz9EUrKyVU2CxmV?si=oLaL_xGzSqaIaU_eDbE_QA&dl_branch=1
Sara Strömberg: Sly (bok) En debutbok som är så in i minsta detalj välskriven. En deckare och en människoskildring och en stark glesbygdsskildring. En lysande roman helt enkelt som är värd många läsare.

Thåström och Titiyo: Papperstunna väggar (singel från kommande album). Spännande ny ljudbild och kanske, kanske är Thåström på väg att få till en bredare och mer dansant platta. Inte mig emot. Det gamla ljudspåret hade han nog dragit så långt det bara gick. open.spotify.com/album/7MiL39AZssb8IX2zudRVG8?si=6qh64omdTPKoCrJe6OhAvw&dl_branch=1

Mats Jonsson: När vi var samer (Serieroman) Stark skildring av ett Sverige på ett sätt som missats av många. Mats är en lysande berättare och serieformen gör att han når ut ännu kraftfullare än om det bara varit ord.

Natalia M. King & Elliott Murphy: Pink Houses ( singel) John Mellencamps sköna uramerikanska låt framförs på finaste sätt av två lysande amerikanska artister som båda huserar i Paris. Mycket fint open.spotify.com/track/3HQ5NYDivmsXUXkA3gcHcE?si=865fafa67ead41d0




Coronakarantän med storm i fjällen-5 november 2020

-Zephaniah OHora: Listening To Music (album) – Zephs debut ”This Highway” var ett av 2018 år klart bästa album och Sverigeturnén den sensommaren var övertygande. Nu är uppföljaren här och nu har Zeph samarbetat med Neal Casal, som tyvärr han ta sitt liv ett helt år innan detta album släpptes. Men Neals gitarr och musikgeni och Zephs röst och melodikänsla är en lysande kombination. Bakersfield och Brooklyn är närmare varandra än någonsin. Detta är riktig bra.open.spotify.com/playlist/6nRSvBL7LxMToXvm5E29j2

-Peter Ericson:Rouge (återutgivet album) – 40 år senare kommer detta smått magiska album ut på nytt. Då hade Peter lämnat Mobben och gav sig ut på egen hand. Här finns spår av det han själv lyckades göra senare med Cornelis och Monica Zetterlund. Men framför allt är detta högklassig svensk gitarrock med starka melodier och fängslande texter. Håller än. open.spotify.com/album/54ovaCoE9F4RNe6UQq1pbt

-Ellen Sundberg: Levi´s Blue Eyes (album) – Ellen Sundberg har gjort ett album som växer och växer. Det har inte fått uppmärksamhet på samma sätt som förr då Ellen har lämnat det stora bolaget och gör det mesta själv. Men den stämningsfulla och innehållsrika musiken fängslar. Som helhet det starkaste hon gjort hittills. Och ”Undress Me” borde bli en rejäl hit.open.spotify.com/album/61PPLaNcFKXXkb0s13Nxt8

-Viktor Olsson: Allt jag ville säga (album) – Ett egensinnigt och samtidigt lättillgängligt album. Samtida pop, klassiskt soul, lite gospel och blues och hela den svenska visskatten från Evert till Håkan via Plura, Lundell och Winnerbäck. På ytan så självklart och innanför ytan en massa hjärtan och smärtan. Fina duetter dessutom med Maria Andersson-Lundell och Vilma Flood. Missa dessutom inte Viktor live om ni får chansen. Själv hörde jag turnépremiären i Malmö i oktober. open.spotify.com/album/4tzY4yKJKoX2LW1YsbazW3

-J.Tex: Neon Signs & Little White Lies (album) – Danske Jens Einar Sörensen har varit ett namn på den dansksvenska countryscenen i ett antal år. På detta nya album som har spelats in i Skåne bjuder han på några av sina starkaste äldre sånger och en hel del nya. J.Tex sjunger med en röst som övertygar och låtarna pendlar mellan nyare och äldre country utan att tumma på kvaliteten. Det är helt enkelt bra.open.spotify.com/album/42GVHJd4vYhNqDzj7c5Hgw

-Hundåren-Motgångspodden (Pod) – Tomas Andersson Wij har gjort tvärtom och låter framgångsrika artister berätta om sina misslyckanden. De två första avsnitten med Per Gessle och Peter LeMarc är lysande.open.spotify.com/show/0FnO0ZnEWY47DWhP8L7WNo

-Louise Hoffsten & Albin Lee Meldau: Från himmelen fallen (singel) – En gripande låt på alla sätt och vis. Så vacker.open.spotify.com/album/0KqQIWNXT3hpwWldzMPTIV

-Mipso: Mipso (album) – Kvartetten från Chapel Hill går från klarhet till klarhet och växer och växer. En balansgång mellan genrerna och bluegrasstämpeln är bara en i mängden. Men kvaliteten på låtarna går utanpå mycket. Otroligt att de så nyss reste runt på småställen runt Norden. open.spotify.com/album/71wj7iB4JXxUUTPosOpXMM

-Det finns så många vägar -Filmen om John Holm ( SVT Play) – Johan von Sydow har en stor kärlek till John Holm och ett enormt tålamod. Det har lönat sig. Det här har blivit en strålande film om en av våra bästa och mest hemliga och egensinniga artister. Från genombrottet till den oväntade comebacken. www.svtplay.se/video/28101832/det-finns-sa-manga-vagar-en-film-om-john-holm

The White Buffalo: Guiding Light(singel) -I dessa tider är det inte alltid så roligt att leva. Vi behöver tröst och ledljus och inte vad vi får…. open.spotify.com/album/66IQ2Px3OmdmIp3npcL7zd

Margo Price: That´s How Rumours Get Started (album) – Bättre blir det sällan. Det är bara att lyssna. Och lyssna igen. open.spotify.com/album/0QFMgwRbj0jhGR8FEAmVdL

Den svenska dansbandhistorien – Ett stycke blågul musikhistoria (SVT Play) – För oss som har växt upp i det här landet utanför storstaden där dansbanan var våra nattklubb, disco och Café Opera på samma gång. Gjort med kärlek. www.svtplay.se/den-svenska-dansbandshistorien





6 augusti 2020 – Pandemisommar i munskydd på Frederiksberg

Steve Forbert: “Early Morning Rain”. Steves första coveralbum någonsin med en härlig blandning av allt från Grateful Dead och Kinks till Elton John. open.spotify.com/album/7LdNVodyHEOp43sVTW5UNd?si=jVN2EWxYQWyRurLSFWskRQ

Mauro Scocco: ”Den stora glömskan”. Vilken lyx att kunna njuta av ett helt nytt album från det stora vemodets soulpoet.open.spotify.com/album/6j0Ntjxi6Kr5yL71oMHIM3?si=GrLlx_OVQByYRMpb5_35KA

Jason Isbell & The 400 Unit: “Reunions”. Ett album som växer och växer. Men så synd att jag får vänta et helt år på att kunna gå på Vega och höra dem…open.spotify.com/album/5XIafkwTpyvL7jjLJx1xKz?si=ZFTvPWcVSeabFoUjdAxIhg

Miranda Lambert: ”Bluebird(live)” – skön text och fin låt…open.spotify.com/album/6EtMyunUuts0EP4LpjzlUb?si=Vctgaex0QAyKD7H4cOBX8g

Mando Diao: ”I solnedgången”. Ett mycket fint album där de egna låtarna och Björns föräldrar matchar den klassiska poesin. En genomgående mycket cool känsla med lite drag av det Cornelis och Monica Z gjorde i skiftet mellan 1960- och 1970-tal.open.spotify.com/album/5LxXM3VRyqFAoSRucnjq5W?si=8kW-aehGTq6YWyxah9Qx_w

Mando Diao: “All The People” - och samtidigt som det suveräna svenskspråkiga albumet ovan släpper de sin bästa engelska singel på åratal…open.spotify.com/track/37B4PqGBsqXFfJqrfDz49U?si=_AU4mMBfRNGVstiM49XUoA

Triakel & Ellen Sundberg: ”Du gamla, du fria”. En mycket själfull version som släpptes på nationaldagen.open.spotify.com/album/37GHWAfBC6EGXonKLvc71w?si=lsIZ10qdRl2fkGHrOSON_w

Viktor Olsson & Maria Andersson Lundell: ”Saknat dig nog”. Singel från kommande album.open.spotify.com/track/2EgS2qh4XwRmnNUhDDzisO?si=1vmaeCMTTWev4gh92wNwjA

Ellen Sundberg – ”Street Lights” kommande singel från kommande albumet ”Levi´s Blue Eyes”. Den tjusiga countrysoullåten släpps den 28/8. Så länge kan ni lyssna på fina första singeln ”Take It Back”
open.spotify.com/album/0Y5dGM4lGbYedu25sd0GkG?si=6hxB45qlRrOHr4S5mdiRAQ

Stiko Per Larsson & Peter LeMarc: Vi som finns & de som försvann. Ett lika oväntat som lyckats samarbete. Första nyinsjungna på länge med Peter. open.spotify.com/track/26N3j6mIcsQjk0FmsQ3Aj8?si=DGys85ZpQUG8w8Gien5SLQ

Rasmus Seebach: ”Tak For Turen” . Rasmus fyller 40 i år och ser tillbaka på sin karriär i den här fina låten med fin video till…open.spotify.com/track/0EbSQ38Mf3ZBYiHj4klmDT?si=M2aSaIv1R_KUXYwpq2CvuQ

Grande Corps Malade: ”Mesdames” – ska det rappas ska det rappas på franska till klassisk pianokomp…open.spotify.com/track/73RAN9VSfSb5DLC0csTGcL?si=RygG5NJuSUGA4dG1hbM57w

Landstrom: As We Walked» / «Fatherland» - Dubbelsidig singel från äkta paret Lindström och Landin. Ett på alla sätt större ljud. Det griper tag i mig på allvar. open.spotify.com/album/38aANo5OvM5OZVKTqfn0OY?si=8pi4tII8RMG-ZLoQplJGgw





April 2020- Coronakarantän

Joe Nolan: Drifters (album) – en av mina favoritkanadicker gör det så bra. Var mycket bra live också på årets vårturné. Borde nå ut till så många fler. Spotify

Robert Cray Band: That´s What I Heard (album) – som vanligt sång och gitarrspel från den högsta skolan. Bättre blir det inte. Spotify

Mando Diao: När solen färgar juninatten (låt från På spåret) Ett värmländskt original blir ännu bättre via Dalarna. Om den här skulle spelas in i studio och släppas som singel skulle det sopa mattan med det mesta. Och nyaste singeln Själens skrubbsår är nästan lika bra Spotify

Jills veranda 2020 (SVT Play) – bästa säsongen som helhet, från Mauro till Mikael och Miriam

Porträtt av en kvinna i brand (biofilm) – en totalupplevelse

Katinka: Søndermarken ( låt och video) – En låt från hemtrakterna, sitter nu i Jämtland och saknar mitt Frederiksberg, låten från 2018 men så bra Spotify

Erkännandet ( brittisk teveserie, SVT Play) – Bättre kan inte en tevedeckare bli och Martin Freeman och Imelda Staunton är och förblir favoriter.

State Of Mud: Fjärde albumet nästan färdigt. Har hört en samling väldigt starka och berörande låtar. Ser fram mot release. Allt det gamla finns med länkar i mitt Wake Up-call på Rootsys förstasida.

DNA ( dansk teveserie, SVT Play) Anders W. Berthelsen fick sin flisa med karikatyr på Frederiksbergs Allé redan 2004. Han gör det så bra som pappan som mister sin dotter och försöker jobba på som polis. En gripande och vansinnigt spännande historia.

Björn Gidlund/ State Of Mud I coronatider bjuder Björn varje dag på en välvald cover på sin Fb-sida. Daniel Norgren, Seasick Steve, Perssons Pack, Ryan Adams på svenska med mera. Väldigt bra. www.facebook.com/1660340796/posts/10219870778194106/

Elin Olofsson: Herravälde (nu i pocket) Förra årets starkaste roman på svenska om tre kvinnoöden i jämtländsk glesbygd innehåller allt, spänning, sex, skojare, kärlek och måleri…Ett måste.

A Choir Of Ghosts:An Ounce Of Gold I april 2020 efter fyra års väntan kom äntligen debutalbumet. Precis så bra som man kunde önska sig open.spotify.com/album/5PMyiHaqfbFZhrJyElhLfM?si=3ycOOn1dSnqqge-J6mfaVQ
Live innan allt stängde: Daniel Norgren på Vega, GospelbeacH på Folk å rock, Joe Nolan på Bartof Station, Richard Lindgren solo och med True Lies på Bartof Station, Palle & Pilmark hemma hos Lars Pilmark

Måtte det bli av: Infruset på Malmö live med Björn Dixgård i slutet av maj och Sthlm Americana på Münchenbryggeriet men ett sanslöst bra program i mitten av juni…Tillägg 23 april - allt är inställt och flyttas till 2021 liksom Storsjöyran. Det blir en trist sommar...



Augusti 2019 – tillbaka i vardagen, tillbaka på Frederiksberg
Michigan Rattlers (på skiva och snart live)
När legenden Bob Seger nyss avslutar sin karriär med en serie konserter bjöd han in Rattlers för att spela. Deras starka texter och deras starka melodier är något extra. Högkvalitativ folkrock med betoning på rock som kommer till Skandinavien i september-oktober.
open.spotify.com/album/3EU1yUjx5cMl5DpZZsLoP8?si=PPPHJQIjRFWh4PEL4AfrKg
môra-Per: Hopp om liv (album)
Värmlands finaste bjuder på sitt sjunde album på en mycket smakfull blandning av högklassiga låtar. Som helhet är det deras starkaste album så långt. Rock, folk och visor som många borde få höra mycket mer av.
open.spotify.com/album/5cN3B8btPrxvbW0WVixyqe?si=mw45zU_CTB-wkNUI4q1dbA
Viktor Olsson: Alla talar om Forever (singel)
Sommarens finaste vemodiga pop som bland annat nämner Margo Price i texten. Viktor Olssons soulfulla stämma är som bäst i just en sådan här låt. Borde höras från varenda radio i sommar.
open.spotify.com/track/5HvkjVg2DkGXYw9rT24sNP?si=e2fPdjVlTyOYOHuHZKH9Fg
Pussy Riot(Live på Storsjöyran)
Det är lätta att prata om politik och lätt att säga att man är emot något när man inte riskerar något. Pussy Riot har fängslats, dömts och gripits på nytt. En medlem måste smugglas ut från Ryssland eftersom hon har reseförbud. Till dunkande monoton musik berättas deras egna historia på ryska och på skärmen bakom ser man bilder från den historia och texten översatt till engelska. Så starkt att det tar ett tag att hämta sig.
open.spotify.com/track/3unBM10H0G1rTCmNAy3YBQ?si=0_eCMwE0Txu-u8dOEBPdcA
Northern Indians: Arvet & Drömmarna (album)
På svenska och på engelska. Båda fungerar lika bra. Visrock och americana med tänkvärda texter oavsett språk. Piteås finaste är redo för det stora genombrottet som borde komma när som helst.
open.spotify.com/album/2QLsmmBnEEbyscUjOmlG6N?si=AE_TXdz0TTa8xa9zthM_5Q
David Ritschard: Brobrännaren (album)
Äntligen verkar det stora genombrottet ha kommit för denne underbare särling som är lika mycket Alf Robertson som Jan Hammarlund eller Dan Berglund. Visor som är country på stockholmska med starka melodier och texter. I vinröd Adidasoverall är han redo att ta över den svenska countryvärlden.
open.spotify.com/album/6VE1lwGdku8ChLfa5bTRIO?si=QUFEpWMqSKm5-e91GHwwTg
Judah & The Lion ( live och inspelat)
De var här igen och de kom, sågs och segrade igen. Underbar trio.
open.spotify.com/album/5CuJb813nzBM4FMfTNByH9?si=_QE8PDiGTDWgQLM-3QdBDw
Hjalmer: Istedgate(Uhh) ( singel)
En härlig sommarsingel från Kim Larsens son. Medryckande, rolig text och härlig sång. I Danmark är han stor sedan ganska länge. Borde nå ut i Sverige också.
open.spotify.com/track/2psHfiI3kSblhfDYlwFlKh?si=T4vlB9dlSbanXbsCZvQPFA
Doug Seegers: A Story I Got To Tell (album)
Äntligen har Doug fått en högklassig inspelning. Kanske borde han tagit med några av sina gamla låtar också. Men här finns ett antal väldigt gripande nya.
open.spotify.com/album/0CTgNyHf5B4ZtW7T31lqS1?si=OfF-kPbbSqumdKR72egKpg
Stiko Per Larsson: Broarna brinner ( singel)
Tung folkrock men Pers gripande röst och texter. Nu ska det bli kul att se hur hans nya grupp Stiko & Moraeus låter.
open.spotify.com/track/6cqpOpi51XjNuq1JEfM4bD?si=kS6ErteyQ_K-DvmcNZ4mSA
The Highwomen: Crowded Table/ Redesigning Women ( tvåsidig singel)
Brandi Carlile, Amanda Shires, Maren Morris och Natalie Hemby bilda en kvinnofront som bjuder på urvassa låtar
open.spotify.com/album/3ecYV2HE7noz8UI8rq1Oti?si=BuZZLSyNS6ORJvrycbG5Ew

Måndag 8 april 2019– soligt men kallt på Frederiksberg. Körsbärsallén på Bispebjerg var lika vacker i år..
Rod Melancon: Pinkville ( album) Ett styrkeprov från Louisiana-sonen som hyllar sina förebilder med magiska låten om Freddy Fenders biltvätt, hyllar förebilden Tom Petty och gör cover på Springsteen. Så bra. open.spotify.com/album/70ZfZEKOgDbMJaXdoFkowd?si=RjAlOMSPR1KMbBbWjmG-3w
Tomas Andersson Wij: Första maj i Piteå (Albumspår från Splitter vol. 1) Tomas borde alltid sjunga låtar som börjar på ett hotellrum i Norra Sverige. open.spotify.com/track/1RzcIfucA23srh8dQVTvh4?si=wIciJesrRI2XO3CoCQqmDw
Carson McHone: Carousel (Album) Förra året var det Sarah Shook och Zephaniah OHora som ruskade om i countryvärlden. Nu kommer denna unga tjej från Austin med en urstark samling sånger och snart är hon här på lång turné. Tradition och förnyelse. open.spotify.com/album/1mnNVuTzlqN5p13z7IykCI?si=OR9hus1bQximm1ZovPUTAQ
Kim Larsen: Sange Fra Förste Sal(Album) Helt överraskande fanns det då här, 12 helt nya sånger från Kim Larsen i hemmainspelningar med sonen Hjalmer och Kjukken-kompgitarristen och impressarion vid hans sida och en trummaskin. I vart fall fyra av låtarna kan bli nya klassiker och resten är också väldigt hörvärda. Ljudet till trots är det bra och gripande. open.spotify.com/album/2Vl74FUeGfpINiE7skaeSy?si=gPZ-sRy7S6KXVH7_fi5zZQ
A Choir Of Ghosts: Southwest Of The Moon(singel från kommande debutalbum) I två år nu har James Auger, britten som bor i Ångermanlands djupa skogar släppt ifrån sig bra låt efter bra låt efter bra låt. Det är en gripande och finstämd singel inför att albumet kommer till hösten open.spotify.com/track/0FY2CjZNsjomFKGPJxqVdp?si=7lH9lxAZSDC1613RAjUyyg
Molly Sandén: Rosa Himmel (singel) Molly går från klarhet till klarhet och den här avskalade låten från Netflix-succén Störst av allt är gripande precis som serien.open.spotify.com/track/3xkGJKpWrn1n6Bk2m84bJP?si=J61GHpiXTbaKy4LnlQrhkQ
Melissa Horn: Du brukade kalla mig för baby ( singel feat. Kaah) En uptempolåt från Melissa och Kaahs speciella röst därtill. Det svänger och det är en lika vemodig text som vanligt. Låter bra om Melissas första nya låt på fyra år.open.spotify.com/track/3xkGJKpWrn1n6Bk2m84bJP?si=J61GHpiXTbaKy4LnlQrhkQ
State Of Mud: Running Bull(Album) Det tredje albumet på rad i vad som alltmer känns som en urstark nordisk trilogi. En samling låtar som sköljer över lyssnaren och skapar känslor och bilder som ett soundtrack till livet 2019. Sorgligt bortglömd trots att det blev veckans album i DN. Våga lyssna.open.spotify.com/track/6cko3kvPnpnohOhMXTFJU1?si=E08jcK4BQySSU6yn1EY6qQ
Weeping Willows: Let Go (albumspår från fina After Us) Weeping Willows när de är som allra bäst. En låt om världen och livet som griper tag. open.spotify.com/track/3Kl8dhWLoEZxeYzBDsXST5?si=0fxpnFOOS_yj9rrTU_0QAg
Slowman: Kärlekens synliga hand(Singel från kommande album) Finstämt på svenska från en underskattad bluesman. Mycket fint.open.spotify.com/track/6F0eKwveDlb6KKnUAJcxui?si=DZddi_F-StSc6zYGy5y8NA
Steve Forbert: The Magic Tree(album) Efter sjukdom och operationer är Steve på gång i väg och turnerar världen över igen. Under sjukskrivningen kom detta fina album i höstas och även en memoarbok. Albumet är väldigt fint. open.spotify.com/album/4EFl1gsguVqa7dcVstkfxn?si=JZxuZBuCRsac9Zb02vZfEw
Rovdrift(Dansk liveupplevelse) Under ledningen av den kände danske skådespelaren Carsten Björnlund och gitarristen David Hertz har Rovdrift sakta växt fram som en liveupplevelse ut över det mesta. Någonstans med Lars Demian och Nick Cave men på danska.open.spotify.com/album/0QumoOIrZxUnfMfOALEqJH?si=V6SlRW49S5a4x4SJPCx20A

Måndag 23 april 2018, lite grått i Köpenhamn efter skönt solig helg under blommande körsbärsträd
-Ellen Sundberg: Häxprocess (albumspår) En mer aktuell samtidskommentar är svår att hitta, trots att Kjell Höglunds text är flera decennier gammal
-Sara Shook & The Disarmers: Years (album) Countryns tuffaste har gjort sitt starkaste album så långt. Missa dem inte när de snart reser Norden runt.
-Viktor Olsson: T-shirt & Jeans (sommarsingel) Västkustens finaste soulröst har varit borta ett tag. Men det här lovar gott inför kommande andra albumet.
-Whitney Rose: You Don´t Own Me (singel) Whitney gör den starka låten till sin egen och jag kommer aldrig att glömma när hon sjöng den för den något överförfriskade damen I Östersund som ville höra Jolene.
-Staffan Hellstrand: Underbara (albumspår) Staffan är äntligen tillbaka. Ett album som vinner i längden och den här är bäst just nu.
-Sarah Klang: Love In The Milky Way (Album) Alla lovord stämmer.
-Junior Brielle: Säg aldrig ditt namn (EP-spår) Den starkaste låten från Brunflos finest. 2018 kommer att bli deras år.
-First Aid Kit: Fireworks (albumspår) Ett ojämnt album, men den här sticker ut.
-State Of Mud: Östra Odensala( fjolårsalbum håller även I år) Som att se en film, musiken bygger upp fantastiska berättelser.
-Kacey Musgraves: Golden Hour (album) Alla lovord stämmer
-Love Antell: Flytta på molnen ( EP-spår) Hela EPn är bra men titellåten har något visst.
-Lilly Hiatt: Trinity Lane (fjolårsalbum håller även i år) Urstarka, personliga rocklåtar som är värda all uppmärksamhet.
-Tomas Andersson Wij: Avsändare okänd (album) Mörkt och gripande.
-Stiko Per Larsson: Titta vi flyger(album) Jag vet inte vad han gjorde i Melodifestivalen men det här är i de flesta delar ett gripande och starkt album om att bli pappa, om att vara turnerande musiker med mera…
-Hästpojken: Där vi möts (albumspår) storslagen pop som griper tag och extra plus till videon på bmx-cykel.


Fredag 26 maj 2017, soligt och skönt i Frederiksberg
Bäst just nu:
-Northern Indians: Arvet (EP) – nyprogg har aldrig låtit bättre och det norrländska perspektivet känns så rätt, så genuint.
-Distant Days: Dying Of The Light(album) – Erik Illés röst har fattats mig sedan Watermelon Men lade ner för över 20 år sedan. Här har vi mörk, vemodig popmusik med ödesmättade melodier och känsla över hela linjen.
-Robert Ellis: Robert Ellis(album) – 2016 års bästa album håller även 2017.
-State Of Mud: Östra Odensala(album) – Förra så hyllade Hinterland var bra. Men det här är ännu bättre, ett spännande ljudäventyr med vassa, kantiga melodier och ett eget musikaliskt landskap
-Whitney Rose: South Texas Suite(EP) – efter en succéturné genom Sverige jublar vi alla och väntar på höstens fullängdare.
-A Choir Of Ghosts(duo) – Kanske det mest spännande i landet just nu. En melodistark modern folkmusik med en egen lyster. Börja med succén ”Ester” på Spotify och följa bara med sedan in i en musikalisk resa som precis bara börjar. James Augers låtar är av världsklass.
-Jason Isbell & The 400 Units: The Nashville Sound ( album) – Precis lika bra som smakproven lovat. De som säger att det här inte är bland Jason Isbells bästa vet inte vad de talar om.
-Per Gessle & Lars Winnerbäck: Småstadsprat (låt) – Har haft svårt för den vuxne Gessles röst. Men tillsammans med Winnerbäck får helheten en tyngd som han annars saknat på egen hand.
-Per Persson & Nya Packet(Band) – Ännu en sommar i Sverige utan Perssons Pack hade bara inte fungerat.
-Säkert!: Däggdjur – Ingen annan gör det lika personligt, lika närvarande och vågar bryta mönster på samma sätt. Ett starkt album.
-Rodney Crowell: Close Ties – Ett album som reflekterar över tidens gång och över livets olika vändningar. Mycket fint.
-Sam Outlaw: Tenderheart – Man hade kunnat tro att tvåan utan Ry Cooder i producentstolen skulle blivit ett kliv ner från den så hyllade debuten. Tvärtom. Det här är urstarka melodier, inkännande texter och bättre country än så här blir det knappast 2017.



Onsdag 26 oktober 2016, -5, snö och dimma bland bergen
-Ellen Sundberg: Cigarette Secrets (album)
Växer för varje genomlyssning. Och intressant att några recensenter redan börjar skriva att Ellen var bättre förr. Då har man verkligen blivit stor…
-Steve Forbert(live och skiva)
Så avskalat och avslappnat cool på Fasching härom veckan. Och det roliga livetalbumet från från New York i november 1979 som just släppts på spotify
-Robert Ellis( album)
Ett makalöst album där han på något sätt väver ihop alla sina förebilder Paul Simon, Randy Newman och John Coltrane till en spännande och stimulerande helhet.
-Alf Robertsson( Jo, men visst)
Lyssnar otroligt mycket på Affe på Spotify. Han är underskattad och hans översättningar är bättre än sitt rykte. Tänk om någon kunde göra en ommixning på hans bästa låtar och göra dem lite mer avskalade.
-Northern Indians(live och på skiva)
Piteås finaste går från klarhet till klarhet. Två starka album och liveframträdanden utöver det vanliga. Josef Eriksson och John Andersson borde upptäckas av fler.
-Uncle Lucius(live)
Vilket band som turnerat runt landet. Flera suveräna sångare, spännande och utmanande musiker och en skön attityd till allt. Gladde en oftast för liten publik på många håll i landet.
-Ian Hunter: Fingers Crossed( album)
Gammal är äldst. Ett fantastiskt album av en sångare och låtskrivare i särklass. Som helhet ett av hans bästa album på decennier.
-State Of Mud: Dandelion(kommande album)
Efter hyllade ”Hinterland” kommer nu Björn Gidlund med ett som det verkar ännu starkare album. Rå blues, insmickrande melodier och röst och gitarrspel som känns.
-Little Jinder (TV-star)
Hade trott på Magnus Carlsson med efter första avsnittet känns det som att Josefine kommer att dominera i årets ”Så mycket bättre”
-Peter Le Marc (Husgud, två nya låtar och TV-Star)
Två låtar är hittills släppta från Peter Le Marcs kommande album. Avskalat och naket och melodiöst och skönt souligt. Dessutom ett otroligt skönt teveprogram från Vasateatern med Tomas Andersson Wij.
-Lisa Ekdahl: Olyckssyster (gammalt album)
Detta tolv år gamla Lars Winnerbäck-producerade album är sorgligt bortglömt i dag. Mästerliga låtar, urstarka texter. Hoppas någon låt därifrån får ett lyft genom ”Så mycket bättre”
-GW (TV-star och författare)
Otroligt underhållande ny roman. Och lika vass som alltid i nya säsongen av ”Veckans brott”.
-Bob Dylan (Bob Dylan)
Heja!
-Iiris Viljanen:Mercedes(album)
En röst som berör, egensinnigt är bara förnamnet. Österbottniskan är det vackraste språket...

Tisdag den 24 maj - regn och kyla i fjällen
-Lars Winnerbäck: Granit och morän(singel)
Lasse är bäst ju större grepp han tar på vårt land och ju mer han gräver i sitt eget förflutna. En blivande klassiker
-Ellen Sundberg: Favorite Town(Singel)
Ellen är poppigare än någonsin och hon har skapat en riktigt sommarhit som borde dåna ut från öppna bilfönster hela sommaren. Är så förvånad att radion inte har nappat än.
-Alf Robertsson(allt)
Har hamnat i ett Affe-missbruk igen. Det finns stunder i livet då man inte kan lyssna på annat.
-State Of Mud: Hinterland (album)
Ett moget och på alla sätt gripande album. Björn Gidlund har hittat hem och gör en musik som borde upptäckas av tusentals. Urstarka låtar och ett lite stökigt norrländsk vemod. Har även hört höstens album som lovar ännu mer. State Of Mud finns på Spotify.
-Northern Indians( live och på skiva)
Två pitegrabbar som med vacker stämsång, djupaste allvar och skönaste humor arbetar sig in i folkhemmet. Två album nu och en potential att bli hur älskade som helst. Oavsett om man älskar Eagles eller Neil Young eller båda bör man lyssna.
-Melissa Horn: Jag går nu(album)
Det tog ett antal månader. Men som alltid växer och växer låtarna. Just nu håller jag albumet som hennes bästa hittills
-Crash N Recovery(liveakt)
Har gillat det jag hört på skiva. Men live är de ännu bättre. Linda Engström är antagligen landets starkaste röst just nu inom country/americana och låtarna är nästan lika bra som rösten. Den ännu outgivna «Motherland» kan bli deras stora genombrott.
-Viktor Olsson: Alla lämnar till slut(EP)
Förra årets bästa debutant växer än mer. Gjorde lycka som förartist till Anna Ternheim och förhoppningsvis når han ännu fler lyssnare med sin blågula soul.
-Blackfoot Gypsies(band)
Från Nashville med rå blues, poppig soul och psykedelisk americana. En skön twist på allt och det lovar mycket inför deras kommande Sverigebesök.
- Vintage Trouble, John Holm, Lars Winnerbäck, Melissa Horn och Van Morrison på årets Storsjöyra
Sällan har jag varit så nöjd i förväg med Yrans program som i år.
-Östersunds FK(fotboll)
Bättre start på allsvenskan än vi vågat tro. Ett lag som vågar vara annorlunda.

Torsdag den 10 mars - vårsol på väg in i vårvintern
-Andrea Lundquist: Håll huvudet högt (Albumspår)
Efter den virala jättesuccen «Vilka är ni?» Har nu Andrea släppt sitt debutalbum «Lycklig nu» Bäst är hon ju mer personlig hon är. Denna fadershyllning är så stark.
- Pernilla Andersson: Tiggrinnan ( album)
Äntligen ett helt genomfört album från Pernilla. Personligt och gripande i allt. Varje lyssning bjuder på överraskningar.
- Corb Lund: Things that can't be undone(album)
Kanadas främste inom country och americana bjuder på en rad vassa låtar oavsett tempo. Ser så fram mot sverigebesöket i slutet av maj.
-Carrie Rodriguez & The Sacred Hearts: Lola(album)
Äntligen vågar Carrie komma ännu närmare sig själv och sitt ursprung. Vackert, tvåspråkigt och så berörande..
-Gabriel Kelley( snart live i Sverige igen)
Lysande på skiva och i Jills veranda. Men ändå inte i närheten av ett möte i verkligheten. Kelley vill att varje konsert ska vara ett unikt möte och i Östersund i december 2015 lyckades han verkligen. Nu snart är han åter. Missa inte.
-Elin Olofsson: Gånglåt( roman)
Sångerska i utförsbacken återvänder till hembygden och eviga konflikter blir så påtagliga. Ett driv och en befriande närhet i berättandet gör denna tredje roman till hennes bästa hittills.
-Viktor Olsson:Alla lämnar till slut(EP)
Soul på svenska som håller LeMarc-klass. Förra årets bäste debutant växer ännu mer. Just nu på turne med Anna Ternheim.
-Sandgrund Lars Lerin Konsthall( batteriladdare)
Detta gamla dansbandspalats i Karlstad så fyllt av Lars Lerins stora, stora akvareller är en konstupplevelse i världsklass. Att det sedan är tevefavoriten Junior som tar betalt i entren och sedan säljer kaffet gör det inte sämre.


Söndag den 5 juli - jour på jobbet efter årets hittills varmaste natt:

Ellen Sundberg & The Widowmakers med Nik Lee (Live 2015)
Från klarhet till klarhet.Ett uttryck så starkt och så vackert i ett för landet unikt ljudlandskap. Får inte missas om man får chansen.

Vasas Flora och Fauna: Släkt med Lotta Svärd(album)
Den finaste popen på svenska sjungs på österbottniska. Leevi & The Leavings snurrar nonstop hemma hos mig.

Jason Isbell: Something More Than Free(album)
24 Frames är den mest gripande låten just nu och som helhet en värdig uppföljare till redan klassiska Southeastern.

Eilen Jewell: Sundown Over Ghosttown(album)
Efter lite barnledighet är Eilen tillbaka med full kraft på sitt sjätte studioalbum som sett till helheten kan var det bästa hon gjort. Vi hoppas att hon tar med sig dotterna Mavis och snart är tillbaka i Sverige.

Frikänd(teveserie)
De bästa teveserierna görs tydligen i Norge numer. Starkt, gripande, dramatiskt och de vackraste naturscenerier man kan tänka sig.

The Handsome Family(live)
Roligast på alla sätt på årets Rolling Rootsy Revue. Fantastiskt mellansnack, skön svärta i sångerna och så skönt luftiga och vackra arrangemang med Brett Sparks njutbara röst därtill.

Joel Alme: Flyktligan(album)
Näst bästa popmusiken på svenska hittills i år. Joel Alme blir bättre på svenska.

Banditos( på väg hit)
Det var länge sedan jag var lika nyfiken på ett artistbesök. Denna sextett från Birmingham, Alabama via Nashville imponerar i hela sin rootsiga bredd på Bloodshot-albumet. Är de bara hälften så bra live kan det bli hur bra som helst.

Badgers Drift(blogg)
Ulf Lundells vackra naturskildringar och uppgörelser med allt och alla har varit årets mest givande läsning. Hoppas sommarpausen blir kort.

Lumberjack & The Suits(Live)
Jämtlands jordmån för americana rymmer inte bara Ellen Sundberg och Landstrom. Dessa fem killar på gitarrer, ståbas, mandolin, banjo och skön stämsång har förgyllt många av Rolling Rootsy-kvällarna och hos oss i Östersund fick de avsluta hela festivalen på scenen. Kan bli hur bra som helst om de vill.

Lördag 12 juli 2014 - tropisk hetta i fjällen och bronsmatch på teven .
-Doug Seegers: Don't Laugh At Me(live)
Sommarens viktigaste sång av sommarens artist.
-Ellen Sundberg: Headlights(EP och live)
En hypnotisk sång från det kommande albumet. Så fin live på RRR-festivalen tillsammans med Israel Nash och hans band som också kompar Ellen på albumet.
-Svavar Knutur( live och på skiva)
Han spelar gärna ukulele, har en varm humor och är poetisk både på isländska och engelska. Senaste singeln «Girl From Vancouver» är helt oemotståndlig.
-Basko Believes(live och på skiva)
Så fint med stråkar live på RRR och senaste USA-inspelade albumet är ett styrkebevis från en av landets mest berörande röster.
-Willy Clay Band: Kiruna(The Miner)
Sommarens comeback har fått mig att återupptäcka denna urstarka låt.
-Andrea Lundquist: Vilka är ni?(vårens låt)
En väldigt duktig och engagerad sjungande låtskrivare fick ett lyft efter EU-valet och nästan en halv miljon visningar på youtube och ett välförtjänt skivkontrakt.
-The Tunnel(teveserie på SVT Play)
Brittiskfranska versionen av Bron är riktigt vass på alla plan.
-Hege Brynildsen: Till Harry(album)
När jag hörde norska Hege live tillsammans med Omar i ett tält utanför Avesta i vintras blev jag gripen. Men då anande jag inte att hon var ännu bättre när hon valde svenska framför engelskan. Klassisk schlager möter gammal country, visa och lite pop. De svenska texterna och framför allt rösten berör.
-môra-Per: Stockholm-Oslo(album)
Nytt från Arvikas finaste och landet bästa folkrockare. Sång på värmländska om strövtåg i dagens Värmland om hur det är att vara i en stad mellan två huvudstäder eller att leva ett liv som i en sång av Kjell Höglund.
-Blues Pills
Vilket totalt underbart band. Sångerskan Elin från Östersund, två amerikaner och en fransman och bosatta i Örebro. Nya albumet skördar lagrar ute i Europa, hyllas överallt och direkt upp i topp i Tyskland. Retrorock med psykedelia och en suverän röst.


-Lördag 4 maj 2013- i natt har det kommit massor av snö på Vemdalsskalet.
- Ellen Sundberg: Black Raven(album)
Vackraste folkrocken från Sverige på år och dag kommer från en 20-årig tjej uppvuxen i det lilla och av Bodil Malmsten omskrivna Bjärme vid Storsjön. Helt sanslöst bra. Finns på spotifyopen.spotify.com/artist/0q4Ew41VWdsP9ZYEbM8JAp
- Landstrom: Land Of Nowhere(album)
Andra albumet från den spännande americanaduon. Äkta paret Göran och Carina har tagit ett steg vidare från debuten som blev utsedd till 2011 års bästa nordiska americanaalbum. Ännu mera vidder, ännu mer oslipade diamanter. Gripande. I handeln från den 8 maj.
Elliott Murphy: It Takes A Worried Man(album)
Elliott Murphys 32:a album är ett sundhetstecken. Producerat av sonen Gaspard Murphy och med Patti Scialfa i kören på väldigt vackra «I Am Empty». I går gästade Elliott Bruce Springsteen på Friends Arena. I dag spelar Elliott på Skebopuben. Orättvist, ja, kanske. Men Elliotts låtar är så mycket mer spännande än herr Springsteens..
Turnpike Troubadours(live)
Oklahomas stoltheter lämnade de stora bussarna och långtradarna och gav sig ut i en liten van runt Sverige och Norge. Vilket sanslöst bra liveband. Gripande texter om livet i the flyover states.
The Gloria Story: Born To Lose(album)
Ung svensk hårdrock med rötterna i 1970-talets glam och punk. Smittande refränger, skön attityd och ett sjujäkla drag bjuder grabbarna från Skövde på.
Honks: Singelgatan(album)
Småländska gubbgängets beslut att göra country på svenska var så rätt. Och deras sköna socialrelism och tilltalande melodier fungerar så bra. Som en korsning av Torsson med Lasse Stefanz...
Kim Richey: Thorn In My Heart(album)
För första gången spelar Kim in med sitt turnéband. Ett stillsamt, väldigt skönt sväng, Kims fängslande röst, skarpa texter och melodier hon gjort med all världens bästa låtskrivare och med killarna i bandet. Ett album att njuta av och att bara sjunka in i.
Jimmy Herciuk(konstnär)
Amerikansk konstnär bosatt på Alnön utanför Sundsvall som målar med motiv från rootsmusikens värld, country, reggae, rock, allt finns med i hans läckra måleri. Se hans hemsida här: www.jimmyherciuk.com/
The Hour(SVT)
Bäst på svensk teve just nu. Urstyvt berättande från teves barndom i UK.
Nashville(teveserie)
Jag följer varje avsnitt. Tycker om musiken, karaktärerna och stämningen. Kvalitetsunderhållning med riktigt genomtänkt musik. Nya avsnitt i TV 3 kommer från den 20 maj.

-Fredag 6 juli- 2012. Första riktigt varma dagen den här sommaren. Och bara svenskt.
-Anna Hertzman: Född långt ut(låt)
Anna far fram på sin packmoped och sjunger om sina rötter. Så skönt, så självklart och så bra.
www.youtube.com/watch?v=qLSjV3KnDhM
-Peter LeMarc: Gråta som en karl(försmak av kommande album)
Mer gripande än så här blir det sällan. Efter cancer och inställd turné är Peter tillbaka igen. Sann soul på svenska.www.youtube.com/watch?v=IHWHgp1ShoM
-Peter Hallström: Salig för en stund(försmak av debutalbum)
En av landets mest framgångsrika låtskrivare ger nu ut sitt debutalbum. Texten har han gjort tillsammans med Peter LeMarc. En sommardoftande låt om livets bästa stunder.
www.youtube.com/watch?v=lz100wUcD6A
-Henrik Elofsson Diaz: 1993 (en skön sjungen berättelse)
Nyupptäckt sommarfavorit. Vilken berättelse. Vilken låt.
www.youtube.com/watch?v=V7GhyxF7n-c
-Peter Morén: Vinstintressen(kan vara årets bästa låt)
En tredjedel Peter, Bjorn & John på svenska. Bättre politisk pop har inte gjorts på år och dag. Och snyggare presenterad politisk pop har knappast gjorts i Sverige.
www.youtube.com/watch?v=On4ozXQZ5ks
-Popterror: Svartåsen( sommarens finaste popalbum)
Popterrors första fullängdare är inspelad i London och Umeå. Men texterna är djupt rotade i uppväxten i det lilla samhället Bräcke i Jämtland. Gripande urstark popmusik för popmusikens skull. Och ”40 år” handlar om allt det handlar om att växa upp på svensk landsort. Här låten ”Sommarjacka”
www.youtube.com/watch?v=cnGJXudzeuE
-Toni Holgersson: Blå moln över Stockholm(försmak av kommande album)
Skön själfull sommarmusik och så Tonis suveräna röst ovanpå det. Jag kan lyssna hur många gånger som helst.www.youtube.com/watch?v=N9B6sTJ9l9s
-Melissa Horn: Live på cirkus( album enbart på Spotify)
En skön konsertupplevelse. Melissas fina band, Stockholm Strings och så sköna berättelser om varför det var viktigt att spela just på Cirkus och hur hennes pappa reagerade på senaste albumet. Melissa Horn är i en egen klass det här året. Här låten ”På låtsas”: www.youtube.com/watch?v=cdEMh0NIRfM

Lördag den 12 maj . I går snöade det för fullt på Vemdalsskalet:
-Otis Gibbs: Detroit Steel(låt och video från senaste albumet «Harder Than Hammered Hell»)
Otis rockar i amerikansk bil. Passar lika bra i min Dodge som i Refreshments repertoar...
-Bonnie «Prince» Billy: I See A Darkness(låt och video)
Will dansar runt på Glasgows gator och bjuder på en skönt svängig version av en evigt grön kärlekssång.
-Steve Forbert(Live i Östersund)
Bland det bästa jag hört, tyckte hustrun. Och jag själv bara står och ler än när jag tänker på konserten. Jag hade längtat i över trettio år. Och det blev bättre än jag vågat hoppas på. Att Steve också var en skönt lagom galen man med passion för foto gjorde det inte sämre...
-Landstrom & Eilen Jewell(kommande konsert i Östersund)
Dagens före Kristi Flygare bjuder IF Popgeni på en liten Rootsy-festival. Landstrom som sexmannaband och Eilen med sin sköna trio. Det kommer att svänga skönt..
-Stiko Per Larssons Vandringsturné 2012
Vilken man han är Stiko Per. Han går från Trondheim till Stockholm. Drygt 100 mil. Och i stort sett varje kväll ger han och och hans två musiker en konsert. Nu har han passerat genom hela Jämtland. Och varje spelning har varit en njutning. Vilka låtar och texter han har. Gå in kl. 20.00 varje kväll på [www.vandringsturnen.se] och lyssna själva...
-Patti Smith & Glasvegas(Årets Storsjöyra)
Det räcker långt för mig...
-Simone Felice: New York Times(låt och video)
Hans röst går utanpå det mesta. Och det här är en riktigt bra låt....
-Lotta Ekström: Skönheten sitter på insidan och vill inte komma ut(finurligt rolig bok med ord och bild)
Årets roligaste hittills. Finns på nätet att beställa...

Onsdag den 2 november - Alldeles för varmt i fjällen...
-Pistol Annies: Hell On Heels(låt och album)
Countryns fräckaste och roligaste trio. Miranda, Ashley och Angaleena verkar ha det så kul...
-Charles Bradley - Heartaches & Pain(Låt)
Han debuterade vid 62 och gör så vital och gripande soul som man kan tänka sig.
-Vintage Trouble(band)
Ty och Nalle startade denna kvartett i LA som gör den bästa korsningen av soul och blues världen kan höra just nu. Att Nalle Colt är uppvuxen i Malmö gör det inte sämre.
-Nisse Hellberg och Louise Hoffsten(Live på Östersunds Bluesfestival)
När det väl gäller är gammal äldst. Louise med gamla låtar på svenska och nya på engelska och Nisse som vågar låta Janne Lindéns magiska gitarr smaka på Wilmer-klassiker gjorde helgen som var.
-Zoe Muth: Mama needs a Margarita(Youtube-klipp)
Skönaste retrocountryn just nu
-Israel Nash Gripka & The Fieros(live)
Jösses vilken underbar spelning de fick till inför 300 betalande i Östersund.
-môra-Per: Sockervägen(album)
Den bästa svenska folkrockskivan på år och dag. Arvikas stoltheter har aldrig låtit bättre.

Måndag den 11 juli-regn och åska...
-Martina McBride: Teenage Daughters (låt/video)
Jag har två av den varan hemma och känner helt igen mig i denna sköna låt och härliga video som man kan se här www.youtube.com/watch?v=G_uV_m1dxf4&NR=1
-Grande Roses: Go Home(ny singel)
Grande Roses måste vara landets mest underskattade band. Denna nya låt är urstark.
-The Nightwatchman: World Wide Rebel Songs(kommande album)
Tom Morello har ett skönt projekt. Efter ett antal akustiskt dominerade album släpper han nu loss sina elgitarrer med kraft.
-Stiko Per Larsson(artist)
Jag har mest sett honom som den där killen som gör Leksands IF:s sköna låt. Men har nu gett mig tid att lyssna. Oj, vad mycket bra det finns att höra...
- Kim Richey & Peter Hallström(sommarturné)
Två av världens finaste låtskrivare spelar ihop i sommar runtom i Sverige. Missa inte. Och om ni är på Storsjöyran har de ett låtskrivarseminarium ihop.
-Raphael Saadiq(artist)
Det var länge sedan soulmusiken var så kul och snygg. Kommer snart till en Storsjöyra nära mig
-Foster The People: Pumped Up Kicks(Låt)
Sommarens hit 2011www.youtube.com/watch?v=SDTZ7iX4vTQ
-The Vaccines: Norgaard(låt/video)
Musik och tennis hör inte ihop - fråga Mats Wilander så får ni höra. Men det här är en kul video till en kul låtwww.youtube.com/watch?v=8VI3q4T-1Jc
-Miranda Lambert: Heart Like Mine (Låt)
En så skön låt och text om livet, religion och hur enkelt det kan vara om man inte låter alla krångla till saker. Miranda är ett måste 2011 www.youtube.com/watch?v=ed2SKfPG2Lg

Fredag den 29 april - Prinsbröllop och hål i trumhinnan...
-Otis Gibbs: Karluv Most(låt)
Den vackraste konsertavslutning jag varit med om. Publiken i Östersund var helt tagen när Otis gick runt och sjöng om stjärnorna över Karlsbron...
-Patrik Backlund Is An Arsonist(album)
Efter Pulpa och Kolonivägens kapell med mera solodebuterar Patrik med powerpop av absolut högsta klass. Årets debutant? Läs Matti Alkbergs självklara hyllning på Patriks hemsida:patrikbacklund.com/
-Pluras kök(TV 3)
Först gillade jag inte ändringarna sedan tycker jag att det är ännu bättre än förra året. Ser fram mot nästa vecka med Veronica Maggio och Maria Andersson...
-Elliott Murphy & Olivier Durand(Stacken 6 maj)
Den dynamiska duon är här igen. Får inte missas - den där jäkla trumhinnan måste läka ihop till dess...
-Landstrom: In The Bright Daylight(album)
En cd full av musikaliska påfund och en tilltalande fulsnygghet i låtar och produktion samt Carina Landins vackra röst...
-Veronica Maggio: Satan i gatan(album)
Snart måste alla ge sig. Veronica är bäst på att göra soulpop på svenska. Och vilka killar hon omger sig med spelar ingen roll. Det är hon som bara är bäst...
-Christina Kjellsson: Ordagrant(album)
När skivan släpptes i tidigt 1990-tal slog den ner som en liten bomb i mitt liv. Vilka texter, vilken skön humor och vilken frasering. Det tog tid men sedan i veckan finns den på spotify. Det är som att möta en gammal god vän igen...

Måndag den 7 februari 2011 På plats i Härnösand - Sveriges tråkigaste stad?
-Pernilla Andersson: Desperados(låt)
Äntligen något bra i melodifestivalen.
-Paul Simon: The Afterlife(försmak)
Vi blir alla äldre - så också Paul- men det här är en fin försmak av kommande album
-Bäddat För Trubbel(fenomen)
Nej, det här är inte New York - det är i sanning ett arv av allt bra i skånsk rock sedan Wilmer och Problem slog igenom, ja, ända sedan Kal P Dal brölade om blåa skor...
-Adele: 21(cd)
Ingen gör det vackrare.
-Landstrom(snart på cd)
www.youtube.com/watch?v=-6wWhKx6bgc
-The Decemberists(februarifavoriter)
Inga andra gör det bättre just nu förutom en
-Imelda May
Just det, förutom hon - Irlands okrönta rockabillyprinsessa gungar loss bättre än alla andra.


Årsbästa 2010
Bästa låt: Cee-Lo Green: Fuck you!
Näst bästa låt: The Duke & The King: Shaky
TV: Mauro & Pluras Kök(TV 8)
Musik-TV: Så mycket bättre(TV 4)- även här är Plura med…
Vackraste stund 1: Kim Richey gör ”A Place Called Home” i Gäddede kyrka, längst upp i Norra Jämtland, där jag begravt min far, mina farföräldrar och en farbror och där min syster gifte sig.
Vackraste stund 2: Melissa Horn förmedlar skörhet och innerlighet i ösregnet inför ett välbesökt Stortorg under Storsjöyran 2010
Lokala hjältar: Eastwick med Jens Ganman, sång och gitarr, Kjell-Erik Eriksson, fiol, Katarina Åhlén, cello, och Bosse Lindberg, gitarr, gör sin egen americana och de gör det bra.
Äntligen!: Efter mer än 20 års tjat fick jag uppleva Elliott Murphy & The Normandy Allstar live på Storsjöyran tillsammans med närmare 3000 andra. Och det var en glädje att efteråt läsa alla hyllningar i recensioner, krönikor och blogginlägg.
Svenska: Säkert!: Facit – Annika Norlin gör det igen och igen…
Blogg: Vår egenpopgeni.blogg.se förstås, hyllade av Jan Gradvall och allt…
Mest spelade: Kim Richey: Wreck Your Wheels – en underbar cd med en unik sångerska och låtskrivare
Nostalgi: Seventies(SVT)
Saknade röster: Gregory Isaacs och Solomon Burke
Film: Bent Hamers: Hjem til jul – en norsk Short Cuts eller Love Actually med nordiskt vemod och vinterpoesi samt Maria Menas vackra titelsång.



Bäst just nu – 9 september 2010-På ett X2000 på väg hem
Pernilla Andersson: Ö(cd)
Sommarens ”Dansa med dig” var en underbar mix av gammal svensktopp, Harry Nilsson och 2010. Nu har äntligen hela albumet kommit. Det är briljant vuxen popmusik för den som vågar tycka om allt från schlager och country till jazz. Jag hoppas att det inte är som någon skrev att hon är för snygg, för stark och för duktig för att få det genombrott hon borde haft för länge sedan.
Kim Richey; Wreck Your Wheels(cd)
Kim gör det sparsmakat tillsammans med sitt turnéband. Det här är bara en samling riktigt, riktigt bra låtar att njuta av när höstlöven faller. Att få träffa henne och höra henne live i Gäddede kyrka var sommarens höjdpunkt.
Elliott Murphy & The Normandy Allstars(live)
Östersund har inte hämtat sig än. I bloggar, i artikelkommentarer och i andra sammanhang har så många uttryckt sin glädje över att få upptäcka vilken fantastisk liveartist Elliott Murphy fortfarande är. Konserten på Yran 2010 är för många redan klassisk. Och gitarristen Olivier Durand, ex Little Bob Story, fängslade många. Elliott och bandet kommer åter till Sverige, till Rockland i Sala den 29 oktober och till Kägelbanan i Stockholm den 30 oktober, då tillsammans med Slowman.
Farrah(lysande brittisk pop)
De har funnits i tio år. Men jag upptäckte dem nu. Independent kallar dem för ett samtida Squeeze. Kanske det men Farrah står bra på egna ben.
The Seventies(SVT)
Lysande teveserie i det lilla. Visst går det att kritisera enskildheter. Men i stort är varje avsnitt en njutning.
popgeni.blogg.se/(blogg)
Min kamrater är så duktiga. Men bloggen är en hyllning till glädjen att ha lyssnat till musik så länge som vi gjort. Och det är fortfarande så kul. Gammalt och nytt huller om buller. Allt styrs bara av lust!
Melissa Horn(live)
Hon var bäst i sommar. Att se hennes allvar och vemod möta ett sånt enormt gensvar från en storpublik var riktigt häftigt. Den som förringar hennes texter har nog aldrig varit ung, aldrig varit kär och aldrig varit olycklig.

13 juli 2010 - Regn och sol - behövde göra ett tillägg till listan
Docenterna: Vanligt folk-videon
Po Tidholms video visar upp ett Sverige jag känner igen och trivs i. Det tror jag också att Joppe, Jon, Idde och de andra gör. Dessutom antagligen Docenternas bästa låt på några decennier. Se videon här: www.youtube.com/watch?v=vBBkzEMVIdM
Sven-Ingvars: Någon att hålla i hand
Ingen sommar utan den här. Sven-Erik Magnussons bästa sånginsats någonsin. Fina bilder med stiliga kläder:www.youtube.com/watch?v=XSQeQbNWERU

1 juli 2010- Efter skyfall på skyfall verkar sommaren ha hittat hit
Bäst just nu
John Grant: Queen Of Denmark(CD)
The Czars var lysande på alla sätt. Men det här är ännu starkare, ännu mer gripande och det tar tag, djupa tag.
En midsommarnattdröm Teater med musik vid Döda Fallet av Karl Seldahl, Sven Wollter m fl
En upplevelse på en av världens vackraste spelplatser med den totalt unika vridläktaren. Musik med två tredjedelar Landstrom och en tredjedel världens bästa Lasse Sörlin. En uppfriskande jämtlandifierad Midsommarnattsdröm där Karl Seldahl och Sven Wollter visar varför det varit deras dröm i över tio år att få göra detta just här.Läs mer här: op.se/kulturnoje/recensioner/1.2140016--nagot-av-det-haftigaste-i-teater-sverige-just-nu-
Hultfredsminnen
Att festivaler lägger ner hör till. Här drabbar det hela trakten. Och visst var det något speciellt att få bo mitt i Astrid Lindgrens böcker och få höra bra rock. Men mina bästa minnen är backstage, knepigt. Men en festival som helt tappat greppet kan inte överleva.
Storsjöyran
Landets första, största och roligaste stadsfestival. Har överlevt sedan 1983 genom att satsa på artister man gillar. Förra året Lady Gaga och i år Teenage Fanclub. Se i övrigt nedan.
Kingdom
Bäst på teve i sommar är Kingdom på TV 9. Stephen Fry som brittisk landsortsadvokat med syskonproblem. Så mycket mer England än alla mord i Midsomer.
Oskar Linnros: Vilja bli(CD)
Skön svensk sommarsoul. Inte lika bra som det han gjorde med Veronica Maggio men ändå bättre än det mesta.
Slim Loris: Amateur Night At The Asylum(CD)
Robert Barrefelt och Mattias Cederstam gör tidlös popmusik med känsla och tyngd. Vackert vemod.Lyssna här: www.myspace.com/slimloris eller på Spotify

26 maj 2010 - En grå vardag i Östersund
Bäst just nu
Toni Holgersson: Ibland kallar jag det kärlek(CD)
Ett album som i sin sparsmakade ton är starkare än det mesta som släpps på svenska nuförtiden. Sonen Dante Kinnunen (från Concretes) lyfter fram sin far genom att minska ner och skala av. Rösten, som fortfarande efter alla år av misskötsel, är så stark och texterna är inte alltid så raka men ständigt fängslande. Jag har varit med sedan ”Louise & Kärleken” och tyckte att ”Lyckliga slut” var magisk utan att veta att det då var så eländigt som det var. Nu första på fem år som då var första på elva år. Men han är sannerligen värd att vänta på.
Ulf Lundell: En öppen vinter (bok, cd, fotocollage)
En diktbok med många tillbakablickar på barndom, föräldrar, turnén 2009 och livet men också samtidskommentarer, musiktyckande och tankar om kärlek. Så där typiskt Lundell-ordrikt som en del avskyr men jag och många andra älskar. CDn mycket sparsmakad med eget komp på gitarr och piano till berättande sånger som känns riktigt angelägna. Att bokomslaget också är en affisch som går att vika ut ger oss därför författaren/poeten, låtskrivaren/artisten och fotografen/konstnären på en och samma gång för vad bara en cd normalt kan kosta.
Landstrom My Space – [www.myspace.com/thelandstroms]
Ett fenomen där Göran Lindströms bluesgitarr och Carina Landins vackra folkmusikdoftande röst gör vuxen musik med synnerligen oslipade kanter tillsammans med Lundelltrummisen Micke Ajax. Ragunda kommun är väl kända för Döda Fallet och möjligtvis den Thailändska paviljongen. Tevesåpan Allt för byn gick inte så bra men resulterade i att namnet ”Hammarstrand” i alla fall står på berget precis som Hollywood. Vid bergets fot görs denna lysande musik. Någon borde göra detta tillgängligt på cd för det är så bra.
Tomas Andersson Wij: Spår( Cd-spår)
Det är där vi vandrar i spåren efter våra fäder och förfäder.
Storsjöyran- festival i slutet av juli [www.storsjoyran.se]
Storsjöyran är en gigantisk festival med över 50 000 besökare totalt år efter år. Ändå förmår arrangörerna alltid att göra ett eget program som blir speciellt trots bredden.Bara att Teenage Fanclub, Grand Archives, Elliott Murphy, Sarah Blasko och Motorpsycho kommer till Östersund och trängs med Kent, Lasse Winnerbäck, The Ark, Melissa Horn men även Jeanette Lindström, Bear Quartet, Raubtier, Pascal, Baskery och många andra. För oss som bor i Östersund är detta magiska dagar och det tycker jag trots att årets Yra blir min 23:e. Och i tjugo år har jag tjatat om Elliott Murphy, i år kommer han.


17 mars 2010.Solen skiner över Umeå. Men ändå - 23 grader i morse. I Östersund kunde jag se utan extra lampor i skogen vid 05.30 i morse. Det finns hopp.
-Lady Gaga & Beyoncé: Telephone
Ännu en lysande video av Lady Gaga och Jonas Åkerlund. En skönt ironisk blinkning till gamla Russ Meyer och Roger Corman-filmer och en riktigt bra låt. Gaga gör det roligt och med stil. Men trist att firmor måste anlitas för att få Gaga och Beyoncé att se ut som dataspelshjältinnor i stället för de levande vackra kvinnor som de är...Se hela videon här: [www.ladygaga.com]
-môra-Per
Har återupptäckt mina gamla folkrockfavoriter från Arvika. Senaste cdn var ju riktigt bra och samarbete med Henning Kvitnes och allt. De för traditionen från Arvika Gammeldansorkester vidare med stolthet. Lyssna här:[www.myspace.com/moraper]
-Elliott Murphy live i Sverige även 2010
Först en akustisk soloturné i slutet av april och sedan Storsjöyran med band. Min hjälte som jag upptäckte för 36 år sedan på Karlskoga Stadsbibliotek med debuten «Aquashow» håller än. Och live slår han fortfarande de flesta.
-Tomas Andersson Wij:Allt är bättre än ingenting
Ännu en lysande skildring av livets olika skeenden och sidor. Och visst är han bäst när han sjunger om vagnar som rullar...Hör låten live här: www.tv4play.se/aktualitet/nyhetsmorgon?videoId=1.1532065
-Ingegerd Möller: I naturens rum -restrospektiv konstutställning, 1946-2010, på Jamtli i Östersund
En av landets häftigaste konstnärer. Närgångna skildringar av naturen i olja och textil.Läs mer om utställningen här:op.se/kulturnoje/kronikor/christerbjarlas/1.1852177-ett-imponerande-utbud-av-konst
-Slowman: I´m Back
En skönt varierad svensk cd som pendlar mellan country, blues och storstadssoul.Lite som om Robert Cray och Van Morrison möttes i baren på en svensk landsortspub och snackade om sina liv och sin musik. Visst finns svagare spår, men ändå ett stort steg framåt.Lyssna och läs här:www.slowman.se/
-Watermelon Men
Med på «A Real Cool Time Revisited" och ett av landets bästa popband någonsin. Jag minns hur förvånade en del var ¨när de helt plötsligt stod på omslaget till Sounds på en gigantisk bild framför Uppsala domkyrka. De två första Tracks On Wax-skivorna hade några av de vackraste gitarrväggar som byggts upp i detta land. Och Erik Illés var en skicklig sångare. Den vemodiga musiken blir extra vemodig när jag tänker på att den ene gitarristen Imre von Polgar, känd för en hel Rickenbacker-topplista på Expressen popsida, gick bort tillsammans med sina två döttrar efter tsunamin i Khao Lak.Hör dem under storhetstiden live från Tyskland 1986 www.youtube.com/watch?v=STO_AfSsf_w&feature=related
-Reeperbahn: Havet ligger blankt
Jag tycker till skillnad från många andra i dag att det var just spänningen mellan Dannes Beatles-känsla och Olles Bowie-poser som gjorde bandet så bra. Och få svenska band har gjort en bättre debut-singel i min värld. Jag minns hur vi satt på Burger King och såg hela bandet några bord bort innan de gick ner på Music Palais och gjorde en helt suverän spelning med en Olle i högform. Men visst, kul att det satsas på att återutge alla deras skivor.
-Mauro & Pluras kök
TV 8 har fått till det enda matprogram jag orkat titta på. Och det enda jag skulle vilja vara med i. Bästa rockprogrammet på svensk teve på åratal. (Synd bara att Plura strular till allt med sina upprepade drogdumheter och tomma bortförklaringar. Kort sagt blir man inte gripen med hela fyra gram kokain på fickan första och enda gången man köper droger på drygt tjugo år - det är i det närmaste en statistisk omöjlighet.)Christer Olsson

Frilansande skribent som bl a regelbundet levererar recensioner till Slitz. Fick sin hårda journalistskolning på Norra Skåne innan han flyttade till Veckorevyn, där han dominerade nöjesbevakningen under många år. Christer besitter en kunskap om musik som är lika gigantisk som skivsamlingen och har ett alldeles särskilt passionerat förhållande till Bob Dylan.

Nyheter
Recensioner
Artiklar/krönikor

Kontakta

 
Bäst just nu:
2020-04-03

Unorthodox

miniserie i fyra (!) avsnitt på jiddish på Netflix.
Handlar om ortodoxa judars liv i Williamsburg och Berlin.

Ozark säsong 3

ligger nu på Netflix och det går bara inte att slita sig.

Hasseåtages samlade revyer

finns för 99 spänn på Ginza.

Bob Dylan
Murder Most Foul

på Youtube eller Spotify.

Spotify

Bob Dylan
Folk Singer-Humdinger Vol 2

för 49 spänn på Ginza samlar mannens tidiga munspelsinsatser med Carolyn Hester, Big Joe Williams och Harry Belafonte samt några av de bästa låtarna från Dobell´s Record Shop i London med Eric von Schmidt och Richard Farina plus en massa annat godis.

Pugh Rogefeldts återförening med Janne Karlsson och Jojje Wadenius på lysande cd:n Vinn hjärta vinn.

Spotify

Jazz, en briljant 10 CD-version från Ken Burns.

Bruce Springsteen
Chapter And Verse

Släpptes i samband med hans självbio och har låtar av hans tidigare band The Castiles, Steel Mill och The Bruce Springsteen Band samt akustiska »Henry Boy« och »Growin´ Up« plus en massa annat godis...

Spotify

Cornelis Vreeswijk
Telegram från medborgare Kees

innehåller alla han skivor utom, märkligt nog, »I elfte timmen«. Omistlig.

Spotify

Polska (fast de pratar engelska) krimserien Crime på Netflix. Bra omväxling från Midlands och fascinerande miljöer runt Gdynia.

Carl Barks Ankeborg
Förtrollande beröring och andra historier från 1961-62

Väsentlig läsning!




2015-02-18

Bob Dylan - Shadows In the Night

Det är någonting med Dylans sätt att sjunga som gör att det känns som om det är första gången man hör en låt. Sen har det ingen betydelse om det är uttjatade örhängen som »Autumn Leaves« eller mindre mästerverk som »Where Are You Now«.

Thåström - Den morronen

Det finns bara en Joakim Thåström. Här bättre en någonsin med en röst fångad mellan bräcklighet och skavande gitarrer.

Rhiannon Giddens - Tomorrow Is My Turn

Det är naturligtvis bara dumt att prata om en ny Nina Simone, men både låtvalet som skiftar mellan blues, gospel, spirituals och folkmusik och de oväntade arren påminner - och gud, vilken röst hon har!

Blå ögon (TV-serie)

Förbluffande rått och hänsynslöst men med känsla för karaktärerna. Undrar hur mycket gamle buffeln Robban Aschberg egentligen haft med manuset att göra. En man som aldrig varit rädd för att sticka ut och häckla makten.

Colva Beach

Paradis med rätt prislapp!

Chaim Tannenbaum

En man som aldrig på allvar fått visa upp sina otroliga talanger. Men fortfarande med i leken med en otrolig version av »Come All Ye Murderers« från Celtic Connections 2015.

Netflix (Streaming-TV)

Fortfarande räddningsplankan för långa ensamma kvällar.

Saperavi (vin)

4000 år gamla vinrankor från Georgien ger äntligen en makalös skörd också på Systembolaget.

Min lilla Asus med avtagbar skärm/padda (hittills)

Klas Östergren - Twist (bok)

En svensk John LeCarré. Eller varför inte Graham Greene.



Tidigare:

Utan inbördes ordning:

»Tinker tailor soldier spy« - Thomas Alfredsons fantastiska sammandrag av LeCarrés klassiker. Och apropå musik - vilka suveränt klippta slutsekunder till Iglesias smöriga »La mer«!
Leonard Cohen - »Old Ideas«. Och till alla som diskuterat plattan på Forumet - kolla in Rolling Stones recension! Han verkar ha fattat vad det handlar om...
Zoe Muth & Lost High Rollers - bäst i countrysvängen just nu! Ser fram emot konserten på Big Ben!
Chip Taylor i högform på Akkurat - med både fantastiske Paul Flaata och Ida Jenshus, som nästan var i Carrie-klass i »Don´t Speak In English«
Cormac McCarthy - Blodets meredian. Sam Peckinpah kan slänga sig i väggen när McCarthy besöker Larry McMurtry-land - och vilket språk!
Nick Lowe på Nalen! En gentleman med soul!
»Homeland« - TV-serie som lyckas nyansera jakten på terrorister och samtidigt vara olidligt spännande
»Dag« - svartast och roligast på TV just nu!
Hanne Vibeke-Holst trilogin på DVD - underskattat politiskt drama
Borgen 2 -verkar bli i samma klass som ettan!
Rolling Stones - nyutgåva med hittills bäst outtakes: »Tallahassie Lassie«, »Claudine«, »We Had It All«... 12 stycken, varav många pärlor. Men visst måste Jagger ha lagt på ny sång?
Earl Hines Classics - fantastiskt pianospel och en gudomlig »St James Infirmary«. Varför sjön han inte mer? Karln har ju en benådad röst!
Laleh - Sjung! Börjar äntligen begripa mig på henne!
Justified - TV-serie med rötterna i en Elmore Leonard-novell från Harlan, Kentucky. Leonards producentroll gör att kvalitén hålls uppe bland alla methkokare och vildögda hillbillies
Erik Valebrokk

Erik Valebrokkär en synnerligen rutinerad norsk musikskribent vars meritlista bland annat innefattar Dagbladet, Beat, Avis1 och Dagsavisen.

Nyheter
Recensioner
Artiklar/krönikor

Kontakta

 
Bäst just nu:
Bäst just nu 05/03/2013

Nick Cave And The Bad Seeds
Push The Sky Away

Lavmælt, men mektig, og slett ingen balladeplate. Et fantastisk album!

Emmylou Harris & Rodney Crowell
Old Yellow Moon

Ord blir fattige…

Johnny Marr
The Messenger

The Smiths-gitaristen er omsider ute med sin første, ordentlige soloplate.

Aaron Neville
My True Story

Strålende doowop-album med DEN stemmen!

Rune Berg
Hølå

En av fjorårets fineste norske plater holder stand.

Asbjørn Ribe og De
1400 Ski

Norsk på norsk fra drivende dyktig tangentmann og låtskriver.

Everything But The Girl
Eden, Love Not Money, Baby The Stars Shine Bright og Idlewild

Jeg blir ikke ferdig med de fete deluxeutgavene av EBTGs fire første album.

Tracey Thorn
Bedsit Disco Queen: How I Grew Up And Tried To Be A Pop Star
(bok)

EBTG-sangerens selvbiografi er forfriskende, morsom og interessant.

Marion Ravn
”Nerven i min sang”

Overraskende nok var denne Ole Paus/Jonas Fjeld-komposisjonen den fineste i årets sesong av Hver gang vi møtes. Heia Marion!

Fleetwood Mac
Rumours

Klassikeren fra 1977 er nyutgitt i superduper deluxeversjon, og vi gleder oss til å se Fleetwood Mac live i oktober.

Bruno Mars
Unothodox Jukebox

Si hva du vil, men det skal godt gjøres å skrive så fine poplåter som ”Locked Out Of Heaven” og ”When I Was Your Man”.

Son Volt
Honky Tonk

Dette kan være den beste platen Jay Farrar har vært borti noen gang. Han har den tøffeste stemmen i Det ville vesten.

Bigbang
The Oslo Bowl

Øystein Grenis Bigbang er ute med sin beste plate på mange år. Selv om The Oslo Bowl er mer lavmælt enn vi er vant til, er himmelen veldig stor over deres patenterte frihetsrock.

Ingebjørg Bratland og Odd Nordstoga
Heimafrå

Norsk folkemusikk i noe som kan minne om countryinnpakning. Veldig fin plate.

Atoms For Peace
Amok

”Supergruppen” til Radioheads Thom Yorke leverer en oppsiktsvekkende bra plate med rytmisk, hypnotisk og dypt fascinerende lydcollager.

David Bowie
The Next Day

Er dette Bowies beste siden Scary Monsters? Spørsmålet er stilt om andre plater tidligere, men denne gangen føles det mer relevant enn før.

Mercury Motors
Rewind 1988-2013

Mercury Motors låter fett også i 2013. Trioen er gjenforent i forbindelse med denne samlingen som inneholder tre nye låter.

Dawn McCarthy & Bonnie ’Prince’ Billy
What The Brothers Sang

Vellykket utforskning av Everly Brothers’ (I hovedsak) mindre kjente sanger.

Kjøtt
Kjøtt

Den viktigste norske punkutgivelsen – opprinnelig fra 1980 – er endelig tilgjengelig på CD.Ernst Adamsson Borg

Nyheter
Recensioner
Artiklar/krönikor

Kontakta

Frank Östergren

Kan allt mindre.

Nyheter
Recensioner
Artiklar/krönikor

Kontakta

 
Bäst just nu:

Till Harry
Hege Brynildsen
(rootsy.nu)

Annabee-Nox complete
Annabee-Nox
(Allatiders Skivhandel Parlophone)

Fifty gallons of lightning
Trailpark Idles
(Fortune Records)

Lonesome Sisters
Lonesome Sisters
(Tin Halo Music)

Home is where the heart is
Diverse artister
(Hemifrån)


















Henrik Bæk

Det är med glädje och stolthet Rootsy.nu presenterar sin förste danske medarbetare. Henrik Bæk är en av Danmarks största reggae-kännare och skriver bland annat för Gaffa.

Nyheter
Recensioner
Artiklar/krönikor

Kontakta

 
Bäst just nu:
Livity Allstars - Livity Allstars Vol 1
(Livity Music)
Fyldt med reggae-kærlighed og gode vibrationer. Jeg glæder mig allerede til Vol. 2.

Buju Banton - Upside Down 2020
(Universal)
The Gargamel er tilbage med årtiets comeback!

Endurance - Seed Of Redemption
(Livity Music)
Stærkt danske roots reggae af allerfineste skuffe. Awesome!

Various - Skank I Sheck: High Note Hits of ‘76 & ‘77
(High Note)
Reggae rockers genhør fra det legendariske High Note label. Crucial!

Total Hip Replacement - Bliss
(Eget selskab)
Med rødder i Aarhus blander THR oplagt så forskellige stilarter som reggae, soul funk og afro.

Pressure Busspipe - Rebel With A Cause
(I Grade Records)
Reggae fra de tidligere dansk-vestindiske øer rykker.

Various - Love & Harmony - High Note Sisters 1973-80
(High Note)
Sublim lovers rock- og roots-udgivelse med udelukkende kvindelige reggaekunstnere fra slutningen af 1970erne.

Mystic Revealers - Jah Jah People
(Mystic Revealers JACAP)
Reggae veteranerne fra Bull Bay er tilbage efter ti års pause. Johnny Borgan

Johnny Borgan, f. 1962. Arbeider som rådgiver innen organisasjon, IKT og ledelse, i Fornebu Consulting. Lidenskapelig musikkelsker og tidligere bidragsyter i norske ”BEAT”. En mangfoldig musikksmak til tross, ikke minst innen roots/americana, - hans spesialfelt er Bob Dylan, om hvem han har publisert en rekke artikler og anmeldelser i årenes løp. Johnny har også bidratt med en rekke introduksjoner til Bob Dylans plater i den norske utgivelsen av Dylans tekster, ”Lyrics”.

Nyheter
Recensioner
Artiklar/krönikor

Kontakta

 
Bäst just nu:
Undertegnede er av den typen som blir satt ut allerede av spørsmål som: Hvordan går det eller Hur är läget? En bekymret rynke i pannen avslører at jeg tenker tungt igjennom hva jeg egentlig burde svare – før jeg svarer: Jo takk, bare bra!

Men ”Bäst just nu”? Hva svarer man på det – hva menes egentlig med spørsmålet, og hvordan svarer jeg?

Jeg har kanskje litt av samme problemet som Richard Thompson, som svarte på spørsmålet om de ti beste låtene i milenniet, og som svarte på oppgaven med ”1000 Years of Popular Music!”

Best akkurat nå vil for meg ofte være likt med det som var best for ett år siden, eller fem år siden, selvfølgelig med noen tillegg. Så blir dette heller noen av de nyere platene jeg lytter på for tiden, og som andre gjerne og med fordel bør søke seg fram til.

Bob Dylan
Modern Times
(Sony BMG, 2006)

Det er mange av årets plater som man med stor glede kan høre mye på, men hvor mange av dem vil vi høre på om ti år, og om tyve år? Det er aldri mulig å si dette helt sikkert, og det er i utgangspunktet bare tiden som kan sette et klassikerstempel på en plate. En het kandidat av året er likevel Dylan’s ”Modern Times”. For tjue år siden ga han ut ”Brownsville Girl”, for førti år siden ”Visions of Johanna”. At han førtifire år etter sin debut gir ut en ny kritikerrost plate med nye sanger og stor spilleglede, er svært imponerende, men selvfølgelig ikke i seg selv en garanti for kvaliteten. Platen inneholder likevel stor bredde, dypdykk i mange av musikkhistoriens sjangre, og overbevisende høy kvalitet, både tekstlig og musikalsk, og en låt som ”Ain’t talkin’” vil (nesten) garantert gå inn i historien som en av hans store låter. Hvilken annen låt kan måle seg med denne i 2006?


Diverse artister
Leonard Cohen: I’m Your Man (Soundtrack)
(Verve, 2006)

Jeg har alltid vært Cohen-fan, men det er ikke alle av platene hans jeg har spilt mange ganger i full lengde. Det har med noen få unntak blitt å plukke enkeltlåter, og å nyte ham i litt mindre porsjoner. Hans status som songwriter er imidlertid uomtvistelig, noe som ytterligere blir understreket på flere av tribute-platene som er laget til hans ære.

En av de platene jeg har spilt mest i det siste, og som kan spilles i sin helhet hver gang, er soundtracket ”I’m Your Man”, hentet fra Hal Willner’s forestillinger av showet ”Came So Far For Beauty – An Evening of Leonard Cohen Songs”. Og for et stjernelag han har samlet seg! Selv om truppen har variert noe, så er utvalget på platen storartet, og gjør at jeg gleder meg stort til å se den kommende dokumentaren av Lian Lunson – etter sigende den beste som er laget om Cohen noensinne.

Tonen settes fra første sang, med den sterke og modige vokalen til Martha Wainwright. ”Tower of Song” er et perfekt valg for henne. Det skal bli svært spennende å følge utviklingen hennes i årene framover. Teddy Thompson gjør strålende versjoner av ”Tonight Will Be Fine” og ”The Future” – etter min mening får han her vist seg fram bedre enn på sin egen solodebut. Rufus Wainwright overbeviser sterkt med ”Chelsea Hotel No 5” og ”Everybody Knows”. Beth Orton synger ”Sisters of Mercy” i en sterk og faithfullsk versjon. Nick Cave gjør også det perfekte låtvalg med ”I’m Your Man”, mens Antony gjør den ultimate og eteriske versjonen av ”If It BeYour Will”. Med all respekt for Leonard Cohen’s tolkninger – her løftes mange av dem til nye og uante høyder. Ikke dessto mindre, Cohen avslutter ballet selv med en fin nyinnspilling av ”Tower of Song”, for øvrig i duett med Bono.

Greg Brown
The Evening Call
(Red House Records, 2006)

Greg Brown har en stor stemme, og gir meg litt av den samme følelsen som historien om Sindre Piltringsrud, han som hadde koblet høreapparatet sitt til et telefonbatteri, og etter dette deltok i samtaler i alle tre etasjene på Krogryggen aldershjem. Med Greg Brown i huset hadde han vel forresten knapt trengt høreapparat…

En stor malmtung røst tar oss på nytt med i enkle sanger og dype tanker, i et akustisk og åpent lydbilde, med god plass til vokalen som synger blues og folk som aldri før, ja, han til og med resiterer poesi med små avbrudd av eget munnspill. Alt er nye sanger av Brown. De evige tema behandles – kjærlighet, hverdagslivsbetraktninger og mistrøstig verdenssituasjon mikses. Enkle sanger, men stemmen får hele rommet til å dirre. Noen ganger er ingen ting bedre enn å høre Greg Brown synge.

Karen Dalton
It’s So Hard To Tell Who’s Going To Love You the Best
(Megaphone, 1969/2006)

Jeg har mange ganger hørt om Karen Dalton, og sett navnet hennes i flere sammenhenger. Til slutt bestilte jeg også en plate med henne, for å sjekke nærmere. MEN HVORFOR I HERRENS NAVN HAR INGEN BANKET INN I HODET MITT FOR EN FANTASTISK STEMME HUN HAR???? Platen, fra 1969, starter med Fred Neil’s ”Little Bit of Rain” – sjokkerende vakkert! En hvit folk-syngende Billie Holiday? Opp gjennom årene husker jeg mange opplevelser á la ”første gangen jeg hørte….” Nå har jeg heldigvis også hatt denne med Karen Dalton. Selv om første låten er umulig å toppe, er det en gjennomført strålende plate, ikke minst tittellåten. Livet er kort – skaff platen! (Årets nyutgivelse inneholder også bonus-DVD).

Candi Staton
His Hands
(Honest Jons Records, 2006)

Candi Staton’s “His Hands” er et strålende ”comeback”. Candi er 66 år, og etter et langt ”avbrekk” som gospelsanger trekker hun her livserfaringene inn i sekulær soul igjen, både i vokal og utsøkt låtvalg, i dette gyldne landskapet mellom soul og country. For meg, som er svak for både Merle Haggard (»You Don’t Have Very Far To Go«) og Solomon Burke (»Cry To Me«), er det ekstra lett å bli sjarmert, men dette er en meget helstøpt plate med sanger om kvinners dyrkjøpte erfaringer i både liv og kjærlighetsliv. Man har en følelse av å høre på klassisk soul, men dette er altså en plate av året. For de som ikke kjenner Candi fra før, anbefales også å søke tilbake til hennes klassiske hits, for eksempel i samlingen ”Candi Staton” fra 2004. Nok en dronning av soul!

Johnny Cash
A Hundred Highways
(American Recordings)

Man må ha et hjerte av sten om man ikke røres av Johnny’s siste studioproduksjon. Selv med begrenset kunnskap om Johnny’s kamp og tap de siste årene, vet man nok til at både ord og toner gis en ekstra dimensjon på disse siste platene. Og ”A Hundred Highways” står stødig. Mange store sangere har rørt oss ved å beherske sin vokal innenfor de klare begrensninger fysikken har gitt dem, hos Johnny Cash har nye fasetter stadig strømmet på i årene med American Recordings, og faktisk gitt oss flere nyanser enn jeg personlig opplevde i hans tidligere glanstider. Som i karrieren for øvrig boltrer han seg i et utsøkt utvalg av coverversjoner, av bl.a. Springsteen (”Further On Up The Road”), Hank Williams (”On The Evening Train”) og Don Gibson (”A Legend In My Time”), i fint samspill med enkelte av hans egne originaler, ”Like The 309” og ”I Came To Believe”.

Guy Clark
Workbench Songs
(Dualtone, 2006)

Guy Clark er en singer/songwriter av Guds nåde. Han holder seg i verkstedet sitt lang tid av gangen, gir ikke ut noe uten at det er alvor, og denne gangen har han vært i kreativt kompaniskap med mange av sine venner. Et fint knippe av sanger, mer variert enn på lenge. Ett av høydepunktene er likevel en coverversjon – »No Lonesome Tune« (Townes Van Zandt) leveres i en nydelig versjon som opphavsmannen kunne vært stolt av.

Diverse artister
The Pilgrim – A Celebration of Kris Kristofferson
(American Roots Publishing, 2006)

Tribute-platene er en vanskelig sjanger. Det er svært sjelden man finner en av dem som holder tvers igjennom – det gjør heller ikke denne. Men mange av dem kan inneholde perler som forsvarer hele platen – det gjør også denne. Kris Kristoffersons posisjon som låtskriver fortjener i tillegg jevnlig at han tributeres og at interesse vekkes hos nye musikkelskere.

Hør bl.a. på »Lovin’ Him Was Easier (Than Anything I’ll Ever Do Again)« med Rosanne Cash og »Why Me« med Shawn Camp. Selv har jeg imidlertid hørt mest på Willie Nelson’s versjon av »The Legend«, og denne bringer platen inn på listen min. Selv om han i senere år besitter sin dose av uinspirerte innspillinger, dette er langt fra en av dem – her skal han virkelig hylle sin gode venn, og gjør det med glans. Allerede fra de første hypnotiske tonene fra gitaren hans, føler man at det er noe på gang. Bonus-sporet med Kris’ selv, er også en liten perle, »Please Don’t Tell Me How The Story Ends«.

Van Morrison
Pay The Devil
(Exile Productions, 2006)

Jada, jada, jeg vet, jeg vet, platen er ujevn, men inneholder etter min mening likevel til tider en friskhet som har vært savnet i en lang rekke av Van’s siste plater. OG – den inneholder Van’s versjon av ”Till I Gain Control Again”, en fantastisk nydelig låt også i andres tapninger, men Van hever den ennå noen hakk, og spruter keltisk soul inn i sangen, som om den hørte hjemme på »Irish Heartbeat«. Verdt platen alene!Lars Svensson

Lyssnar i stort sätt på allt, det är attityden som betyder något, all bra musik har attityd oavsett genre. Bästa konsert: Tom Paxton på konserthuset i Stockholm 1968 med drygt 100 Vietnamdesertörer i publiken!

Nyheter
Recensioner
Artiklar/krönikor

Kontakta

 
Bäst just nu:
Bäst just nu – juni 2023



Shirley Collins; Archangel Hill, Domino Recordings

Archangel Hill är Shirley Collins tredje album sedan återkomsten med ”Lodestar” 2016, som i sin tur var hennes första album på 38 år! SC fortsätter med bravur det hon gjort större delen av sitt artistliv; att tolka och förmedla sånger ur framför allt den brittiska folksångsfataburen. ”Archangel Hill är en samling engelska-, amerikanska och cajunsånger från 1600-tlt till mitten av1950-talet. Frågan är om hon någonsin sjungit med sådan suverän känsla och närvaro. Nästa månad fyller hon 88 år.



Paul Simon; Seven Psalms, Owl Records, Sony

Osäker på om den är en av de bästa just för stunden då den kräver omsorgsfull lyssning. Frågan är om det här är Simons svanesång då det genomgående temat är livet sent på jorden, åldrandet. På det fantastiska albumet ”Bookends” från 1968 (tillsammans med Art Garfunkel) var ju livets gång skildrat av en betydligt yngre Paul Simon. Nya albumet kräver omsorgsfull lyssning som får ta sin tid. Men att det förr eller senare kommer den att bli en bäst just nu är jag övertygad om.



Livet Nord; Paperbird, Kakafon Records

Violinisten Livet Nords album ”Paperbird” handlar om olika känslor som kan komma med sorgebearbetning. Musiken, i huvudsak instrumental är skriven av henne själv men hon får hjälp av ett stort antal andra musiker som bidrar till taktila tolkningar av musiken. Inledande ”Plötsligt gick hon förbi” är en av de mest berörande stycken jag hört på mycket länge. Här finns också polskor, marscher, valser och balkansväng. Måhända har valserna färgats en aning för mycket av BAO, men det är förlåtet. ”Paperbird” är ett i alla stycken vackert album trots temat. Ett av årets bästa album är det i vilket fall.



Margo Price; Strays, Loma Vista

Hennes fjärde album, lika omistligt som de övriga. Lysande.



Rodney Crowell; The Chicago Sessions, New West Records

Crowells senare album har varit ojämna, jag tänker särskilt på julalbumet och duettskivan ”Texas”. Även om ”Nashville Sessions” inte är det bästa RC åstadkommit är det i jämförelse med annat som ges ut i dag av hög kvalitet. Bästa spår är covern på Townes van Zandts ”No Place to Fall”.



Magnus Lindberg; Skörd, Playground

Jag fick upp ögonen för Magnus Lindberg i samband med släppet av hyllningsalbumet förra året. ”Skörd” släpptes 2018 och är så vitt jag förstår fortfarande tillgängligt. Ett på alla sätt ett helgjutet album



Love On Drugs; Fluke, Paraply

Love on Drugs är Thomas Pontén med band. Albumet är en blandning av klassisk americana och pop, allt skrivet av TP. Ett rakt igenom övertygande album, utmärkta vokalinsatser, spännande arrangemang och bra texter håller mitt intresse uppe. Särskilt countryballaden ”Tears Must Fall” måste framhållas. Man skulle önska mer av den här musiken i radion som motvikt till det musikelände som står till buds i dag.



Grå; Snett ljus, Kakofon Records

Johanna Björneke Wirgård bildar tillsammans med Petra Haraldson duon Grå som nu albumdebuterar med ”Snett ljus”. Johanna Björneke Wirgård har skrivit text och musik till tio poetiska sånger om livets olika förvecklingar. Produktionen präglas av en lågmäldhet som tilltalar. Sång- och instrumentalinsatserna är utsökta, albumet växer med varje spelning.




Bäst just nu – april 2023

I´m Kingfisher; Glue, Fading Trails Recordings

Thomas Jonssons alter ego I´m Kingfishers nya album för tankarna till både Bon Iver och en tidig Van Morrison utan att för den skull kopiera. Nya albumet ”Glue” låter i mångt och mycket ödsligheten ta plats. Det här är musik som kräver sin lyssnare, inget man går och gnolar på, men som jag gärna återvänder till.

Iris DeMent; Working on a World; Flariella Records

Vi är många som väntat på ett livstecken från Iris DeMent. Nya albumet berör på flera plan: fantastisk sång, lysande arrangemang och inte minst med låten ”Goin´ Down to Sing in Texas”, som väl kan beskrivas som DeMents version av presidentens årliga State of the Union tal. Makalöst bra och berörande.

Jeff Larson; It´ll Never Happen Again, Melody Place

Ett nytt album från Jeff Larson lär vara i antågande. Under tiden duger den här EPn fint. Sex tolkningar ur Tim Hardins repertoar. Hardins egna arrangemang var ju ofta sparsmakade, medan Jeff Larson utökat med orgel, dragspel, mandolin och fiol. 14 minuter ren och skär njutning.

Doug Collins and The Receptionists; Too Late at Night, Egen utgivning

Bruksamericana med influenser av Jimmy Buffett. Bra ljudbild och fyndiga arrangemang.

Alice Howe; Circumstance, Know How Music

Alice Hows andra album är inspelad i legendariska Famestudion i Muscle Shoals. Det hörs. Hows och Freebo hennes producent och tillika med kompositör på de flesta av albumets elva låtar utnyttjar studiomöjligheterna maximalt. Blåssektionen har precis den tyngd man kan förvänta sig och inte minst Clayton Iveys hammondorgelspel är mycket läckert. Att Alice Howe tidvis påminner om Bonnie Raitt kan kanske tillskrivas att Freebo tidigare varit basist i just Bonnie Raitts band. Men Howe är sin egen; övertygande sång, bra låtar där särskilt ”Somebody´s New Lover Now” och ”Things I´m Not Saying” hör till de bästa.







Bäst just nu - november 2022

Michael Veitch; Wachtraum, Egen utgivning?

Michael Veitch är kanske mest känd för Judy Collins tolkning av hans ”Veteran´s Day”. Den är dock inte med på det här utmärkta albumet. Albumtiteln är tyska för dagdröm och är delvis inspelad i Tyskland. Veitch visar här att han är en mycket bra singer-songwriter med tolv egna kompositioner. Ett album som växer med varje lyssning.

Dina Grundberg; Jag ljuger mest om allt, Kakafon

Dina Grundbergs album kopplar tillbaka till det tidiga sextiotalets Sverige där fusionen mellan jazz och folkmusik började dominera. Både klangbild och arrangemang ger åtminstone mig sådana associationer. Dina Grundberg sjunger övertygande sina egna texter. Bästa spår är ”Finns det något mer” där Linnea Jonsson bidrar med ett mycket vackert trumpetspel.

Patty Griffin; Tape – Home Recordings & Rarities, Thirty Tigers

Tio låtar inspelade på en kassettbandspelare hemmavid under pandemin, ett bekant scenario för många artister. Genomgående ackompanjerar Griffin sig själv på piano-/gitarr. På två spår medverkar fler musiker, bland annat medverkar Robert Plant med en sånginsats på ”Don´t Mind”. Den bristande inspelningskvaliteten gör naturligtvis det svårt att jämföra med hennes tidigare produktion, men jag lyssnar gärna.

Fou Parle; Sentimentalsjukhuset, Paraply Records

Fou Perle är punkmusikern som nu gör sin solodebut i en helt annan genre där musiker som Lars Winnerbäck och Eldkvarn håller till. Men Fou Perle gör det på sitt eget sätt, jag antar att tiden som punkmusiker ännu finns kvar om inte annat så i texterna. Begåvade texter, urstarka melodier och varierade arrangemang. Jag tycker det här är en lyckad debut. Årets överraskning.

Loudon Wainwright III; Lifetime Achievment, Proper

Nya albumet bevisar att han inte befinner sig i någon utförsbacke pga ålder, även om en av låttitlarna är ”How old is 75?.” 15 nya låtar där LW som vanligt pendlar mellan galghumor och djupaste förtvivlan. Loudon Wainwright är aldrig likgiltig.

Vashti Bunyan; Just Another Diamond Day, DiCristina

Det här albumet släpptes redan 1970 och producerades av Joe Boyd som ju också nära samarbetade bland annat med Incredible String Band och andra i den brittiska folkmusikaristokratin. Albumet släpptes i en välkommen nyutgåva 2021. Flummigt? Absolut! Gröna vågen-flum? Jajamän. Och alldeles underbart.

Steve Earle; Jerry Jeff, New West

Steve Earle fullföljer sin kompis-triologi med denna tribut till Jerry Jeff Walker, mest känd för klassikern ”Mr. Bojangles”. I jämförelse med hyllningarna till Guy Clark och Townes van Zandt är den här den bästa

Fred Åkerström; Mordet i katedralen och andra rariteter, Calimba Records

Vinyl-EP utgiven av Fred Åkerström-entusiaster. Två av låtarna har tidigare varit tillgängliga på album utgivna av Proletärkultur, två Bellmansånger från visfestivalen i Västervik 1985 samt en demoinspelning av Evert Taubes ”Fritiof i Arkadien”.

Peter LeMarc: Hemkört – Ett destillat, Lingonberry League

Vinyl-LP i begränsad upplaga, liksom Åkerströmskivan utgiven av entusiaster som fått LeMarcs välsingnelse för projektet. Demoinspelningar av kända och mindre kända alster varav två aldrig tidigare utgivna.

Courtney Hale Revia; Growing Pains, CHR Music

Det går inte att värja sig för öppningen i den inledande ”One Way Out”: ”Born and raised in a town with one flashing light” som handlar om längtan bort, men kvinnan i sången ger sig inte iväg, hon stannar. CHR framför den med en övertygelse som är lätt att ta till sig. Flera av låtarna har självbiografisk bakgrund. ”Growing Pains” är urstark americana som inte går på slentrian.




Bäst just nu – juli 2022

Vanissa Lively; Truth Is, Animada Records

Lively har sin bas i Austin, Texas men hennes musik drar mer åt pop och funk med en del spanska influenser. Behöver en del lyssningar, bra texter och arrangemang där jag som lyssnare oftast belönas med överraskningar. Något för den nyfikne.

Viktoria Vox; Nirvana in Rem, Obus Music

Under mottot konst inspirerar är Viktoria Fox album en hyllning till den surrealistiske konstnären Fred Stonhouse målningar. Jag är inte kapabel att bedöma om hon lyckats men albumets tio låtar är av hög karat. Vox instrument är ukulele som dock inte har någon dominerande plats i den för övrigt sparsmakade ljudbilden, där gitarr, bas och slaginstrument dominerar. En begåvad blandning av jazz, folk och pop. Hon sjunger övertygande där inledande ”Clean” och ”Think Twice” särskilt lyser.

Neil Young; Toast, Reprise

Neil Young är ju alltid Neil Young, ja-ja nästan alltid.

David Ritschard; Blåbärskungen, United Stage

Det är bara att instämma i lovorden om Richards andra album. Ska bli spännande att se vad det här kan ta vägen.

Susan Kane; Highway Bouquet (2008), A World Child (2012), Egen utgivning

Susan Kane är en ny bekant för mig (tipstack till Magnus Eriksson). Kane sällar sig till den långa rad kvinnliga singer/songwriters som med utsökt musik beskriver livets upp- och nedgångar och allt däremellan. Det är lätt att relatera till hennes sånger, där särskilt den sentimentala och realistiska ”Kesey” berör. Hennes senaste album kom 2016 har jag tyvärr inte hört.

Jay Byrd; At Home Again, Triad Records

Jay Byrd gör här sin albumdebut (?) med en samling egna låtar som står sig väl i americana-myllan. Byrd är en duktig gitarrist och har en bra röst. De flesta av albumets låtar är långsamma men det blir aldrig monotont. ”Losers Like Me” är albumets bästa spår.

Steve Yanek; Long Overdue, Primitive Records

Som för många andra artister medförde pandemin ändrat fokus från live-framträdanden till låtskrivande. Yanek har skrivit samtliga tio låtar där särskilt ”On Your Side” och ”About This Time” sticker ut. Yanek skriver bra texter och melodier som jag gärna lyssnar på. Fina insatser på steel av Jeff Pevar som också producerat.

Peter Gallway & The Real Band; It`s deliberate, Gallway Bay Music

Gallway har en diskografi att luta sig tillbaka på. Själv har jag upptäckt honom först på senare år, inte minst är jag förtjust i samarbetet med hustrun Annie Gallup i duon Hat Check Girl.

Gallway är en mästare att låta sina låtar präglas av dova stämningar där text och musik sakta förflyttar sig framåt. Arrangemangen är subtila och ställer krav på lyssnaren, sak samma med texterna som får ta den tid som behövs. Inte lättlyssnat men varför ska det vara det. ”Madly in Love” och ”Methedonia” är hantverk av högsta klass.



Bäst just nu – maj 2022

Willie Nelson; A beautiful time, Sony Legacy

Bara att bocka, tacka och ta emot nya albumet. Covern på Leonard Cohens ”Tower of Song” och den egna ”I don´t go to funerals” lyser starkast.

Bonnie Raitt, Just Like That, Redwing Records

Bonnie Raitts kommersiella peak inföll i början av nittiotalet. ”Just Like That” är hennes artonde album. Finns ingen anledning att inte införskaffa det här albumet. Starkt plus för balladerna, gitarrspelet och den kristallklara sången. Titellåten är utsökt hantverk.

Brock Davis; A Song Waiting to be Sung, Raintown Records

Tretton övertygande egna alster med kanadensaren Brock Davis som här visar vilken utmärkt singer-songwriter han är. Även om han är sig själv nog ligger en jämförelse nära med landsmannen Gordon Lightfoot.

The North Star Band; Then & Now, Egen utgivning?

1982 spelade NSB in ett album som aldrig släpptes. Fyrtio år senare släpps det nu tillsammans med vad väl får betraktas som en uppföljare, här med titeln ”Now”. Låtarna som nu finns samlade på ”Then” har väl inte riktigt tålt tidens tand men dubbelalbumet är en samling väldigt bra Poco-inspirerad country-rock.

Miranda Murre Eriksson; Tänk om… Kakafon Records

En debutsamling som överraskar vad gäller kvalitet på såväl sång som texter. Melodierna fastnar fort och de originella texterna får mig att både tänka till och skratta. Jag faller platt för Murre Eriksson. Några svordomar får plats i ett par texter. Så jag tar mig friheten att utbrista att ”Tänk om…” är jävligt bra.

Erik Dahl; Music for small rooms, Svalka

Även om Erik Dahls egna pianospel står i centrum blandar sig fiol, basklarinett, slagverk och gitarr in i de ofta meditativa melodierna, där titlar som ”Mannen med bollen”och ”The Leopard” lätt sätter fantasin i rörelse. I det här rummet är det inte svårt att upptäcka nytt varje gång, det kan vara en melodislinga, ett instrument. Visst är det lågmält, men också väldigt fascinerande. En musikalisk pärla.

Magnus Lindberg – Dom som aldrig ger upp. En hyllning till Magnus Lindberg, Smilodon

Fantastiskt lyckat hyllningsalbum till en av landets bästa singer/songwriters.

Iris Bergcrantz; Trasighet och fransar, Lady Bird/Naxos

Spännande tolkningar av ett knippe Adolphsonare som inte hörs så ofta.





Bäst just nu – september 2021

John Hiatt with Jerry Douglas band
Leftover feelings
(New West)

Hiatt har genom åren varit ojämn men med det här samarbetet med Jerry Douglas band hittar han hem. Spelglädjen lyser igenom och trots albumtiteln antyder en samling låtar som av olika skäl blivit över är kvaliteten genomgående god. Sedan är det ju så att Jerry Douglas dobrospel aldrig gjort mig besviken.

Rodney Crowell
Triage
(RC1)

Förra albumet ”Texas” fick jag aldrig riktigt grepp om, kanske stördes jag av att de medverkande musikerkollegorna tog för stor plats. Hur som helst, ”Texas” får stå i hyllan en stund till, jag kommer säkert att omvärdera den. Med ”Triage” känner jag mig mer hemma. Crowell är en lysande berättare med förmåga att fästa sina texter till melodier som tar tag i mig. Den här skivan ställer jag inte in i hyllan än på ett bra tag. Och ”Here goes nothing” är en av hans allra bästa, någonsin.

Su Andersson
Train stories
(Firmasu)

Albumet som kan beskrivas som en resejournal släpptes för exakt ett år sådan och innehåller tio egna låtar där hon beskriver en tågresa genom USA. Hon skriver om vad hon ser, upplever och hör på resan. Su Andersson har förmågan att förmedla sina upplevelser med ett rikt bildspråk och övertygande sång. Det här är storartad americana inspelat i Göteborg tillsammans med en grupp lysande medmusiker. Su Anderssons fortsatta resa ska bli spännande att följa.

Annie Gallup
Oh, everything
(Gallway Bay Music)

Har de senaste året blivit en av mina favoriter, både som solist och i duon Hat Check Girl. Det här albumet är hennes bästa, vad jag förstår tillkommen under pandemins starkt begränsade tillvaro. Gillar ni The Handsome Family så gillar ni det här.

Tom Jones
Surrounded by time
(Universal)

Mr Jones sällar sig till den numera rätt stora skara artister som med ålderns rätt visar att gammal är äldst. Har på senare år gjort flera album som förtjänar uppmärksamhet. Den som letar efter låtar typ ”Sex bomb” får leta någon annan stans. Tom Jones har växt upp. Mycket bra.

David Crosby
For free
(BMG)

Ännu en ur den äldre artistgenerationen som har vett på att inte sluta. Crosby har ju varit extremt flitig under senare år. Hans mycket speciella röst har han i behåll. Lysande arrangemang där samtliga medverkande kollektivt medverkar till det goda resultatet. Förutom titellåten imponerar ”I Think I” mest på mig.

Sven-Bertil Taube
Alderville Road
(EMI 2007)

I samband att jag lyssnade på West of Edens nya album ”Taube” påmindes jag att Sven-Bertil Taube, tillsammans med Johan Norberg, gjorde en samling lågmälda tolkningar ur fader Taubes fatabur. Inspelningarna gjordes i S-B Taubes bostad i London. Resultatet blev mycket lyckat, trots stor respekt för materialet är man inte rädd att gå utanför de traditionella tolkningarna. Ett sådant lyckat exempel är ”Balladen om Gustaf Blom från Borås” där Johan Norbergs utsökta dobrospel överraskar. Men duetten med Håkan Hellström klarar jag mig utan.





April 2021

Jackie DeShannon
(BGO)

Jackie DeShannon är en underskattad sångerska med en lång karriär bakom sig. Hon är också en bra låtskrivare vilket framgår på den här nya CDn som samlar fyra av hennes utgåvor från 1968-1970: ” Me About You/Laurel Canyon/Put a Little Love in Your Heart” och ”To Be Free”. Särskilt ”Laurel Canyon” är en välkommen återutgivning som bl a innehåller en fin version av den egna ”Come and Stay With Me” som Marianne Faithful fick en hit med.

Dave Alvin
From An Old Guitar: Rare and Unreleased recordings
(Yep Roc9

Alvin har samlat ihop ett knippe favoriter, dels egna alster dels av andra och gått in i studion. Alvin är inte den mest omedelbara singer-songwriter, det tar en stund att ta till sig det här albumet, men det är värt den tiden.

Neil Young
Hitchhiker
(Reprise)

Köpte det här albumet när det släpptes 2017 men erkänner att det har blivit sittande i ett alltför omfattande arkiv. En smålänning i förskingringen tipsade mig att den akustiska versionen av ”Pocahontas” var, till skillnad från den elektrifierade väldigt bra. Ja, visst är det en bättre version, men även albumet som helhet kvalar in som en av Neil Youngs bättre utgåvor.

Jordmån
Jazz på nysvenska, svenska folklåtar
(egen utgivning)

Peter Bryngelsson skriver att albumet är ett sätt att föra Jan Johanssons budkavle vidare, det är ju drygt ett halvt sekel sedan ”Jazz på svenska” släpptes. Jordmån har valt en repertoar som inte enbart är hämtat från Jan Johanssons repertoar, exempelvis finns här en version av Kents ”Sverige”. Antalet instrument som används är heller inte begränsat till piano och bas, här finns nyckelharpa, darbouka, skedar, dobro och dragspel för att nu nämna några. Ett lyckat tilltag där de fantasifulla arrangemangen lever upp till albumets titel.

Deborah Henriksson
So Far
(egen utgivning)

Läser då och då försök att fålla in Deborah Henriksson i en slags New Age—genre. Det är helt fel och framgår med önskvärd tydlighet på den här retrospektiva samlingen. Deborah Henriksson är sin egen: hennes sånger äger en originalitet som gör lyssnandet till en stor upplevelse. Här får de egna kompositionerna dela utrymme med tolkningar av andra kompositörer, några med irländsk bakgrund. Deborah Henriksson gör musik som får ta sin egen tid.

Ulf Lundell
Cirkus: Corona
(Parlophone)

I anslutning till den rätt förutsägbara dokumentär om UL som SVT nyligen visade spelades denna konsert utan publik in. Den har nu kommit på skiva och är mycket bra och valet av låtar är oklanderligt, artist och musiker framför med stor hängivenhet tretton av Lundells låtar där särskilt ”Tranorna kommer”, ”Baby om morgonen” och ”Jag saknar dej” (Lundells bästa låt) berör.

Neil Young
Young Shakspeare
(Reprise)

En solokonsert inspelad vid samma tid som när albumet ”After the Goldrush” släpptes för ett halvt sekel sedan. På repertoaren finns så klart låtar från detta album (ett av mina öde-ö album), men också sådant som släpptes längre fram. Klart hörvärd. ”Tell Me Why” som inleder plattan liksom även ”After the Goldrush” är nog min favoritlåt med NY.

Gillian Welsh & David Rawlings
All the Good Times
(egen utgivning)

Hemmainspelningar av såväl traditionellt material men även bidrag från John Prine och Bob Dylan.




Oktober 2020

Rumer
Nashville Tears
(Cooking Vinyl)

Fan vet om inte Rumers album kommer att landa överst på min årsbästa lista. Här tolkar hon 15 av Hugh Prestwoods låtar. Sublimt framförda. ”Oklahoma Stray” är rörande i bästa bemärkelse.

Margo Price
That´s How Rumors Get Started
(Loma Vista)

Margo Price får med utmärkt beröm godkänt för ”the difficult third album”.

The Furious Seasons
La Fonda
(Stone Garden Records)

Årets överraskning. The Furious Seasons sjunde album och deras tredje som akustisk trio. Folkpop kombinerat med övertygande storytelling blir strålande Rootsymusik .

Tony Denikos
Gravity Wins
(Egen utgivning)

Femte albumet med sånger om människors glädjeämnen och tillkortakommanden. Denikos är skicklig i att berätta, påminner ibland om John Prine. Ett album som växer med varje lyssning.

Courtney Marie Andrews
Old Flowers
(Fat Possum Records)

Hennes bästa. Drabbande i flera bemärkelser.

Willie Nelson
First Rose of Spring
(Sony)

Ännu ett lysande album i den långa rad han producerat under vad som brukar benämnas på ålderns höst. Därför är albumtiteln högst kongenial.

John Stewart
Old Forgotten Altars – The 1960s Demos
(Omnvare Records)

Intressant utgivning för oss Stewartianer. Här finns 18 demoinspelningar från 1965-1968 då Stewart var på väg att lämna Kingston Trio för en solokarriär. Några av inspelningarna hamnade på Trions sista studioalbum ”Children of The Morning” (1966) andra sparades till ”Signals Through The Glass” (1968) och den egentliga solodebuten, den klassiska ”California Bloodlines” (1969). Som sig bör finns här även en del outgivet material.

Shirley Collins
Heart´s Ease
(Domino Recording)

Efter många år av tystnad, åtminstone på skiva, släppte Collins 2016 den lysande ”Lodestar” och återkommer nu med ”Hearts Ease” som är lika övertygande som föregångaren. Jag tänker inte nämna något om ålder och annat ovidkommande här.

Karen Jonas
The Southwest Sky and Other Dreams
(Egen utgivning )

Inte lika omedelbar som hennes två första album, men jag känner mig lugn i att nya albumet snart är i kapp.

Whitney Rose
We Still Go to Rodeos
(MCG)

Tolv övertygande retro-roots låtar av Rose.

Mary Chapin Carpenter
The Dirt and The Stars
(Lambent Light Records)

När Carpenter debuterade 1987 räknades hon in i countrytraditionen men har med åren rört sig bort från den definitionen. Idag antar jag hon betraktar sig själv som singer-songwriter. Mary Chapin Carpenter hör till mina all-time favoritartister och hennes nya album befäster den positionen.




Bäst just nu - juli 2020

Bob Dylan
Rough and Rowdy Ways
(Columbia)

Tio sånger om allt från död och politik till kärlek och konst. Ständigt återkommande teman i musiken men Dylan förmår ge sångerna den tyngd som kommer med ålder och erfarenhet. ”Murder Must Foul” är i en klass för sig. Dylans bästa sedan ”Blood on The Tracks”.

Dave Greaves
Still Life – The Legacy Collection
(Inbred Records)

The Legacy Collection är en sammanfattning av en drygt fyrtioårig karriär. Dave Greaves har såväl turnerat med Sandy Denny och John Martin som delat scen med Nick Drake. Men Greaves har eget tilltal och en kvalitet i sitt låtskrivande där de 22 låtarna först liknar varandra intill förväxling men sakta växer fram hos lyssnaren på sina egna villkor. Ljudbilden är liten men innehåller nya upptäckter vid varje lyssning.

Meadow Creek
Pieces of Driftwood
(Paraply Records)

Ett av årets bästa album. Nu väntar vi ivrigt på ”the difficult third album”!

Cina Samuelson
Sing With Your Heart and Soul
(CCM)

Äkta, trovärdigt och makalöst bra.

Martin Simpson
Prodigal Son
(Topic Records)

Martin Simpson som tidigare varit medlem i Albion Band, släppte 2007 sitt uppmärksammade album ”Prodigal Son” där traditionella sånger ur den brittiska och amerikanska kanonen samsas med Simpsons egna kompositioner där den mycket starka uppväxtskildringen ”Never Any Good” särskilt uppmärksammades. Nu har Topic Records släppt albumet igen och dessutom kompletterat utgåvan med en live-upptagning från samma år.

Gretchen Peters
The Night You Wrote That Song: The Songs of Mickey Newbury
(Proper)

Stark kandidat till årets album.

Mickey Newbury
An American Triology
(Cargo Records)

Jag blev så berörd av Gretchen Peters tolkningar ur Mickey Newburys katalog att jag letade upp boxen ”An American Triology” (2011) i hyllan. Boxen innehåller hans tre banbrytande album: ”Looks Like Rain”, ”Frisco Mable Joy”, ”Heaven Help The Child” samt ytterligare en CD med rariteter och outgvet. Makalös musik! Boxen åker inte in i arkivet igen på ett bra tag. Man kan fundera över hur Elvis hittade ”An American Triology” och då leka med tanken om han fått sätta tänderna i exempelvis ”Heaven Help The Child”.

Dan Tuff
Letters of Gold
(Smoked Recording)

Åtta låtar som ligger varandra nära i sina respektive uttryck och skapar en närmast hypnotisk stämning hos lyssnaren. Dan Tuffy befinner sig musikaliskt i samma härad som J J Cale dock utan att härmas. Arrangemangen är genomgående fantasifulla och spännande. Mörkt och vackert på samma gång.

Steve Earle and The Dukes
Ghosts of West Virginia
(New West)

Earles bästa på många år. Om tributerna till Guy Clark och Towns Van Zandt kändes förströdda så visar Steve Earle här ett engagemang och ett driv som imponerar. ”Heaven Ain´t Goin´ Nowhere”, Union, God and The Country” och ”Devil Put The Coal in The Ground” är titlar som väl beskriver att Steve Earle is on a mission.



Bäst just nu – april 2020

Willie Nelson
Ride Me Back Home
(Sony Legacy)

Willie Nelson har de senaste åren haft en, för att tala nusvenska, sjukt hög standard på sina album. Den här som kom förra året innehåller två utmärkta coverversioner skrivna av Guy Clark: ”My Favourite Picture of You” och ”Immigrant Eyes”. Inför Mac Davis ”It´s Hard to be Humble” borde han dock sagt ”I´ll pass this one”.


James Taylor
American Standard
(Fantasy)

Många äro de som känt sig kallade att tolka vad som brukar kallas The American Songbook. Själv tänker jag med fasa på Rod Stewarts vantolkningar där han över fem hela album massakrerar i stort sätt hela sångskatten. Synd på en kille som i början av sjuttiotalet gav oss en skock lysande album.

James Taylor nöjer sig med 14 låtar där bland annat ”Moon River”, ”Ol´ Man River” och ”God Bless the Child” är särskilt lyckade. Kompet är sparsamt och mestadels lågmält. Jerry Douglas dobrospel är ju som alltid särskilt njutbart. Att Taylor dessutom lyckats behålla sin röst intakt sedan debutåren runt tidigt sjuttiotal måste betraktas som ett smärre mirakel.


Stephanie Hatfield
Out This Fell
(Free Box Music)

Jag har en anings bekymmer med Stephanie Hatfields platta. Vilket säkert beror på att jag inte kan bestämma mig för vilken sorts musik hon spelar: det är inte americana det är heller inte rock. Eller har jag fel? I grund och botten spelar det ingen roll för hennes album är det jag spelat oftast den senaste månaden, hela tiden växlar favoriterna vilket är ett gott tecken. Hon sjunger med total självsäkerhet och inlevelse de tio egna låtarna med texter som ger lite ”Blue”-varning om ni förstår vad jag menar.


Tanya Tucker
While I´m Livin´
(Fantasy)

Imponerande återkomst efter 17 år. Suveränt producerat av Brandi Carlile och Shooter Jennings. Hennes medverkan i Jills veranda var om inte annat överraskande.


John Prine
Great Days (2 CD)
(Rhino)

Den bästa samlingen, utgiven 1993 och förmodligen utgången. Får ni tag på den i en begagnat affär så tveka inte. Annars är ju alla hans album givna i varje anständig skivsamling.


Bruce Springsteen
Western Stars – Songs from the film
(Columbia)

När Springsteen förra året med ”Western Stars” ändrade sitt musikaliska panorama räddade han troligen också sin fortsatta karriär. Uppföljaren innehåller låtar från filmen med samma namn. Jag tycker det här albumet berör mig mer då jag tycker arrangemangen är mer distinkta, de ger mer wild west känsla.


Van Morrison
Three Chords & The Truth
(Exile)

Liksom Willie Nelson har Van Morrison släppt en strid av album de senaste åren, men det är bra länge sedan han fått fram något med enbart eget material. Så är fallet nu och det har klart varit värt att vänta på. Det låter som en klyscha men här är Morrison i gammal god form.


Miranda Lambert
Wildcard
(RCA)

Miranda Lambert har aldrig gjort något halvhjärtat och hon gör det inte nu heller. Det här är bra även om jag tycker att sången drunknar i up-tempo-låtarna, som har lite väl mycket Spectors Wall-of-sound över sig.


Mojo feb 2020
White Winter Hymnals

Jag brukar sällan eller aldrig bry mig om de gratis skivor som kommer med musikmagasin. Men det här med undertiteln ”15 songs for cold days and long nights” är riktigt bra. Här finns bidrag från Fleet Foxes, The Waterboys, Rachel Unthank för att nu nämna några. Mycket hörvärt.


Memphis Boys – The Story of American Studios
Roben Jones
(University Press of Mississippi)

Boken är berättelsen om de musiker som bildade rytmsektionen hos Chips Momans bolag American Studios. Jones har träffat i stort sätt alla musiker som under åren 1964 till 1972 jobbade med artister som Elvis, Aretha Franklin, Wilson Pickett, The Box Tops och otaliga andra. Fascinerande läsning.







Bäst just nu – oktober 2019

Buddy and Julie Miller
Breakdown on 20th Ave South
(New West Records)

Parets första album på tio år. Då samtliga låtar är skrivna av Julie borde hon i rättvisans namn ståta med sitt namn före maken. Att hennes sparsmakade texter handlar om paret Millers liv på 20th Ave South råder det ingen tvekan om. Det går att dra paralleller med Linda och Richard Thompsons klassiska ”I Want to See the Bright Lights Tonight” (1974) även om Julie Miller också vänder blicken utanför bostaden som i ”War Child”, ett rop på hjälp från de tusentals barn som tvingas iväg från sina familjer för ett liv som barnsoldater. Ett modigt album har paret Miller under alla omständigheter gjort.

The Highwoman

Årets album än så länge. Om det blir någon fortsättning i den här konstellationen återstår att se. Stilpoäng för den begåvade bearbetningen av Jimmy Webbs klassiker ”The Highwayman”.

Steve Mednick
Enough!
(Cottage Sound Recordings)

Nu snackar vi! Äntligen ett protestalbum värd namnet. Med titlar som ”What Are You Going to Do?” ”Weapons of War”, Raging Upon the Land” levererar Stephen Mednick en bredsida mot företeelser i framför allt det amerikanska samhället han ogillar. ”Let´s us make a difference and change the path of history” för att nu tala med Steve Mednick. Phil Ochs och Pete Seeger nickar säkert gillande.

Jaime Michaels
If You Fall
(Appaloosa Records)

Jaime Michaels är en kompetent singer-sonwriter vars nya album innehåller flera bevis på det: Titellåten ”If You Fall”, ”Red Buddha Laughs” och ”Carnival Town” är bra exempel på Jaime Michaels förmåga att skriva låtar som lätt fastnar i minnet. Men bästa låt är en cover på Greg Troopers (1956-2017) ömsinta ”They Call Me Hank”, den har jag lyssnat mycket på.

Frank Migliorellis & The Dirt Nappers
The Things You Left Behind
(Rave On)

Frank Migliorellis tredje album ligger väldigt nära Tom Pettys musikaliska uttryck men efter flera genomlyssningar växer låtarna fram med sina egna identiteter, där flera blir favoriter. Musikaliskt låter sig albumet beskrivas som power pop, country och kärleksballader. Den countryinfluerade ”I Wanna Know” med sin steel-gitarr och den honky tonk baserade ”Every Bartender Knows My Name” är just nu bästa spår men det kan ändras med ytterligare lyssningar.

Slowman
En romantisk idiot
(Slow Records)

Christer B. Järlås säger det bäst i sin recension: ”En mycket positiv överraskning på svenska”. Bästa låtar är, förutom titellåten, ”På andra sidan stan” och ”Tre nätter i Berlin”.

Bianca De Leon
Dangereous Endeavor
(Lonsome Highway)

Bianca De Leon har producerat sitt femte album tillsammans med John Inmon, som dessutom hanterar de flesta av de instrument som backar upp De Leons sång. Med undantag av Hank Williams ”Lonsome Whistle”, Townes van Zandts ”Frightliner” och Will Dudleys ”Rose of a Different Thorn”, har De Leon skrivit övriga åtta låtar. De Leons texter och melodier rör sig i en välkänd Tex-Mextradition men har en alldeles egen identitet, hon härmar inte, Det skulle vara enkelt att jämföra med en Tish Hinojosa eller en Rose Flores men Bianca De Leon klarar sig strålande utan slika jämförelser, men jag kan tänka mig att Loretta Lynn inte hade tackat nej till ”Let´s Put the Dirt Back in Dancin´. Fulvo Renzi, Javier Chaparro, och Richard Bowen bidrar vardera särskilt med sina insatser på violin till att göra albumet ytterst hörvärt.

John Blakeley & Jeff Larson
Yesterday´s Dream
(No Compass)

De här två herrarna är baserade i Kalifornien och det vore en underdrift att påstå att det inte hörs i musiken, inte minst gäller det »Goes Without Saying« som tillsammans med »Always a Mystery« är albumets höjdpunkter. Det ligger nära till hands att jämföra med Eagles men Larson och Blakeley r tillräckligt stilsäkra utan att behöva kopiera. Den instrumentala sättningen överraskar med tillförandet av mandolin, lap steel och cello. »Star Filled Sky« är lysande bluegrass medan den instrumentala »Day Trip« drar iväg åt surf-rock. Sång och arrangemang liksom produktion är av högsta klass. »Yesterday´s Dream« är ett delikat album.




2019-06-16

The Maes
(themaes.com.au)

Systrarna Maggie och Elsy Rigby från Australien bildade tidigare The Maes Trio, med fyra album bakom sig. Numera är man en duo och debuterar som sådan med detta album, inspelad i olika studios i Canada, Irland och Skottland. Duon gör en väldigt egensinnig musik som ändå väl bottnar i den traditionella singer-songwriter genren, tänk systrarna McGarrigle. De ofta intrikata arrangemangen framförs med akustiska instrument; gitarr, banjo, mandolin, ukulele, fiol och cello. Lägg därtill de strålande vokala insatserna och låtitlar som ”Driving Ali Through Mining Town” och ”Tenderness and Alcohol” så är du hemma.


Tom Russell
October in the Railroad Earth
(Proper)

Tom Russell är flitig, i dag kanske lika mycket konstnär som singer-songwriter. Nya plattan avviker inte från senare års produktion; genomarbetade texter, bra melodier och arrangemang. Det som lyfter den här samlingen är ”T-bone Steak and Spanish Vine”, en reflekterande berättelse om ett återbesök till en bar där karriären en gång för länge sedan tog sin början. Russell förmår här i varenda ton och stavelse framkalla för lyssnaren en värld som en gång var och aldrig kommer åter. Hjärtskärande.

Lazy Afternoon
Almost Home
(Paraply Records)

Gotlandsbandet Lazy Afternoons andra album innehåller tolv låtar, den övervägande delen skrivna av gruppmedlemmen Bo Ahlbertz. Låtarna är en stilsäker förening av country, cajun, rock och irländsk folkmusik. Ett annorlunda inslag i den annars traditionella instrumentsättningen är inkluderandet av durspel och irländsk bouzoki. Albumets inledande ”Make Love Real” skriven av Christina Säfsten och försett med ett väldigt snyggt körarrangemang av högsta karat. ”Every Time” blir också snabbt en favorit.

Ulf Lundell
Tranorna kommer
(Parlophone)

Lundell har gått in i studio med sju av de låtar som släpptes på den akustiska ”Skisser” förra året och nu spelat in med kompmusiker vilket är ett klart plus. Framför allt texterna har tjänat på de fylligare arrangemangen, men även melodierna sätter sig bättre. Titelspåret och ”Färgat glas” hör till de bättre i Lundells senare kanon.

Shirley Collins
The Sweet Primeroses
(Topic)

Brittiska bolaget Topic Records fyller 80 år och firar med en serie återutgivningar bland annat Collins ”Sweet Primeroses” från 1967, nu utökad med fyra spår från en EP. 20 sånger ur den brittiska folksångskatalogen där särskilt inledande ”All Things Are Quite Silent”, med syster Dolly Collins ackompanjerande på en medeltida bärbar piporgel, lyser alldeles underbart.





2019-02-28

Bob Livingston
Up the Flatland Stairs
(Howlin´ Dog Records)

Livingston har ett imponerande CV. En av grundarna av legendariska Lost Gonzo Band, som ju förutom egna skivor även spelade med Jerry Jeff Walker och medverkar på i stort sätt alla hans album. Michael Martin Murphy, Butch Hancock och Terry Allen är andra han spelat med. Bob Livingston har inga bekymmer att växla genrer, här finns suverän Western Swing, ”Public Domain”, som kunde varit skriven av Bob Wills men är som det mesta av materialet här skrivet av Livingstone. ”A Cowboys Lullaby” är en bra ballad som växer till sig och där Kelley Micwee bidrar med en skir sånginsats. På det hela är det ett bra album, omväxlande och välproducerat. Kul också att man har med orgel bland instrumenten. Men 17 låtar är några för mycket. Albumet hade vunnit på att beskäras en del.

Bobbie Gentry
The Girl From Chickasaw County – The Complete Capitol Masters
(Universal)

Den här boxen motiverar faktiskt sin existens. Hennes sju album för Capitol samt en liveupptagning från BBC och, så klart, tidigare outgivet material. Stilpoäng för versionen av ”In the Ghetto”.

The Feralings
(Egen utgivning)

The Feralings från Iowa består av trion Nicole Upsearch, Benj Upsearch och Patric Bloom. Det här är deras debut EP som är en stilsäker blandning av folk, bluegrass, jazz och Americana. Inspelningen har pågått under flera år då bland annat föräldraskap och andra privata göromål kommit emellan. Sättningen är i huvudsak akustisk med banjo som dominerande instrument. Alla tre delar på låtskrivandet. Nicole Upsearch sjunger övertygande och har ett mycket personligt uttryck vilket också bär upp låtarna där många har en low-key prägel. Den här debuten övertygar.

Tomas Andersson Wij
Splitter vol. 1

En samling låtar som av olika anledningar inte kom med på ordinarie albumutgåvor och några bär också på ett släktskap till andra mer bekanta alster. Albumtiteln ”Splitter” är inte fel men jag tycker ändå att låtarna håller ihop bra. Och ”Just idag är du nära” är en av TAW:s bästa låtar.


Terry Callier
The New Folk Sound of Terry Callier
(Universal)

En återutgivning av Calliers debutalbum från 1965. Terry Callier är en av flera afrikansk-amerikanska artister som kom fram i decennieskiftet mellan femtio-l och sextiotal. Odetta, Joe and Eddie, Jackie Washington och The Tarriers är några andra. Att Callier är påverkad av Josh White och Paul Robeson är tydligt men han ett alldeles eget uttryck även när han här håller sig till en mer traditionell repertoar som ”Cotton Eyed Joe”, ”The Golden Apples of the Sun” och ”900 miles”. Callier sjunger med mjuk, hypnotisk röst till gitarr, enda övrigt instrument är bas. Även om materialet känns väl igen från andra artister, bland annat ovan nämnda, är det här en väl motiverad utgåva.




2018-08-06


Peter LeMarc
I Karlsson källare
(Peter LeMarc Musik)

När ”Den tunna tråden” släpptes 2016 deklarerade LeMarc att det får vara bra nu, lusten att spela in och ge ut ny musik fanns inte kvar. Skälen var flera. Dock har ropen fortsatt att skalla; Ångra dig Peter! Resultatet har vi här. Fyra låtar inspelade under enkla förhållanden i Peter Karlssons källare, där ”Alla jävlars dag” och ”Två veckor i en annan stad” är tydliga bevis på att det vore tacksamt med ett återbesök i källaren. Så bra är det här.

Tom Rush
Voices
(Appleseed)

Det är i år 50 år sedan Tom Rush släppte sitt klassiska album ”The Circle Game”. Jag minns att jag hade svårt att ta till mig det, bara ”No Regrets” föll mig i smaken. Nu är albumet en av mina öde ö skivor. På albumet introducerade Rush sånger skrivna av några nya, unga talanger som Joni Mitchell och Jackson Browne. Det är nog ingen överdrift att påstå att albumet hade stor betydelse för den singer-songwriter generation som då var på väg. På sjuttiotalet släppte Columbia en handfull utmärkta album som innehöll såväl egna som andras låtar. Efter detta har Rush endast sporadiskt släppt album, i huvudsak på egen etikett. 2009 kom utmärkta ”What I know” och nu släpper Appleseed ”Wings”. Nog har väl Tom Rush skrivit angelägnare sånger än dem han bjuder på i den nya samlingen. Jag kan sakna den svärta som han i sina bästa stunder berikat sina album med. Men sällan har sången varit så avspänd, ogarderad och tillgänglig. Det är en njutning att höra. Och även om albumet inte skakar om lyssnaren med nya erfarenheter och insikter så dröjer den kvar i sinnet som ett slags eftervärme.

Dave Alvin and Jimmie Dale Gilmore
Downey to Lubbock
(Yep Roc)

Det är inte alltid det faller väl ut att fösa ihop egon med egna agendor. Dylans bravader med Greatful Dead är ett bra exempel. Men det här är riktigt bra. Alvins och Gilmores karaktäristiska röster väver bra in i varandra och låtvalet är oantastligt. Egna alster blandas med fina versioner av Steve Youngs ”Silverlake” och John Stewarts ”July, you´re a Woman” för att nämna några.

Mona Wallin
To Build a Fire
(Heatherhall Records)

Mona Wallin från Ljusdal gör 2018 en stark albumdebut även om inspelningarna är från 2015. Albumet innehåller åtta egna kompositioner där särskilt ”Cold Come Back” och ”Six Black Horses” låter förstå att här är en sångerska vi kommer att få höra mer av. Texterna håller hög klass liksom musiken. Det behövs inte många lyssningar innan låtarna fäster. Starkt bidragande till det lyckade resultatet är kompmusikerna som innovativt och med stor känsla blir en del av helheten. Imponerande, men ett minus att texten på CD-omslagets insida är omöjligt att läsa.

True North
Open Road Broken Heart
(True North)

Americana med en rejäl dos bluegrass är en bra beskrivning av den musik True North företräder. Gruppen frontas av Kristen Grainiger och Dan Wetzel kompletterade av Dale Adkins och Suzanne Pearce Adkins. De flesta låtarna är skrivna av Grainiger och handlar ofta om händelser i vardagen. Även om ingen låt sticker ut är jag särskilt förtjust i ”One Way Ticket” och den vackra ”Ratio of Angels to Demons”.

Ashley Monroe
Sparrow)
(Warner Music)

Öppningsspåret ”Orphan” tar andan ur mig. Som hon sjunger. Stråkarrangemangen är genialiska och understryker Monroes texter om vikten att titta bakåt för att kunna gå framåt. Fan vet om inte ”Sparrow” är årets album.

[b]Annie Keating
Ghost of the Untraveled Road
(www.anniekeating.com)

“Ghost Of The Untraveled Road” är en samling sånger, fem för att vara exakt, tillkomna under Annie Keatings Europaturné förra året. Hon kallar dem ”road songs”. EPn är Brooklynbaserade Keatings sjunde album. Sångerna har välbekanta teman; kärlek, längtan och minnen. Mandolin, fiol och steel stöder förtjänstfullt Keatings något dova röst och gitarrspel. CD-omslaget är lika vackert som innehållet.




2018-04-27

Courtney Marie Andrews
May your kindness remain
(Loose)

CMA fortsätter att skickligt berätta om händelser i sin vardag och räds inte att vara självutlämnande i texterna. Själv föredrar jag de lugnare spåren där ”Took you up” och This house” bör särskilt framhållas.

John Prine
The tree of forgivness
(Oh Boy)

John Prine tillhör den skara artister som blir allt bättre åren vilket det här albumet bevisar.

Kacey Musgraves
Golden hour
(MCA)

Når inte upp till hennes två föregående album men ”good enough”.

[b]Frida Andersson
Håll mig hårt
(Casual Friday)

Finlandssvenska Frida Andersson är en ny bekantskap för min del. Det här albumet kom redan 2014 men får ändå vara med här. Frida Andersson har skrivit sju av albumets nio låtar där särskilt ”Vilsen i Stockholm” visar på hennes kvaliteter både vad gäller förmåga att skriva text och musik. Men det är en text skriven av hennes farfar, ”Håll mig hårt”, som lyfter den här skivan. Hennes lyhörda tolkning berör starkt. Dessutom finns här en version av Lundells ”Jag saknar dig” som i sin enkelhet ger en annan ingång till Lundells text.

Mary Chapin Carpenter
Sometimes just the sky
(Lambert Light Music)

Nyinspelning av tidigare favoriter samt en ny låt (titeln). Inspelat i England med Ethan Johns som producent.

Eva Hillered
New me
(Hill Songs)

Ett extremt bra album från första till sista låt. De två inledande spåren, titellåten och ”The curtain” är lysande men kräver några lyssningar innan de landar. Medverkande musiker bidrar starkt till att det här är så bra.

Deborah Henriksson
Near and far
(DHP Records)

Ännu en ny bekantskap. Tillsammans med Mats Nyman har Deborah Henriksson producerat ett album som tar lite tid på sig innan det fäster.



2017-09-04

Phil Ochs
Live in Montreal 1966
(Rock Beat)

Den här CDn är inspelad strax efter att Ochs lämnat Electra och innan hans första släpp på A&M Records (Pleasures of the harbor). Här finns således en del sånger från åren på Electra, där särskilt ”Changes” och ”There but for fortune” så klart sticker ut. I övrigt får vi en palett med sånger som kommer att finnas med på de kommande tre albumen för A&M, bland annat ”Flower lady” och ”Joe Hill”. Här finns också en åtta minuter lång version av ”Doesn´t Lenny live here anymore” som släpps i en väsentligt nedbantad version på ”Rehearsals for retirement” (1969). Skivan som är producerad av Michael Ochs är den bästa live-inspelningen med Phil Ochs jag hört, det har ju kommit några stycken under senare år. Därför är det här ett givet köp för oss philologer.

Diverse artister
American epic
(Sony Legacy)

En box som gör skäl för talesättet att det var bättre förr! Årets återutgivning så här långt.

Buffy Ford Stewart
Once upon a time
GRA Records

Spännande och innovativt album från BFS. En begåvad blandning av dels eget material dels från John Stewarts digra katalog.

Frida Hyvönen
Kvinnor och barn
RMV Grammofon

Kom visserligen 2016 men nådde mina öron först i början av sommaren. Skivan för tankarna till Joni Mitchells album ”Blue”. Här finns två låtar som fullständigt tar andan ur mig; ”Fredag morgon” och ”Sjön”, den senare för tankarna till Billie Gentrys ”Ode till Billie Joe”.

Elvis Presley
A boy from Tupelo – The complete 1953-1955 recordings
(Sony Legacy)

Släpptes i anslutning till att det är 40 år sedan Elvis bortgång. Allt är inte bra men ljudet är fantastiskt. Medföljande bok (120 sidor) redovisar i text och bild vad som hände dag för dag mellan första besöket i SUN-studion till när RCA tar kommandot.



2017-06-01

Tom Russell; Play One More
The Songs of Ian & Sylvia
(True North Records)

Tom Russells nya är en hyllning till sina ”partner´s in crime”, Ian & Sylvia Tyson, som mellan 1962 0ch 1972 släppte 13 albums fyllda med såväl egna alster som sånger ur den traditionella folk-song kanonaden. Russel har valt mindre kända låtar, här finns således vare sig ”Four strong winds”, ”Summer wages”, ”Someday soon” eller ”You were on my mind”. Men det gör inte någonting för den här samlingen visar övertygande vilka utsökta låtskrivare Tysons var (är), de skrev mestadels var och en för sig.

Russell har hjälp av Cindy Church, bakgrundssång och Grant Siemens på gitarrer av diverse slag. Särskilt Cindy Church imponerar med sitt följsamma vokalstöd som harmonierar övertygande med Russells egna starka vokala insats.

Skivan avslutas med två tidigare outgivna demoinspelningar med Ian & Sylvia.
Bästa spår: ”Short grass” och ”When the wolfs no longer sings”.

Sam Outlow
Tenderheart
(Six shooter records)

Lika övertygande som förra albumet ”Angelino”. Bästa spår; ”Bottomless mimosas” och ”Bougainvillea, I think”. Ska bli spännande att se honom i sommar.

Per Gessle
En vacker natt
(Space Station)

Gessle goes americana? Nja, inte riktigt även om det mesta är inspelat i Nashville. Dock visar ”En vacker natt” att Gessle definitivt har lämnat pojkrummet och växt upp. Här finns åtta låtar med en annan, mognare botten än de sedvanliga dängorna. Melodier är grabben bra på, det kan ingen ta ifrån honom.

Angaleena Presley
Wrangled
(Thirty Tigers)

Övertygar stort men betydligt mer svårfångad än förra albumet.

Elvis Presley
I´m leavin´
(Sony)

I början av sjuttiotalet spelade Elvis in låtar till ett julalbum och ett med religiösa sånger. Frågan är om Elvis även hade planer att spela in ett ”folk-song” album, för under dessa sessioner spelades även material in från Gordon Lightfoots, Buffy Saint-Maries, Troy Seals och Kris Kristofferssons kataloger.
Inspelningarna spreds sedermera ut på olika album under sjuttiotalet.
Till Record Store Day 2016 samlade Sony ihop tolv låtar till en vinyl-LP med titeln ”I´m leavin´ (Folk/Country)”. Själv upptäckte jag skivan först på årets RSD.

Urvalet är lysande; här finns exempelvis Gordon Lightfoots klassiska ”Early morning rain” och ”For lovin´me”, Bob Dylans ”Tomorrow is a long time” och ”Don´t think twice”, Kristofferssons ”Help me make it through the night”.
”I´m leavin´” är en riktigt begåvad samling som ytterligare understryker Magnus Erikssons tes att Elvis var färgblind!



2017-03-16

David Crosby
Lighthouse
(Up/Verve)

Nästan i klass med solodebuten ”If I only could remember my name” känns nya samlingen som en naturlig uppföljare drygt 45 år senare. Crosbys sång och gitarrspel är intimt sammanvävda i de nio låtarna. Crosby gör musik i John Coltranes efterföljd. Bästa spår: ”By the light of common day”.

Miranda Lambert
The weight of these songs
(Sony)

En ny bekantskap för mig. Skriver musik i samma, om jag får kalla det tradition som exempelvis Angelina Presley, Amanda Shires och Margo Price. Stilsäkert och spännande, dock är 24 spår väl mastigt att lyssna vid ett och samma tillfälle. Hälften kunde vara nog som Hans Alfredsson uttryckte det.

Säkert
Däggdjur
(Razzia)

Få har som Säkert förmågan att vara samhällskritisk och samtidigt rolig. ”Däggdjur innehåller några av hennes bästa låtar. Ackompanjerad av gitarr, stråkar och piano men det är Annika Norlins röst som får ihop alltsammans till den syntes som gör att hon är en angelägen artist.

Alison Krauss
Windy City
(Capitol)

En liten besvikelse vid första genomlyssningen, sedan växer den vid varje lyssning. Vi får vad vi förväntar oss: lysande sång och arrangemang som är genomarbetade in i minsta detalj. Men Elvis Presleys version av ”Gentle on my mind” besegrar hon inte!

Brandy Clark
12 Stories
(Warner)

Det händer ju att man köper en skiva, lyssnar och ställer in den i hyllan. ”12 Stories” inspelad 2014 och alltså stått några år i hyllan. Förra veckan kom den fram och har fått bekänna färg. Just nu är Clarks debut den skiva som jag lyssnar mest på. Varje sång berör, framförandet är oanstastligt liksom arrangemangen. Brandy Clark ska bli spännande att följa. Förra året släpptes ”Big day in a small Town”, den lär inte hamna direkt i hyllan.



Bäst just nu, november 2016

The Complete Trio Collection
Rhino

1987 kom ett sedan länge planerat samarbete till stånd mellan Dolly Parton, Emmylou Harris och Linda Ronstadt, vilket resulterade i den utmärkta ”Trio”. Det kom att dröja till 1999 att få till en uppföljare, ”Trio II”. Nu släpps dessa två album tillsammans med en CD som innehåller alternativa versioner, outgivet och i nya mixar i snygg förpackning. De här albumen har behållit sin fräschör. Den outgivna ”Waltz across Texas tonight” skriven av Harris och Rodney Crowell är en riktig pärla.

Elvis Presley
Way Down in the Jungle Room
Sony Legacy

Begåvad återutgivning av Elvis sista inspelningar. Ett övertygande bevis att John Lennon hade fel i sin uppfattning att Elvis ”dog” när han ryckte in i armén.

Toni Holgersson
Nordic Noir
Amigo

Sista delen i en enastående triologi som började med ”Ibland kallar jag det kärlek” (2010) och ”Sentimentalsjukhuset” (2012). Till skillnad från Holgerssons tidigare plattor har han inte skrivit materialet själv, det har Charlie Engstrand gjort men vars texter är väldigt Holgersonska i uttrycket. Arrangemangen är lågmälda liksom sången. Utmärkt producerat av Holgerssons son Dante Kinnunen. Toni Holgersson är värd en större publik än vad han har idag. ”Nordic Noir” är en av årets bästa skivor. Minus dock för medföljande texthäfte där den vita texten mot blå/svarta bakgrunder gör texten i princip oläslig.

John Prine
For better, or worse
Oh Boy

Uppföljaren till duettskivan ”In spite of ourself” (1999) där Prine tillsammans med sina kvinnliga duettpartners med stor framgång tolkade klassiska countrylåtar. Duetten mellan Prine och Iris Dement i titellåten, skriven av Prine själv, är oförglömlig. Iris DeMent är med på några spår även på nya duettplattan till vilken Prine bjudit in nya partners bland annat Kacey Musgraves, Kathy Mattea, Allison Krauss och Lee Ann Womack. Duettskivor brukar mera sällan motsvara högt ställda förväntningar men ”For better, or worse är ett klart lysande undantag.

Leonard Cohen
You want it darker
Columbia

Titelspåret och ”Traveling light” är två av Cohens starkaste sånger någonsin.

The Coal Porters
No. 6
Prima Records

Ny bekantskap. Det tar lite tid innan den fäster.

Jean Shepard
Five classic albums plus singles
Real Gone

Jean Shepard som gick bort alldeles nyss var en av de bästa countrysångerskorna. Den här samlingen innehåller fem av hennes album för Capitol mellan 1956 och 1961 samt singlar, totalt 105 låtar. Skinn på näsan hade hon också, det skvallrar titlar som ”Act like a married man”och ”I rather die young”. Här finns också ”A satisfied mind”, en av countryns allra bästa låtar. Allt för under hundralappen.

Van Morrison
Keep on Singing
Exile

Morrison brukar ju regelbundet av svenska recensenter avfärdas som en sur gubbe som inte insett att han passerat bäst före datum. Därför är titeln på den senaste så passande; ”Keep me singing”. Här finns ingen låt som sticker ut, snarare är ”Keep me singing” ännu ett bevis på Morrisons höga kvalitet såväl när det gäller text, musik och inte minst arrangemang. En av Morrisons bästa på senare år.

Fleetwood Mac
Mirage
Warner

Återutgivning av i mitt tycke gruppens bästa album som oförtjänt stått i skuggan av ”Rumours” och ”Tusk”. Dock är den verkliga behållningen de 20 extraspår med diverse demos och outtakes. Det materialet är i flera fall bättre än vad som kom med på originalversionen, exempelvis Stevie Nicks ”That´s allright” som vinner på ett mer avskalat arrangemang, likaså gäller också Lindsey Buckinghams ”Oh Diane”. En makalös version av klassikern ”Cool water” överraskar.




Oktober 2014
Tomas Andersson Wij – Mörkrets hastighet
Ännu ett skilsmässoalbum! TAW sällar sig till skaran manliga singer-songwriters som delgett oss sina relationsproblem, det finns ju några stycken Dylan, Springsteen, Wiehe och Lundell för att nu nämna några. Mörkrets hastighet avviker dock inte i sitt uttryck från TAWs tidigare album. TAW är de små nyansernas mästare med förmåga att med enkla ord beskriva vardagsupplevelser som de flesta av oss kan relatera till. TAW är också duktig på att få till melodier som harmonierar väl med texterna. Jag är inte förvånad att TAW samtidigt ger ut sina sångtexter i bokform. Jag gillar mycket Mörkrets hastighet.

Jeannie C Riley – Harper Valley PTA - The Plantation Recordings 1968-1970
En utmärkt samling som rymmer Rileys fem första album (!) och som visar en artist med mer i bagaget än en hitlåt. Arrangemangen är mycket tidstypiska vilket med råge bidrar till att göra The Plantation Recordings till en lyssnarupplevelse.

The Don Darlings
Don Darlings från Göteborg spelar musik som bäst låter sig beskrivas som dark southern americana. Vid en första lyssning hör jag låtar som i sakta mak tuffar fram i en kollektiv mollstämning där såväl musik som text är svåra att få grepp om. Dock, med upprepade lyssningar framträder låtarna som egna personligheter. ”Provide Me An Angel”, ”Transcendental Noice” och ”Moonshine Baby” är favoritspår. Det ska bli spännande att följa gruppens framtida öden och äventyr.

Lee Ann Womack – The Definitive Collection
En sen upptäckt för min del (tack till Magnus Eriksson), därför fungerar denna dubbel-cd utmärkt för vidare utforskning av Womacks katalog. En låttitel som ”A Man With Eighteen Wheels” är svår att argumentera emot!

Elvis Presley – That´s The Way It Is
Gigantisk box (åtta CD/två DVD) från Elvis tredje säsong på International, Las Vegas (1970). Här finns förutom bägge tidigare utgivna DVD-versioner av dokumentären ”That´s the Way It Is” även originalalbumet, sex konserter samt en CD där Elvis och musiker repeterar inför premiären.
En någorlunda sansad människa tycker förstås att det här är överkurs, varför lyssna på sex konsertupptagningar där repertoaren i stort sätt är densamma? Sant och visst, men vi andra vill ha ännu mer.

Crosby, Stills, Nash & Young – CSNY 1974
Graham Nash sammanställning av de inspelningar som gjordes i samband med den återföreningsturné som med mycket möda genomfördes 1974. Stora egon och framgångsrika solokarriärer gjorde att återföreningen dröjde. Gruppen framträdde i huvudsak på jättelika utomhusarenor, typ Wembley. Därför är det överraskande att ljudupptagningen är så bra och att gruppen är så pass samspelt och ofta tillför kollegornas låtar en extra dimension. Stills ”Johnny´s Garden” är ett utmärkt exempel.
Repertoaren är till största delen hämtad från den CSNs debutalbum och uppföljaren ”Deja Vu´” där ju Neil Young ansluter som medlem men också från respektive soloalbum.

Leonard Cohen – Popular Problems
Alltid bäst när det gäller!

Mars 2015
Annaleena Presley - American Middle Class
Brandi Carlile - The Firewatcher´s Daughter
Jackson Browne - Standing in the Breach
Allison Moorer . Down to Beleiving
Joni Michell - Love Has Many Faces

Avdelning bättre sent än aldrig:
Kasy Musgraves - Same Trailer, Different Park
Ashley Monroe - Like a Rose
Brad Paisley - Wheelhouse

Juli 2015
Rolling Stones - Sticky Fingers
Stones kanske bästa album, inget de producerat därefter når upp till detta.

Jason Isbell - Something More Than Free
Når inte upp till »Southeastern« men likväl väldigt, väldigt bra.

Leonard Cohen - Can´t Forget
Cohen har en märklig förmåga att leverera angelägna live-album.

Ellen Sundberg - White Smoke and Pines
Växer hela tiden.

David Urwitz - Ett försök till samling
Utmärkt urval. Det är dags att upptäcka en av Sveriges bästa låtskrivare.

James Taylor - Before the World
Taylor har aldrig gjort ett dåligt album, häpnadsväckande att han har rösten i behåll.


Magdalena Väpnargård

Nyheter
Recensioner
Artiklar/krönikor

Kontakta

 
Bäst just nu:
2016-01-27

Peter Case - HWY 62

I oktober kom så albumet som jag håller som ett av de bättre som Case släppt under sin långa solokarriär. Borta är rock´n´roll sviden från de första albumen, och istället får vi det där nästan hudlösa som han bjöd på med »Let us now praise Sleepy John« från 2007. Det är folk och blues, levererat av en av rockens och musikvärldens mest bortglömda artister.

Få kanske ens minns att han var en av de unga genier som i San Fransisco startade The Nerves, ett av den amerikanska punkens kanske skickligaste hitmakare. Det här albumet är lika mycket en hyllning till hans rötter och blueshjältar som det är ett slags nedslag i USA idag. Han är angelägen utan att predika, melankolisk utan att trilla ner i ett smörigt hål, väldigt mycket en historieberättare.

Bästa spår, beroende på min egen dagsform, är inledande »Pelican Bay« och »Water from a stone«. Båda en svidande kritik mot det amerikanska rättssystemet. Peter Case är en ständig favorit.»

Lindi Ortega - Faded Gloryville

Sverigeaktuella Lindi, har satt sitt namn på den ganska glest befolkade kanadensiska kartan, när det gäller artister som fått en större karriär utanför den amerikanska kontinenten. Nu bor hon ju, precis som i princip alla i genren, i Nashville, staden som får hela Americana-världen att gravitera mot dess epicentrum. Och jag tycker man hör det på Faded Gloryville. Det är slickt, det är enormt insmickrande, och då i ordets mest positiva sammanhang, men absolut inte nischat. Lindi överraskar på de flesta spåren. Hon är genialisk. Med en röst som låter som vore hon Emmylous kärleksbarn med Dolly, viskar hon, nynnar hon sig rakt in i hjärtat. Jag tänker på Kitty Wells, den där hjärtskärande tonen i rösten, det utsatta, det övergivna men med en enorm viljestyrka. Älskar tilltalet i titelspåret.«

The Temperance Movement- White Bear

Oj, hur ska man skriva utan att låta känslorna ta överhanden när man ska försöka tycka till om ett av sina absoluta favoritband? TTM dök, via Rootsy live, vilka annars, upp på min horisont i april 2013. Ett par vardagsrums-session videos och jag var såld. Första självbetitlade albumet hade så många fantastiska buesrockspår att det kunde lysa upp en hel stad med sin stjärnglans. Även de mer ballad-nedtonade spåren var kraftfulla i sin geniala finstämdhet. Ingen slump att jag valde att förnya mina äktenskapslöften med min make sen 20 år till tonerna av »Lovers & Fighters«. Och de senaste tre åren har min kärlek och relation till britterna (sångaren Phil Campbell är från Glasgow, resten lite blandade invånare i grevskapen kring London) växt och djupnat.

Den 15/1 2016 har länge varit ett datum med ett lätt magiskt skimmer, dagen då »White Bear« äntligen skulle släppas. Några spår har jag hört live redan i somras, men när plattan kom, INGET kunde förberett mig och andra på den totala briljans som strålar från varje spår.
Igen, lugnare, mer balladliknade spår inflikade mellan högoktanig rock med blueskänsla, rock med så lite effektsökeri att man baxnar. Dessa män vet vad de vill och gör precis det de själva vill. Inget skivbolag som styr dem i nån riktning de själva inte vill. Inga kompromisser för att göra en presumtiv »ny« publik glad.
Någon frågade mig efter favoritspår på albumet när det endast var några dagar gammalt, då sa jag »Oh Lorraine« och »Magnify«, ett par dagar senare var det Battle lines. Idag är det vartenda spår.
Stenhårda Modern Massacre har med små medel och ganska enkla men effektiva effekter, alla ingredienser som behövs för att få ett folkhav att vaja som en mogen rågåker, live, man kan dansa till den.
Oh Lorraine, en vacker »cowboy-doftande« harmoni med ganska amerikanska western influenser i anslaget, handlar om att röka på men även om tjejen som Phil var förälskad i när han gick i skolan, när han berättade om sina känslor, fick hon sin pojkvän att spöa upp Phil, manligt bravado och missriktad kvinnlig lojalitets-bekräftelse. Den frustrationen, och om man vill, angst har den vuxne Phil Campbell lyckats översätta till en text som är lika kryptisk som snygg.
Hela bandet är en samling väderbitna, djupt erfarna musiker med ett gemensamt CV som skulle ge många nya band kasst självförtroende.

Men varje låt på »White Bear« lyser. Och är en bekräftelse på att det var just HIT de alla var på väg. Det var i just det HÄR bandet de alla skulle mötas. Jag är så otroligt glad att ha fått chansen att både uppleva och lära känna detta band. Deras musik betyder så mycket, i en tid när trender kommer och går, rocken verkar sakna styrfart och många av våra gamla pålitliga hjältar, tragiskt lämnar oss för »The great gig in the Sky«. The Temperance Movement ger oss mål och mening igen. Albumet är suveränt, att få uppleva det live ger ytterligare dimension. Vänta bara, ett av världens bästa band kommer fortsätta att slå oss med häpnad. »

Eilen Jewell - Sundown over Ghost town

Denna fantastiska artist. Lågmäld, men med ett tryck i röst, låtar och känsla som blåser dammet av mig och alla andra i publiken.
Plattan är en kärleksförklaring, ett facit, en handbok i hennes musicerande de senaste 15 åren. Det finns inte en enda svag låt. Man trollbinds och vävs in i hennes berättelser. Det är väldigt amerikanskt och det är väldigt svängigt. Och ibland svider det till som ett skärsår, som på «Half broke horse».
Eilen har så många lager i sin komplexa talang. Hon invaggar i en känsla av «jomen, nu känner vi henne, såhär låter hon, som i magnifika »Needle & Thread«», för att i nästa stund helt kasta omkull i en låt som «Here with me», en melodi, en känsla som doftar David Lycnch, en bar i Paris där röken ligger lika tät som dimma och whiskydoften nästan bedövar. Trummor med vispar, jäklar vilken ambience det kan skapa i rätt sammanhang. Och plötsligt är hon en slags Americanans Piaf.
Hon är verkligen en av de största i genren, en enastende musiker och albumet är ett av förra årets absoluta favoriter för mig.«

fyra album till;

David Bowie - Blackstar,
men den har så många andra, från Fans till Foliehattar, redan dissekerat.

Aiofe O´Donovan- In The Magic Hour
- en underbar platta, från en människa med en helt egen ton.

Nadie Reid- Listen to formations, Look for the signs
- Nya Zeelands bäst bevarade hemlighet men inte länge till. Bara lyssna! Jag lovar du kommer tacka mig.

Kodiak Deathbeds - Kodiak Deathbeds
- Amber Webber från Black Mountain tillsammans med Derek Fudesco från Cave Singers, herregud så bra. Magnus Eriksson

Frilansande litteratur- och musikkritiker. På det musikaliska området brinner Magnus för blues och jazz men allra mest för bluegrass och country av det mer traditionella slaget (med en förkärlek för skönsjungande damer). Falsksjungande alt.country-artister göre sig icke besväret!

Nyheter
Recensioner
Artiklar/krönikor

Kontakta

 
Bäst just nu:
Det var en evighet sedan jag lade in en Bäst just nu-lista. Jag skäms och lovar förhoppningsvis bättring. Som en brygga lägger jag in skivor som är bäst just nu i betydelsen att det är de som jag förnärvarande lyssnar mest på: nya, halvnya, äldre, gamla.


Ronnie Lane
Ronnie Lane's Slim Chance
(Island)


The Highwomen
(Elektra)


Anandi Bhattacharya
Joys Abound
(Riverboat)


Eilen Jewell
Gypsy
(Signature)


Miranda Lambert
Wildcard
(RCA)


Tanya Tucker
While I'm Livin'
(Fantasy)


Carolyn Sills Combo
Return to El Paso
(CD Baby)


Quebe Sisters
(egen utgivning)


Adele
19
(XL recordings)


Adele
21
(XL recordings)


Adele
25
(XL recordings)



På Spotify:

open.spotify.com/user/karlmagnuseriksson/playlist/2FtFW1U5uXZPwMK14MWp61
Magnus Östnäs

Nyheter
Recensioner
Artiklar/krönikor

Kontakta

 
Bäst just nu:
2023-05-31

Margo Price
Strays

Avslutande Lydia om kvinnan som bor i en trailer och blickar fram emot ett år som inte heller det innehåller en sjukvårdsförsäkring, är en emblematisk bild över vår tid, där den ena planerar bygget av sin andra rymdfarkost och den andre inte har råd att föda barn.
Lira


Tyler Childers
Can I take my hounds to heaven?

På Can I take my hounds to heaven? presenterar Childers tre olika versioner av åtta låtar, bland andra Hank Williams Old country church och Childers egen Purgatory. Tretalet alluderar till treenigheten: fadern, sonen och den heliga anden och de olika versionerna kallar han ”hallelujah version”, ”jubilee version” och ”joyful noise version”.
Lira


Kelsey Waldon
No regular dog

Med No regular dog har Waldon lämnat Nashville för Kalifornien och Shooter Jennings bakom spakarna. Det märks. Waldons andra Oh Boy-platta är mjukare i kanterna och närmare Parsons Kalifornien än Waldons tidigare ruffigare bergsuttryck. Sweet little girl andas tydlig outlaw-country som Shooters pappa Waylon formulerade den. Och liksom på White lines ligger pedal steel-gitarristen Brett Resnick tydligt i ljudbilden. Season’s ending är skivans kanske starkaste och en hyllning till John Prine som dog i sviterna av covid-19 våren 2019.
Lira


Iris DeMent
Workin' on a world

Albumet bevisar än en gång att väntan är värd. Det är en bekymrad, förbannad, delvis uppgiven men ändå hoppfull DeMent som kommenterar och kritiserar samtiden på ett sätt som är få förunnat; namn som Lucinda Williams och Bob Dylan dyker upp som referenser bland de americana-bestrukna artisterna.
Lira


Ali Farka Touré
Voyageur

Ökenblueskungen Ali Farka Touré, som dog i mars 2006 66 år gammal, ger oss årets skiva från hinsidan, producerad av sonen Vieux Touré och skivbolaget World Circuits Nick Gold. Utan att vara tänkt som en samling fungerar Voyageur som just det och det är naturligtvis Ali Farkas fantastiska röst och magnetiska gitarrspel som samlar alla dessa tider, språk och sånger. Det och den flödande spelglädjen som hörs genom åren och genom de olika sessionerna.

Johan Lindström & Norrbotten Big Band

Pedal steel-konstnären, gitarristen, kompositören och producenten Johan Lindström har fingrarna med i mycket av det mest spännande i dagens svenska jazzlandskap.
Lira


Bernt Rosengren död! En av Sveriges genom tiderna skarpaste tenorsaxofonist som under sex decennier förgyllt svensk jazz. Lyssna på Bernts soloplattor, hans inspelningar med gitarristen Doug Raney, hans storbandsinspelningar och hans arbete med folk som Arne Domnerus, Maffy Falay, sångerskan Nannie Porres och som stråk- och blåsarrangör och tenorist på Eldkvarns Himmelska dagar.
Lira


2021-09-17

H. Self
Broken live on

Framåt höstkanten visar H. Self att engelskspråkig svensk americana rymmer fler mer än de på olika sätt med rätta hyllade Daniel Norgren, Christian Kjellvander, Ellen Sundberg och First Aid Kit. Norra Europas egen M. Ward är här. Lyssna in.
https://www.lira.se/skivrecension/broken-live-on/

Nils Sandström

En av Sveriges genom tiderna största tenorister är död. ” Nisse är soulman nummer ett”, sade saxofonisten och skivbolagsdirektör Jonas Kullhammar i en intervju med och om Nils Sandström för ett par år sedan. Lyssna på Sandströms solodebut The Painter eller varför inte hans sista soloskiva Live at Crescendo med en ny generation musiker vid sin sida. Vila i frid Nisse! Du fattas oss!

Lira


David Ritschard
Blåbärskungen

Countryprinsen återkomst. Vi som håller på Bajen vet ju att det bara finns en kung, men hans bror Blåbärskungen kommer nu ut med uppföljaren till knockoutdebuten Brobrännaren som fick de silverskedsfödda att önska sig en arbetarbakgrund.

Lira


Lyle Mays
Eberhard

Klanggeniet Lyle Mays gick bort för drygt ett år sedan. Pat Methenys radarpartner och en av två omistliga hörnstenar i Pat Metheny Group sedan sent 1970-tal. Postumt utgivna Eberhard en hyllning till basisten Eberhard Weber.

Ellen Sundberg
Ett bloss för Bodil Malmsten

Ellen Sundberg tillbaka på bästa sätt med egna tonsättningar av poeten Bodil Malmsten. Döden 1986 och Till Gerhard är något av det bästa hon gjort. Fin tolkning av Staffan Hellstrands Malmsten-tonsättning Ett bloss för moster Lillie. Avskalat och nära.

Stefan Sundström
Östan västan om stress och press

Ni som väntat på en odlares testamente hugger i sten. Sundström är tillbaka vid god vigör, ilsknare och vrenskare än på många år. Han har samlat sin lilla kommando-visrockorkester Bo Kashis orkester, begabbar våra köpvanor, kliver av på Centralstation i Stockholm och konstaterar att det är som att ”alla går på tjack, även de som cyklar jobbar på sin hjärtattack.”

Lira

Isabella Lundgren
Look for the silver lining

Isabella Lundgren har återställt några av jazzhistoriens mest genomtröskade örhängen till det de en gång var: Sånger människor förälskat sig till och gråtit hjärtats brustna tårar över, sånger som låtit människor förlora sig i minnen.

Lira


Zappa
SVT Play

Dokumentär om det frihetsälskande geniet som en tid var det unga Tjeckiens kulturambassadör i USA. Fina intervjuer med hustrun Gail och späckad med privata klipp.

Sisters with transistors
SVT Play

Dokumentär om elektronmusikens pionjärer med fokus på dess kvinnliga föregångare som brittiska Delia Derbyshire, Bebe Barron och Laurie Spiegel.





2020-12-01

Gillian Welch & David Rawlings
Boots no 2: The lost songs vol 1-3
Acony Records

Likt en törstande i ökenvandring har vi fått vänta. Plattorna med David Rawlings Machine har varit små oaser men väntan på återkomsten har blivit alltmer monumental. Så, plötsligt, coronaåret 2020 öppnar hon skattkistan och bjuder i raskt takt på tre utgivningar med material inspelat i juletid 2002. Gillian leder och David skuggar och tillsammans lägger de både tak och golv i huset med dörrar åt traditionen och det samtida. Det är både fantastiskt och överraskande eftersom Welch och Rawlings alltid varit oerhört noggranna i albumtänket, men här kommer låtarna flygande som budord från en lycklig gud.


Lira

Lira

Sturgill Simpson
Cuttin’ grass vol 1 – The Butcher Shoppe Sessions
High Top Mountain Records

Tyler Childers
Long history of violence
Hickman Holler Records/RCA

Sturgill Simpson och Tyler Childers, två av den nya countryns stora vänder bägge tillbaka mot ursprunget, Childers med en egensinnig old-time-platta och Simpson med en tämligen traditionell bluegrass-platta, även om en puritan skulle kunna ha invändningar mot användandet av slagverk.

Lira (Tyler Childers)

Lira (Sturgill Simpson


Helkväll med Cornelis

Systemblues (Digital reggae) från en helt grym afton med den rasande elegante men alltför tidigt bortgångne gitarristen Conny Söderlund och basisten Owe Gustavsson. Scrolla fram till 41:00 blankt. Sen kan ni gå tillbaka och lyssna till kvällen som inleds med Till Linnea via Leonard Cohen som lyckas vara både en hyllning och ett skönt tjyvnyp till den kanadensiske barden. Bruna bönor complet som ett halleluja på det.

YouTube


Moserobie fyller 20 år

Saxofonisten och orkesterledaren Jonas Kullhammars extraordinära kulturgärning och skivbolag Moserobie blir Systembolags-myndig. Detta firas med corona-anpassade gig på Kungsträdgårdens facebook-sida. Kolla in Fredrik Ljungkvists trio med basisten Mattias Welin och trumslagaren Jon Fält Absolut världsklass i en perfekt blandning mellan fritt och bundet. Med Ljungkvist på osedvanligt mycket tenorspräck! Bara det är värt en titt.

Facebook


Bruce Springsteen
Letter to you
Columbia

När Dylan hörde Springsteens första plattor lär han ha sagt något i stil med att ”om han fortsätter så där kommer han snart att ha använt alla orden i engelskan”. Vissa dagar önskar jag att Springsteen hade gjort det, använt upp alla orden och fortsatt utveckla sin egen Dylanesqua skrivstil. Men Springsteen red sin glädjerika ångeststyrda skuta mot en mer stringent lyrik, om än alltid med drömmarna kvar. För vem hade väl velat vara utan Born To Run och Darkness on the edge of town och Nebraska?. Och därför gläds jag extra mycket åt de gamla sjuttiotalslåtarna som smitit in på nya plattan Letter to you, med If I was the priest och Springsteens egen My back pages: Song for orphans som särskilda pärlor.

Susanna Risberg Septett
Stockholm Jazz Festival, Kulturhuset Stadsteatern 11 oktober

Det här var i den korta stund i tillvaron där det såg ut som det skulle kunna ljusna för ett fördömt år och en hel yrkeskår. Men sen blev det ju inte så. Men under några dagar i oktober brann ännu hoppet och lågan bars bland annat av Susanna Risberg som i Hörsalen i Kulturhuset i Stockholm höll en profan högmässa för septett på festivalens tredje dag.

Lira




2020-04-11

Påsklistan 2020 tillägnas helt och hållet John Prine och Ola Magnell. Två av sin generations absoluta giganter inom varsitt språkområde men verksamma inom samma country-folk-pastorat, två musiklyriker där begreppet text eller sångtext blir för fattigt. Den sjungna lyrikens mästare med en twist på varje rimmad rad och en allomfattande lust i och till språket. Påsktiden är en passande tidpunkt att lyssna till dessa två, vars verk återuppstår med varje lyssning. Två helt unika röster. Båda födda 1946. Båda döda 2020. Flera generationer balanserar på deras textspänger, fler lär följa. Vila lätt, maestros.

John Prine
Gävle Konserthus, fredag 7 februari

Prines näst sista konsert. Efter Gävle uppträdde han i Oslo innan han tvingades avbryta Europa-turnén för att återvända hem för operation. Den här nollgradiga februarikvällen där isen låg som kantfras i Gavleån, körde den 73-årige Prine in på scen i sin lilla permobil. Han möttes av stående ovationer från det fullsatta auditoriet, öppnade lite försiktigt med Everything is cool från Grammy-belönade plattan The missing years, kort introsnack till Six o’clock news och sedan börjar det rulla igång. Mellansnacket närmade sig formatet från hans yngre år då han klev in på scen med ett sexpack och en askkopp och försnacket till en låt kunde ta åtminstone två cigg. En konsert med fantastisk närvaro och en enda lång hitparad som avslutades i sedvanlig ordning med allsång i Paradise.

Lira

The tree of forgiveness

Prines sista platta och en återkomst utan dess like. Efter tretton års väntan från senaste originalplattan Grammy-vinnaren Fair & Square slog Prine till med The tree of forgiveness som kliver in på bardens fem bästa originalalbum. Familjen var tvungen att checka in honom på hotell downtown Nashville för att få ur honom plattan som också delvis samskrivits med Prines gamla parhäst Pat McLaughlin. Summer’s end, God only knows och When I got to heaven, nya odödliga Prine-låtar.

Then as God as my witness, I'm gettin' back into showbusiness
I'm gonna open up a nightclub called »The Tree of Forgiveness«
And forgive everybody ever done me any harm
Why, I might even invite a few choice critics, those syphilitic parasitics
Buy 'em a pint of Smithwick's and smother 'em with my charm.

Fair & Square, 2005

Fantastiskt bevis på Prines sångskrivarmästerskap och en platta som gav honom hans andra Grammy i kategorin Best Folk Album. Med en hyllning till Blaze Foley i Foleys egen Clay Pigeons och låtar som Long Monday:

You and me/ Sittin' in the back of my memory / Like a honey bee / Buzzin' 'round a glass of sweet Chablis / Radio's on / Windows rolled up / And my mind's rolled down / Headlights shining / Like silver moons / Rollin' on the ground


German Afternoons, 1986

Prines andra platta på egna Oh Boy records inspelad med bluegrass-eliten som Stuart Duncan, Roy Huskey jr och Sam Bush för att nämna några. Låtar som Speed of the sound of loneliness, Love, love, love, Linda goes to mars och en nyinspelning av Paradise.

Bruised Orange, 1978

med låtar som titellåten, Sabu visits the twin cities alone, That’s the way the world goes round och Fish and whistle.

I was sitting in the bathtub counting my toes,
When the radiator broke, water all froze.
I got stuck in the ice without my clothes,
Naked as the eyes of a clown.
I was crying ice cubes hoping I'd croak,
When the sun come through the window, the ice all broke.
I stood up and laughed thought it was a joke
That's the way that the world goes 'round.

John Prine, 1971

En av countryhistoriens starkaste debutalbum med i stort sett uteslutande helgjutna låtar. Prine själv var missnöjd med sin egen insats på skivan som spelades in i Memphis med top notch-musiker som gitarristen Reggie Young och pedalsteelern Leo LeBlanc.

Blow up your TV throw away your paper
Go to the country, build you a home
Plant a little garden, eat a lot of peaches
Try and find Jesus on your own.

Prine, John
For Better, or Worse

När året 2016 gick mot sen kväll slog åldermannen John Prine till med ett av årets känsligaste album och dess starkaste duettskivor.

Rootsy


Ola Magnell
Södra Teatern, Stockholm, 27 november 2019

Svensk mästare i viscountry med höglitterära drag. Kvällen på Södra Teatern i Stockholm blev hans allra sista konsert och ett fantastiskt avsked. En fullsatt salong ville inte riktigt släppa iväg honom.

Lira

Höstkänning, 1977

Höstkänning är en pärla i Magnells produktion. En platta som delvis är inspelad i USA. Vällingklockan och Anemonen, två låtar inspelade i Muscle Shoals i Alabama med musiker som David Hood och Barry Beckett.

Och tiden går och mänskor växer upp och mänskor dör
Och lämnar oss i vanmakt med vårt taskiga humör
En del får barn som kuvas och en del får barn som stör
En del får barn som går och undrar vad dom lever för.

Nya Perspektiv, 1975

Olas andra platta med eviga örhängen som titellåten, När jag dör, Alla håller masken och en kalastolkning av Dylans Lily, Rosemary and the Jack of Hearts: Snespår. Och så Kliff:

Men om det finns en enda gud
Som är värd sitt namn
För han mej i hamn
Om jag går på grund
Men om man sjunker har man i och för sej
Haft en och annan liten flummig stund.

Vallmoland, 2003

Som en flaskpost från en förlorad son kom Vallmoland, ett av Magnells allra bästa album med Blues för Amadeus, Vallmoland och Bruten vinge, tio år efter föregående platta.

En stöt gick genom hjärtat när det ringde
Vinden genom vassen visste vem
En sliten fågel med en bruten vinge
Hade flugit bort och ville hem.




2019-06-21

Mavis Staples
Live in London

Staples röst har en rå, passionerad närvaro och bandet har hon i bakfickan från inledande Love and trust till Curtis Mayfield-skrivna Let’s do it again. I juli blir hon 80 år, i slutet av juni kommer hon till Sverige – missar ni den konserten så finns den här skivan – och klippet från Scorseses film där Mavis plockar upp efter Levon Helm.

Recension

David Ritschard
Brobrännaren

Debutplatta från Bajenlands egen David Ritschard, en i bluegrasskretsar välkänd röst som under Sthlm Americana bjöd på en magnifik releasespelning av debutplattan Brobrännaren varvat med Hoola bandola-klassiker som Huddinge, Huddinge. Ritschard är helt enkelt en schysst blandning av Lalla Hansson, Ola Magnell, Björn Afzelius och Stefan Sundström.

Lira

Bruce Springsteen
Western Stars

Det här är Springsteens bästa platta med originallåtar på decennier – även om det finns höjdpunkter längs vägen på såväl High hopes, Wrecking ball och Working on a dream. På Western stars gör han den legering av Pete Seegers och Roy Orbison, Woody Guthrie och Jimmy Webb som länge legat i malströmmen av hans skrivande.

Lira

Molly Tuttle
When you’re ready

Fullängdsdebuten från denna kompletta sångare, gitarrist och låtskrivare är inget annat en än ren sensation. En bra bit från Mollys hemvist i bluegrass-traditionen men vem bryr sig? Clawfinger-gitarr och gästspel av Sierra Hull, Brittany Haas och Jason Isbell.

Bob Dylan m.fl.
Rolling Thunder Revue

Scorseses film med klipp från den magnifika turnén 1975 är en Dylanesk blandning av speglar, masker och helt fantastiska live-klipp. Men att få höra Bob tillsammans med Scarlet Rivera och basisten Rob Stoner räcker i sig. Joan Baez och Dylan är kemiska tillsammans och Allen Ginsburg utomvärldslig.

Börje Fredriksson
Caprice records

Tidigare outgivna inspelningar med denne visionära tenorsaxofonist som kom från under det experimentella 60-talet. Fredriksson hann bara med en skiva under sin livstid – Intervall som fick Orkesterjournalens Gyllene Skiva 1965. Ny bok finns också utgiven. Liras sommarnummer har en större artikel om Fredriksson med intervjuer med Jocke Milder, Bobo Stenson, Elin Forkelid och Bosse Skoglund.

Johan Lindström septett
Fasching, konsert

Det var några månader sedan, medan vintern ännu höll medborgarna i ett skruvstäd. Då landande gitarristen Johan Lindströms septett: ”…de fint utmejslade melodierna, den dialogiska orkestreringen, ett träskigt infallsrikt groove och de verkshöjdsmässiga soloinsatserna. Framåt kvällen tar anden Mats Äleklint i besittning där han blåser svag bris till orkan i Music for empty halls, Per Texas Johansson släpper monstret fritt i The run och Jonas Kullhammar förvandlas till en ensamstående finsk barytonist som lägger fram en svårmodig kontaktannons. Torsdagkväll i Lindströms värld.”

Lira

Buddy & Julie Miller
Breakdown on 20th Ave. South

Paret Miller håller skivan på en rå nivå där det osar demo-estetik. Julie Millers sång låser upp sångerna stavelse för stavelse och det är omöjligt att värja sig för svärtan och sorgen men också styrkan i låtar som I’m gonna make you love me.» Med Breakdown on 20th Ave. South har Buddy och Julie Miller tagit sig tillbaka till manegen som duo igen.

Lira


2018-11-05


Bob Dylan
More blood, more tracks: The bootleg series vol 14
Colombia

Det är en uppenbarelse att få möta en så nedskalad Dylan där rösten och texten får kliva fram på ett självklart sätt. Idiot wind som en sorgsen, lätt uppgiven kärleksförklaring trots allt, långt från den fräsande bitska ironikern vi möter i bandtagningen från Minnesota. Visst kan man momentant sakna de spökiga Hammond-attackerna som Dylan själv lade på i efterhand. Å andra sidan har en låt som You’re a big girl now vunnit på att lossas från original-albumets lätt klåfingriga ljudbild. Visste inte heller att det gick att utvinna mer känsla ur Simple twist of faith.
www.lira.se/skivrecension/more-blood-more-tracks-the-bootleg-series-vol-14/


Amanda Shires
To the sunset
(Thirty tigers/Border)

Efter samarbete med John Prine och som ständig hedersmedlem i maken Jason Isbells 400 Unit tar Shires med nya skivan To the sunset ett ordentligt kliv in i en skarpare sonisk värld. Mer av kosmisk indiepop än träbaserad rootsmusik där producenten David Cobb och Shires hämtar mer orglar och gitarr-riff än tidigare. Men, som det mesta Shires företar sig, så lyckas hon.
www.lira.se/skivrecension/to-the-sunset/


OHora, Zephaniah
This highway
(MRI)

Visst hörs det att Merle Haggard en av Ohoras största förebilder men Zeph Ohora lyckas vara ett musikaliskt prisma för traditionens skarpa ljus, samtidigt som han bär det vidare under egen skäppa. Kanonkonsert i Stockholm med Kristina Murray som lyfte Zeph ytterligare ett snäpp.
[https://www.rootsy.nu/recension.php?id=2896]


Farris, Mike
Silver & Stone
(Compass Records)

På «Silver and Stone» har Farris filat bort kanterna, frilagt svärtan och hoppet i den röst, vars diamantborrs-twang klyver kyrkbänkar och smälter förhärdade hjärtan. Mike Farris odlar sin trädgård och sprider sin gospel långt bortom kyrkbänkarna.
[https://www.rootsy.nu/recension.php?id=2894]


Loretta Lynn
Wouldn’t it be great
(Legacy/Sony)

Med Wouldn’t it be great visar Loretta Lynn att hon har kartan kvar till såväl hembygdens bergsmusik som till vägarnas honky-tonk-syltor. Still queen after all these years!


Johan Lindström Septett
Fasching, Stockholm, 24 april 2018

Efter år som barnmorska åt artister från livets alla schatteringar beslutade sig pedal steel-konstnären och producenten Johan Lindström att samla ihop sina egna låtar, bjuda in en dryg handfull kompisar och gå till verket. Resultatet blev Music for empty halls, en skiva som på ett självklart sätt blandar allt man kunde höra i Kjell Alinges radioprogram Eldorado med sekvenser ur Lindströms evigt expanderande soundscape.
www.lira.se/allt-hanger-samman-nar-lindstrom-samlar-alla-sina-kompisar/

John Coltrane
Both directions at once – The lost album
(Impulse)

Denna tidigare ej utgivna inspelningssession med John Coltrane och kvartetten med McCoy Tyner, Jimmy Garrison och Elvin Jones är jämförbar med upptäckten av en ny ring på Saturnus.
Inspelad i en tid när Coltranes klassiska kvartett står i full blom, ännu ruvande på det kommande mästerverket A love supreme. Inspelningarna gjordes under en eftermiddag den 6 mars 1963 i Rudy van Gelders studio i New Jersey. På kvällen åkte Coltrane-kvartetten in till Manhattan för en spelning på Birdland och dagen efter åkte de tillbaka till van Gelders studio och spelade in med sångaren Johnny Hartman.
www.lira.se/skivrecension/both-directions-at-once-the-lost-album/




2018-04-23

Courtney Marie Andrews
May your kindness remain

Med örat mot våra inre signalsystem gör hon det all god musik gör: tröstar, lindrar, helar och lyfter. May your kindness remain bör vara det genombrott den 27-åriga Arizona-födde Courtney Marie Andrews har turnerat sig till. www.lira.se/skivrecension/may-your-kindness-remain/


Bobby Osborne
Original

»Original« hade naturligtvis varit en i högsta grad värdig Grammy-vinnare. Men faktum är att om inte banjospelaren och producenten Alison Brown hört Osborne på en Peter Rowan-session så hade den här skivan aldrig blivit av. En kulturgärning av Nashville-baserade Compass Records. www.rootsy.nu/recension.php?id=2844


Mike Barnett
Portraits in fiddles

På Portraits in fiddles har fiddlaren Mike Barnett samlat sina gamla idoler Grisman, Trischka, gitarristen Bryan Sutton och fiddlaren Bobby Hicks plus ett antal andra av bluegrass-scenens absoluta toppnamn. Barnett och hans kompisar spelar bluesigt, rappt, svängigt och oftast alldeles oumbärligt.
www.lira.se/skivrecension/portraits-in-fiddles/


Tyler Childers
Skivan ”Purgatory”, konsert på Twang, 19 januari

Ensam på en pinnstol med resegitarren i knäet skickar 27-årige Tyler Childers den ena skarpt skurna låten efter den andra ut i den koncentrerade församlingen. Inte många ser något – men alla hör att det här är något som ingen kan ha drömt ihop. En timme blir en och en halv innan Childers avslutar med Bottles and bibles, berättelsen om prästen som Gud lämnade. Utanför väntar vintern. Innanför vet alla att något avgörande har utspelat sig.
www.lira.se/mote-med-countryns-nasta-storstjarna/


Johan Lindström septet
Music for empty halls.

Tonbrukets pedal steel-konstnär i egen tondräkt tillsammans med ett I allra högsta grad kanon-septett med Kullhammar, Texas på saxar och Mats Äleklint trombone. Okategoriserbart råställ och sprött finlir. Läs porträttet av pedal steel-gitarristen Lindström i Lira #2018
www.lira.se/allt-hanger-samman-nar-lindstrom-samlar-alla-sina-kompisar/


Lena Jonsson
Places
Svensk fiddlare av guds nåde och hälsingebörd. Efter lir med grupper som Skenet och Goodbye Girls kommer Lena med egna trion, Erik Ronström, gitarr och Kristofer Sundström, bas. Inspiration från Lenas många möten med spelmän, från Bretagne till Nashville. Variationsrikt och svindlande begåvat.


The Waterboys
Konsert på Cirkus i Stockholm

”Ergo: Efter paus kommer The Christ in you, en sång om människans helighet. Ralph Salmins plockar fram vispar och bambu och Scott berättar om en av kvällarna i Spiddal house med trasiga gardiner invid Atlantkusten där delar av Fisherman’s blues-skivan spelades in. Efter en inspelningssession med DeDannan efterlystes en ny komposition för inspelning. Scott gick upp på övervåningen och skrev en av hans allra vackraste kärlekssånger: When ye go away. Återvändandet i de keltiska spåren fördjupas med Too close to heaven, en av de överblivna låtarna från Fisherman’s blues och som får Cirkus att lyssna till sin egen andhämtning.”

www.lira.se/hogtidsstund-med-waterboys-pa-cirkus/ www.lira.se/skivrecension/may-your-kindness-remain/



2017-10-11

Amanda Shires
Station Inn, Nashville

Fiddlaren och singersongwritern Amanda Shires fick priset som årets Emerging artist på Americana Honors and Awards under Americanafest i Nashville i september. Jag har sett Amanda Shires i duospel med maken Jason Isbell, som ensam öppningsakt till John Prine och som en av medlemmarna i Isbells 400 Unit, men aldrig så självklar som under konserten på legendariska bluegrass-stället Station Inn i Nashville under festivalens tredje kväll.
http://www.lira.se/amanda-shires-prisad-pa-americanafest-i-nashville/

Susto
& I’m fine today

Sustos låtskrivare Justin Osborne och Johnny Delaware satsar större och laddar in mer pop i uppföljaren till 2014 års självbetitlade skiva. Själv nämner Osborne Bob Marley som någon han lyssnade till mycket i yngre dagar. Något av Marleys time och mantrasång går igen i »Jah werx«, plattans sista sång och avslöjande för hur Osborne och polarna trots kaos och ångest vill skicka med oss hopp i en skruvad tid.
www.rootsy.nu/recension.php?id=2818

The Secret Sisters
You don’t own me anymore

På You don’t own me anymore har systrarna Lydia och Laura Rogers tagit ytterligare steg i sångskrivande och sound. Öppningslåten Tennessee river runs low är ett statement i stämhantering och kan förutom det välutvecklade svänget användas för intonering.
www.lira.se/skivrecension/you-dont-own-me-anymore/

The Waterboys
Out of all this blue

Efter ett 00-tal med ett minskat utflöde tycks Mike Scott ha hittat en ny källåder. För två år sedan kom Modern blues som ett kraftigt statement från den amerikanska södern och det drömda beatniklandskapet. Albumet var Mike Scotts amerikanska resa som Fisherman’s blues var resan ut i det irländska. Scotts kraftfulla, soulsvedda band med basisten David Hood och keyboardisten Paul Brown som andegivare fortsätter den resan på nya dubbelskivan Out of all this blue.
www.lira.se/skivrecension/out-of-all-this-blue/

Chicago – dokumentär
Now more than ever

Stark dokumentär om hur något så bra kan gå så märkligt illa. Från gruppens rötter i jazz-rock fusion med gitarristen Terry Kath som en motor i ett musikkollektiv till att Cetera tog över och blåsarna fick byta ut blåsinstrumenten mot syntar. Finns att se på Netflix.

Tom Petty
Full Moon Fever

Sen måndag kväll den 2 oktober börjar de oroande nyheterna spridas. Tom Petty drabbad av hjärtstillestånd och förd till sjukhus. Enligt de första uppgifterna har man fått igång cirkulationen igen, men tillståndet är kritiskt. Sen kommer besked om att de livsuppehållande åtgärderna ska avslutas. Allt blir hängande ett tag. Tills familjen bekräftar. Thomas Earl Petty är borta, 66 år gammal. Nu har det gått en dryg vecka, men beskedet är lika overkligt som de olika buden under kvällen den 2 oktober. Petty har alltid funnits och även om han i tider försvunnit från min närmaste horisont har han alltid verkat som ett raster, ett korrektiv att bryta mot en hel genre. Petty var omedelbart igenkännlig. En låtskrivare av magnifik börd. En sångare med hemligheten bevarad. Att välja är omöjligt och därför får det bli hans första soloskiva.
” I wanna glide down over Mulholland, I wanna write her name in the sky, I'm gonna free fall out into nothin', Gonna leave this world for a while.”
Gör så Mäster. Men glöm oss inte.




2017-05-29

Justin Townes Earle
Kids in the street

När jag pratade med Justin Townes Earle för två år sedan hade vi ett samtal om tillståndet för countryn i hemstaden Nashville som han återvänt till efter en sejour i New York. Earle, son av Steve Earle, skrädde inte orden och avslöjade att han var på väg ifrån Music City. Samtidigt berättade han att han för första gången kände att livet är och kan vara fantastiskt. Mycket av detta tackade han sin hustru: ”Jag har behövt all den här tiden för att bli redo för henne”. Sade han. Sedan det där samtalet med päronträden i blomning över Music Row har Justin Townes gjort slag i saken och flyttat västerut. Han tycks ha mått bra av flytten. På nya skivan Kids in the street sjunger Justin stundtals bättre än någonsin och samarbetet med producenten Mike Mogis har klätt Earles sånger i en ordnad och större kostym. Orgel och blås ligger koordinerat som på vilken nittiotals-Van Morrison som helst och Earle kan med viss ömhet se tillbaka på sin barndom i Nashville.
www.lira.se/skivrecension/kids-in-the-street/

Angaleena Presley
Wrangled

I »American middle class« sjöng Angaleena Presley om den alltmer svårfångade och uttydda amerikanska drömmen. Nu är coalminers-dottern från Kentucky tillbaka med »Wrangled«, en bunt nya skarpa, jordiga sånger om inkrökt religiositet, fördomar, chauvinism och mentala tvångströjor. Ett av plattans bästa spår är valsen »Cheer up little darling« som hon skrev tillsammans med Guy Clark strax innan han gick bort 2016. Clark inleder låten. I sina bästa stunder är Presley en låtskrivare i samma klass som Jason Isbell. Fast mer direkt och i linje med Loretta Lynns »Fist city« och »Don't Come Home A-Drinkin' (With Lovin' on Your Mind)«.
www.rootsy.nu/recension.php?id=2796

Daniel Romano
Modern Pressure

På nya skivan Modern pressure åker Daniel Romano vidare med Nobelpristagaren, med den för tidigt frånryckte och med den oefterliknelige och i skuggan av Paul och John ställde George Harrison – lyss till sitaren i Impossible green och till Harrisons trippelskiva All things must pass. Vansinnigt begåvat och oemotståndligt av en poet som presenterar sig uthälld över ett svart piano med en röd-vit t-shirt och texten: No more art!

Unnveig Aas
Old Soul

Unnveig Aas solodebut är med rätta en av vårens mest hyllade americanaskivor i Norge. Aas sjunger om kärlekssorg och är också medlem i Roger Graesberg & Foreningen. Hennes musik har en distinkt noir-känsla och ett släktskap med Ellen Sundbergs skarpa första platta ”Raven”.
Läs intervju i kommande Lira.

Andrew Combs
Canyons of my mind

Bitterljuvt är ett misshandlat ord men passar för Combs Gentle on my mind blues. Annars är det inte alltför mycket retro över Texas-födde Combs som tvärtom för tankarna till en tidig Isbell i låtar som Blood hunters och i Bourgeois King som är en kommentar till det pågående pajaseriet i Vita huset.

Cale Tyson
Twang, Södermalm, maj

Liksom Sturgill Simpson och Daniel Romano återvänder Tyson till rötterna. Liksom Simpson och Romano undviker Tyson elegant klichéstaplande, på något märkligt sätt lyckas han alltid skära bort receptionshistorian och de traderade lagren och hitta fram till kärnan. Och han gör det med en röst som är så sorgsen att man måste kisa en extra gång för att slå fast att det inte är något av Hank Williams själ som irrar kring i den lilla källarlokalen på östra Södermalm, där Levin-gitarrerna, mandolinerna och en och annan pedal-steel skulle kunna berätta historier från vägarna.
www.lira.se/en-sorgsen-stjarna-i-vardande/

John Prine
Cirkus, Stockholm

På Cirkus i Stockholm visade John Prine varför han, inne på sitt femte decennium som låtskrivare och artist, tillhör country- och folkscenens levande panteon. Prine möts av stående ovationer när han öppnar kvällen med Love, love, love från German afternoons. Två timmar senare merengue-dansar han sig ut efter en episk Lake Marie och återvänder för Paradise där Amanda Shires och gitarristen Jason Wilbur en gång för alla plockar låten ur händerna på John Denver.
www.lira.se/john-prine-fortsatter-att-satta-djupa-avtryck/




2017-03-14

Neko Case
Live from Austin TX

Återutgivning av liveinspelningen från Austin City Limits den 9 augusti 2003. Förutom låtar från hennes första skivor en fullständigt ljuvlig version av Dylans Buckets of Rain.

Prine, John
For Better, or Worse
(Oh Boy)

Få svaga spår där varje duett har sin egen karaktär och stämningsläge. Plattan visar Prines styrka i att få liv i enkla, avskalade texter.

Atomic
Six easy pieces

Ny platta för svensk-norska atom-unionen. Finns dessutom att få som trippel-cd med liveinspelningar från Tokyo. Friform, avantgarde och en alldeles egen protonsamling, i februari passade Ljungkvist och hans vänner att bjuda på en radioaktiv release-spelning på Fasching.

Birgitte DeMeyer & Will Kimbrough
Mockingbird Soul

Will Kimbrough behöver ingen närmare presentation i detta forum. Här tillsammans med singersongwritern Brigitte DeMeyer i själfulla utflykter ledsagat av en mjuk southern drawl.

Gillian Welch
Boots No. 1: The official revival bootleg

Inte minst med tanke på att det är fem år sedan The Harrow and the harvest släpptes så är det här en välsignelse. Alternativ- och demo-versioner av till exempel Orphan Girl.

Taylor, Chip
A Song I Can Live With
(Trainwreck)

På nya skivan fortsätter Chip det pågående berättandet, med minimala medel förmedlar han stämningar och räcker ut ord som är och blir kött. Chip Taylor summerar åren, minnena från barndomens rum med den där Motorola-radion som skickade sånger från en annan rymd till den mellersta av bröderna Voight i huset i Yonkers, New York.




2016-10-05

Price, Margo
Midwest Farmer’s Daughter
(Third Man Records)

Margo Price blev nyligen utsedd till Årets Emerging artist vid Americana-festivalen i Nashville. På »Midwest Farmer’s Daughter« sjunger hon och diktar sitt liv på ett sätt som Loretta Lynn gjort med en direkthet som går i nedstigande led från Lynn och i systerskap med singersongwriters som Angaleena Presley.

www.rootsy.nu/recension.php?id=2700

Eilen Jewell
Lasse i Parken, Stockholm 31 augusti 2016

Americana-noir-drottningen sjöng ut sommaren under de kulörta lyktorna i Stockholms sista folkpark. Eilen Jewell klev in i den lilla trälådan under Söders himmel och påstod att det enda konstanta är att ingenting någonsin förblir vad det var.

www.lira.se/en-perfekt-kvall-i-parken-med-jewell/


By The Bluebird
By The Bluebird
(Rootsy Music)

By the Bluebird har en stor referensvärld och skivan en lågmäld, finstämd samling akustiskt drivna sånger med skira orglar, dragspel och försiktiga trummor som stödjer linjer i Leeb-Lundbergs melodier och gedigna gitarrspel.
www.rootsy.nu/recension.php?id=2720

Ellen Andersson
”I’ll be seeing you”
(Naxos)

Ellen Andersson lossar scatsången från stavelserna mot det mer instrumentalt klingande i debuten ”I’ll be seeing you” på Naxos-bolaget Prophone. Skivan är präglad av musikaliskt mod och fina arr av en ny stjärna på den svenska jazzhimlen.
Läs rep i Lira 4 2016

Chip Taylor & Carrie Rodriguez
Who’s gonna build that wall?

Äntligen tillbaka tillsammans. Tyvärr bara för en Nordamerikansk vända. Eller? Taylor & Rodriguez bjuder på ett nyskrivet högaktuellt inlägg i presidentvalskampanjen. Lyssna och återvänd sedan gärna till parets The trouble with humans, till exempel.

YouTube

Björk
Royal Albert Hall, 21 september 2016

Ett helt auditorium försänkt i andäktig stillhet, lyssnade till de närmast subliminala vibrationerna från Aurora Ochestras 26 stråkar och Björk Guðmundsdóttirs närmast utslocknande röst i Family. En konsert som knappast går att beskrivas i de ord man har förhanden.




2016-05-24

Sturgill Simpson
A Sailors guide to Earth

Americana-countryns frälsarkrans, bluegrass-spelmannen Sturgill Simpson låter ingen självmant trycka ner Stetson-hatten över öronen. Till «A sailors guide to earth» har Kentucky-sonen lämnat country-psykedelikan för en southern soul-indränkt vätebomb av Memphis och Muscle Shoals-vibes vars enda gemensamma nämnare med föregångaren är att den växer som ett svampmoln för varje lyssning. Späckad med textuala guldkorn sägs «A Sailors guide» vara riktat till nyfödde sonen, den förstfödde, men alla föräldrar vet att barnen inte lyssnar till kloka ord från dig, de gör som du. Så Sturgill låter nog sin internaliserade fadersbild sjunga bort all oro med rader som:
”Motoroil is motoroil” “Flying high beats the lies in a politicians war” och “respect the monster”.
I första låten får han med en stråk-kvartett, en komplett blås-sektion, en Moog, en Wurlitzer och en Laur Joamets utan att det låter överbefolkat. Genialt.


Loretta Lynn
First Circle

Om ni bara ska lyssna på en enda duett i år så är det Loretta Lynns och Willie Nelson «Lay Me Down". Den förste som lyckas hålla borta tårarna vinner en fotvandring från Butcher Holler till Texas. Dessutom nyinspelning av Lynns första egna låt: Whispering Sea. 84-åriga Loretta gör bluegrass på ett sätt som ställer mycket i ett förklarat sken. Förstaklass rakt igenom.


Oddjob
Folk

Med Grammis-belönade skivan Folk tar rutinerade Oddjob ett ordentligt grepp om visarkivet och fräser samman lockrop, näverlur och kulningar till en egen modal verklighet. Oddjob plockar melodier ur vrenska lockrop, bygger riff av kullornas fraseringar och ekar deras timbre med Goran Kajfes nåderika trumpetspel och Per ”Ruskträsk” Johanssons lyriska, uppriktiga alt.
www.lira.se/modalt-mote-mellan-musikaliska-maestros/

Cale Tyson
Introducing Cale Tyson

Skönt svajig country-crooning och en pedal-steel-mättad debut med klassisk yodel och överkommen kärlekssorg i en debut som har mycket av den kosmiska amerikanska musiken i sig som inte på långa vägar är så allvarstyngd som man skulle kunna inbilla sig.
Med »Introducing är Cale Tyson« direkt-kvalificerad in i den nya retro-countryns greenroom. Att han dessutom är uppväxt i Townes Van Zandts hemstad kan inte hållas emot honom.


Sonny Rollins Trio
Live in Europe 1959

1959 tog Sonny Rollins sin första av återkommande sabbater från scenen. Strax innan han gick in i övningstid - vandrande om natten på Williamsburg Bridge på Manhattan - var Rollins på turné med den pianolösa trion med basisten Henry Grimes och trumslagaren Pete La Roca. Trippel-cd som är ett jättelikt dyk ned i Rollins oceaniska idévärld med inspelningar från Nalen och Södra Teatern. Epic strolling.



2016-02-22

In Orbit
Clark Terry med Thelonious Monk.

Trumpetarnas trumpetmagister dog för exakt ett år sedan - här är maestro Terry i fin bop-form med Monk. En nyutgåva av en inspelning från 1958. Kolla fina Netflix-dokumentären om Terry och unge blinde pianisten Justin Kauflin.


Sam Outlaw
Angeleno

Sam Outlaw - reklammannen som körde rakt in i en trettioårskris, träffade Ry Cooder och hans son och fick ihop en glimrande känslig neo-retro-platta - har namnet på mödernet och känns uppväxt på den äkta varan, tappad i de rätta skogarna.


Israel Nash
Debaser Stockholm

Dödsdömda Debaser fick uppleva en Israel Nash i högform och ett närmast arkaiskt rockband med stämsång och en rytmsektion som skänker ljuset åter till människorna som tycks vandra i evighetslångt mörker.
http://www.lira.se/allt-faller-pa-plats-for-israel-nash/


Bob Woodruff
The Year We Tried to kill the Pain

Woodruffs fantastiskt fina inspelning från 2013 med svenska komptrion ges nu ut i USA och rusar förtjänstfullt upp på spellistorna vilket får en att återvända till detta mästerverk i all sin enkelhet.


Jason Isbell
Something more than free

”My day will come, if it takes a lifetime.” Sjunger Grammy-belönade kommendörkaptenen i Americana-flottan Jason Isbell. Skönt för alla att han slapp vänta så länge.


Isabella Lundgren
Somehow life got in the way

I sagan berättas att en gång var sekel faller stjärnljus över de värmländska skogarna. Ur det stjärnljuset är en ny röst i svensk jazz kommen.
Läs gärna om Isabella i Lira #5 2015.


What happened, Miss Simone?
Dokumentär - Netflix

Liz Garbus låter Nina Simone kliva fram med all den musikalitet, genialitet, ilska, sorg och kärlek som bebodde sångerskan och pianisten Simone, född som Eunice Kathlynn Waymon 1933, och äntligen förstår jag varför hon var så arg; vi borde alla vara jävligt mycket argare.




2015-09-14

Jason Isbell
Something more than free

Jason Isbell tycks ha träffat på en källåder av Guds nåde. Isbell formerar armadan till ett av samtidens mest slagfärdiga. Southeastern är dock fortfarande flaggskeppet i flottan.

Iris DeMent
Trackless Woods

Ryska poeten Anna Achmatovas dikter har väntat upp emot ett sekel på att få musikalisk skepnad. Nu är de här i DeMents tolkning. Giftermål i himlen.

Elders and Ancestors
Agrelia’s Castle

Brother Paul Brown och Mike Farris i en episk version av Wayfaring Stranger. Healing on my mind med duon och äkta makarna Paul och April Brown. ”Breathe” tar vid i George Harrisons indiska resa med Memphis-sitarspelaren Richard Cushing.

The Traveling Kind
Emmylou Harris och Rodney Crowell

Uppföljaren till Old Yellow Moon från 2013 är snäppet vassare. Mycket bättre än så här blir inte den vemodiga, eftertänksamma americanan.

The Waterboys
Modern Blues

Ett destillat av Mike Scotts musikaliska resa med dagbokstexter om dagar flydda och kärlekar förlorade. Brutalt bra band med en hårtslående Ralph Salmins, den så exakt hängande David Hood och Brother Paul Browns demoniska Hammond.

Mike Farris
Shine for all the people

Ingen bäst-just-nu-lista är komplett utan Shine for all. Sam Cooke, Al Gren, Mahalia Jackson och pastor C.J Johnson ger plats i gångarna och den som inte upptäckt Farris har ett helt liv kvar att upptäcka.




2015-02-16

Angaleena Presley
American Middle Class

Angaleena Presley bär sin historia och sina berättelser på huden. Hela vägen upp och ner längs de kyrko- och snabbköpsgångarna som hon tecknar med skarp penna. I sina starkaste stunder är Presley en låtskrivare i hägnet under en av Loretta Lynns apelträd.


Judah & The Lion
Sweet Tenneesse

Bandets andra EP Sweet Tennesse med sin bluegrassbaserade, beatstarka folkpop. I botten ligger starka sånger, en av de bästa unga rösterna på länge och ett tydligt mandolin och banjo-driv.

The Waterboys
Modern Blues

Sista två låtarna räcker egentligen på denna Mike Scotts resa över haven till Nashville med Swampers David Hood och Brother Paul Brown.

Mike Farris
Shine for all the people
Compass

Sam Cooke, Reverend Al Green, Mahalia Jackson och pastor C.J Johnson nickar och hel bunt änglar brer sina vida vingar över Mike Farris.
Mark Andersson

Finns på: www.markandersson.se lira.se

Nyheter
Recensioner
Artiklar/krönikor

Kontakta

 
Bäst just nu:
Fint från kvartal 1 och 2 2021

Hiss Golden Messenger – Quietly blowing it
(Merge/Playground)
www.markandersson.se/musik-quietly-blowing-it/

Rose City Band – Earth trip
(Thrill Jockey/Border)
www.markandersson.se/musik-earth-trip/

Mike Cooley, Patterson Hood & Jason Isbell – Live at the Shoals
(Thirty Tigers/Border)
www.markandersson.se/musik-live-at-the-shoals/

Ryley Walker – Course in fable
(Husky Pants/Border)
www.markandersson.se/musik-course-in-fable/

McKinley Dixon – For my mama and anyone who look like her
(Spacebomb/Playground)

Kaylee Elizabeth – Playing with fire
(Spacebomb)

Amy Helm – What the flood leaves behind
(BMG/Warner)

Moby – Reprise
(DG/Universal)

Matt Sweeney & Bonnie ‘Prince’ Billy - Superwolves
(Domino/Playground)

Chrissie Hynde – Standing in the doorway
(BMG/Warner)

John Hiatt with The Jerry Douglas Band – Leftover feelings
(New West/Border)
www.markandersson.se/musik-leftover-feelings/

Kira Skov – Spirit tree
(Stunt)
www.markandersson.se/musik-spirit-tree/

Mattias Alkberg - Häxor
(Teg)
www.markandersson.se/musik-haxor/

Valerie June – The moon and stars: Prescriptions for dreamers
(Concord/Universal)
www.markandersson.se/musik-the-moon-and-stars-prescription-for-dreamers/

Aaron Lee Tasjan – Tasjan! Tasjan! Tasjan!
(New West/Border)
www.markandersson.se/musik-tasjan-tasjan-tasjan/

Israel Nash - Topaz
(Loose/Border)
www.markandersson.se/musik-topaz/

Nick Cave & Warren Ellis - Carnage
(Goliath Enterprises/Border)
www.markandersson.se/musik-carnage/
Ola Karlsson

Ola är uppfödd på isterband, morsans raggmunkar och sjuttiotalshårdrock. Trots det är han idag en obotlig skivsamlare, musikaliskt monstruöst nyfiken, hyfsat fördomsfri och totalt genrebefriad. Han är intresserad och influerad av amerikansk kultur i allmänhet och rock i synnerhet, (gammal) country + honky tonk, Hank, Elvis, Sinatra, Todd, Cash, Eitzel, Prine, Auster, Hicks och Jesus. Medlem nummer 138 i Newcastle United Football Clubs svenska fanclub, Magpies.

Nyheter
Recensioner
Artiklar/krönikor

Kontakta

Øyvind Pharo

Øyvind är sedan många år redaktör på Aschehougs förlag i Oslo, men är ändå en av de stora profilerna på den norska rootsmusik-scenen. Øyvind känner alla och alla känner Øyvind. Precis som Tom Skjeklesæter var han en av de tongivande på klassiska musikmagasinet Beat med r&b, soul och blues som specialitet.

Nyheter
Recensioner
Artiklar/krönikor

Kontakta

 
Bäst just nu:
Svante Sjöblom & The Sailors
I guess my troubles just begun
(rootsy.nu 2008)

Ung svensk blueskomet som favner songstertradisjoner, ballader, blues og gospel fra John Hurt, Charley Patton og Skip James til Blind Willie McTell med et aldri så lite Tom Waits-filter. Bare det beste er godt nok for Sjöbloms ambisjoner.

Eugene Blacknell
We Can't Take Life For Granted
(Luv 'N Haight Records 2007)

Gitarist med Bay Area Blues Funk 60/70-tallet. Avdød helt. Kompis med Sly Stone. Sinnssykt fett.

Millie Jackson
Caught Up
(Spring 1974)

Må bare høre den innimellom.

Roky Erickson & The Explosives
Halloween Live 1979 - 1981
(Steady Boy 2008)

Sterling Harrison
South of the Snooty Fox
(Hacktone 2007)

The Leiber & Stoller Story. Volume 3 1962 - 1969
(Ace 2007)

Goffin & King
A Gerry Goffin & Carole King Song Collection 1961 - 1967
(Ace 2007)

The Bert Berns Story. Twist And Shout Volume 1 1960 - 1964
(Ace 2008)

»That's How I Got to Memphis«
Solomon Burke, fra Nashville-album
(Shout 2006)

Classic Southern Gospel (Bill Monroe, Dock Boggs m.fl.) Smithsonian Folkways 2005



























Heavy Trash. Going Out With Heavy Trash
Yep Roc

Album nr. 2 fra Jon Spencer og Matt Verta-Ray under Heavy Trash-banneret overgår det første. Albumet er mer fokusert om rockabilly og hardcore country, og en dose garasje R&B, mer strippet og samtidig oppfinnsomme låter med de mest ekstreme hiccup-eksesser i Charlie Feathers’ ånd. Med backing fra blant andre de genierklærte The Sadies er denne plata en nytelse fra begynnelse til slutt, og omslaget er totaldesignet som en tegneserie om to musikanter på loffen.

The Red Stick Ramblers
Made In the Shade
Sugar Hill

Fjerde album fra dette unge Louisiana-komboet som spiller en blanding av Cajun, western swing og hot jazz m.m. Her er twin fiddles og gitar, bass og trommer, fengende låter i flerstemt prakt, anført av unge Joel Savoy, sønn av Marc og Ann Savoy. Her er plass til Bob Wills, flamenco og Clifton Cheniers ”Hot Tamale, Baby” i en høyere enhet som kan kalles ”cajun gypsy swing”. Produsert av Dick Powell og bandet selv.


Diverse artister:
Oxford American Southern Music CD # 9, 2007

En tradisjon, 26 låter av nytt og gammelt, satt sammen med utsøkt smak av folk fra redaksjonen i Oxford American. Van Dyke Parks’ utflippa-calypso-i-langsom-kino ”G-Man Hoover” går bra sammen med bl.a. Fred Neil, Percy Mayfield, Iris DeMent og Betty Harris.

Diverse artister:
Super Funk Is Back.
Rare and Classic Funk 1968 – 1977.
BGP/Ace

21 klassiske og sjeldne funksingler i en serie som nå har fem volum. Mest kjente er Dyke And The Blazers’ ”Let A Woman Be A Woman – Let A Man Be A Man”. Høydepunktet er bluesmannen Smokey Wilsons vamping av Lowell Fulsons “Tramp” i “Low Rider (Deuce & A Quarter)”. Samlingene til Ace records har umiskjennelig kvalitetsstempel, og holder stillingen også idag med alle nyutgivelsene av kultinnspillinger av soul.

Albumkutt: ”My Big Sister’s Radio”

The Might Mike Schermer Band
fra albumet Next Set (egen label)

San Francisco-basert R&B-band som var på Skandinavia-turné med Angela Strehli tidligere i høst. Låta har en ordentlig storyline i en tekst som hyller gamle amerikansk radio-DJs og drar opp klassisk 60-tallssoul med Sam Cooke-feeling. En låt som er blitt såkalt Beach Music-hit. Den ligger på hjemmesiden til Mighty Mike.






Diverse artister
Black Snake Moan Soundtrack
(New West 2007)

Soundtracket til filmen som har USA-premiere i mai. Samuel L. Jackson spiller den gjenfødte bluesmannen Lazarus, som er en rollefigur som er tungt basert på R.L. Burnside. Han spiller til og med Burnside-låter kompet av folk fra North Mississippi All Stars og Burnsides eget band. Han gjør en stor versjon av badman-balladen ”Stack-A-Lee”. Ex-punkeren og Bo-Keys-bassisten Scott Bomar har satt sammen musikken og er selv med på et par skumle bluesinstrumentaler. John Doe, Black Keys og Outrageous Cherry fungerer bra i en setting med folksy sørstatsblues fra Bobby Rush (”Chicken Heads”), Jessie Mae Hemphill og Precous Bryant.


The Holmes Brothers
State of Grace
(Alligator 2006)

Børdren Sherman og Wendell Holmes samt Popsy Dixon er et selvforsynt band med trestemt sang, bass, gitar og trommer og låtskriverferdigheter i fleng. De har utgitt mange album, dette er et av de mest vellykkede i sin syntese av gospel, soul, deep blues, country og svart hillbilly gospel. De har lånt inn gjestemusikere som Levon Helm, Rosanne Cash. Joan Osborne og Larry Campbell. Og Wendell synger som O.V. Wright i det utrolige åpnngsnummeret ”Smiling Face Behind a Weeping Heart”, og de gjør lysende versjoner av Hank Williams og Nick Lowe.

Black Diamond Heavies
Every Damn Time
(Alive 2007)

Punk-blues-duoen fra Nashville gjør det bra også guitarist. John Wesley Myers brøler som en hes flammekaster og trakterer sin Fender Rhodes omtrent som John Lee Hooker spiller gitar og Van Campbell høres ut som et helt Fife-and Drum-band alene. Sørstatsgalskap.

Spencer/Dickinson
(YepRock/deluxe vinyl 2006)

Denne legendariske innspillingen fra 2000 ble gjort med Luther og Cody Dickinson fra North Mississippi All Stars pluss noen andre. Albumet har bare vært tilgjengelig i Japan. YepRock har sluppet en CD med ytterligere 7 spor og med tittel »The Man Who Lived For Love«. Vinylutgaven har gromlyd og en konsentrert dose punkblues som får fram det beste Spencer og Dickinson-brødrene.

Jas Mathus & The Knockdown Society
(219 Records 2006)

Mangfoldige Jimbo Mathus fra den tidligere suksess-retro-gruppa Squirrel Nut Zippers er blitt en bluesens altmuligmann i studioene fra Memphis og sørover. I likhet med Spencer har han alliert seg med Dickinson-brødrene i North Mississippi All Stars samt Andre Bird og Scott Bomar m.fl. Dette er en helakustisk affære, en fantastisk jugband-plate som har like mye hvit hillbilly og oldtimey-musikk som deltablues fra Tommy Johnson og Charley Pattons tid. ”Old Rugged Cross” er nydelig. Her er det mye som glitrer og skinner.

Jack-O & the Tennesse Tearjerkers
The Flipside Kid
(Sympathy For the Record Industry 2006)

Jack-O alias Jack Yarber alias Jack Oblivion var kompis med Greg Cartwright I Oblivions. Cartwright gjør det stort med Reigning Sound. Jeg synes den mer rølpete og mer møkkete blues og garasjestilen til Jack-O & the Tennessee Jerkers fortjener et stort marked. De var nylig på turné både i Norge og Sverige sammen med Harlan T. Bobo. Men Jack-O liker seg kanskje best under radaren. Blanding av Tav Falco og Mink DeVille. Strålende spør du meg.

Per magnusson

Nyheter
Recensioner
Artiklar/krönikor

Kontakta

Peter Holmstedt

Fellingsbro, Arboga, Hep Stars, Beatles, CSN&Y, Zappa, Olle & Hans Tvenne Pågar, barnskötare, Stockholm, Borta På Vinden, EMI, egna barn, Borås, ENS, Hemifrån, Paraply Records, Södra Svinhult, barnbarn, och på den vägen är det.....

Nyheter
Recensioner
Artiklar/krönikor

Kontakta

 
Bäst just nu:
Februari 2023:

Myron Elkins : Factories, Farms & Amphetamines (Elektra/Warner)
(Dave Cobb producerar det som kan bli nästa stora stjärna på americana scenen)

Bill Laurance & Michael League : Where You Wish You Were (A.C.T./Border)
(Snarky Puppys bassist och orkesterledare tillsammans med den mest spännande pianisten just nu)

Brad Mehldau : Your Mother Should Know (Nonesuch/Warner)
(Fina tolkningar av Beatles pärlor, med en avslutande Bowie-tolkning)

SYML : The Day My Father Died (Nettwerk/Border)
(Tillsammans med kanadensaren Bahamas den mest intressanta unga singer songwritern just nu)

Channing Wilson : Dead Man (Channing Wilson Music)
(Ännu en lysande produktion av Dave Cobb, minst lika stark Myron Elkins)

.....plus en hel hoper med fina, nya singlar i länkarna nedan.....




Spotify-lista



Spotify-lista



Spotify-lista




Januari 2023:

John Cale : Mercy (Double Six/Playground)
(Första riktiga plattan på en evighet från den gamla Velvet Undergroundarn)

Bob Dylan : Fragments - The Bootleg Series Vol 17 (Columbia/Sony)
(Bobs »Time Out Of Mind« från 1997 är nu ännu bättre, annu längre och ännu större)

Joe Henry : All The Eye Can See (Ear Music/Playground)
(Kanske att årets bästa platta 2023 släpptes redan den 27:e januari?)

Margo Price : Strays (Concord/Universal)
(Margo och make tar magiska svampar och gör bästa plattan hittills)

.....plus en hel hoper med fina, nya singlar i länkarna nedan.....




Spotify-lista



Spotify-lista



Spotify-lista




December 2022:

David Crosby & The Lighthouse Band : Live At The Capitol Theatre (BMG/Warner)
(David Crosby, Michael League, Becca Stevens och Michelle Willis live från Port Chester 2018)

Del Amitri : Every Night Has A Dawn (Townsend Music)
(Fin kväll med mina skotska favoriter från Barrowland i Glasgow den 11:e juni 2022)

Donovan : Gaelia - The Sulan Sessions (Donovan Discs)
(Ännu en gammal hjälte som aldrig sviker, denna gång tillsammans med bl. a. David Gilmour)

King Crimson : King Crimson At 50 - A Film By Toby Amies (Panegyric/Sound Pollution)
(Tung box med både bluray, cd och dvd från ett av mina absoluta engelska favoritband)

Neil Young : Harvest - 50th Anniversary Edition (Reprise/Warner)
(Ännu en box med både film och ljud från en av mr Youngs allra mest populära plattor)

Frank Zappa : Waka Wazoo (Zappa/Univresal)
(När två av mina favoritplattor med Frank klumpas ihop så här, är det bara att slå till)

Ingen Går Hel Ur Det Här – Sånger Från Kjell Anderssons Liv I Den Svenska Musiken (Bonnier)
(Plattan som egentligen skulle släppts i samband med Kjells bok, tidigt förra året, 2021)



Spotify-lista



Spotify-lista



Spotify-lista




November 2022:

Martin Hederos : Hederos c/o Satie (X5 Music/Warner)
(Fin och egen tolkning av en gammal mästare och klassisk favorit)

Stephen McCarthy & Carla Olson : Night Comes Falling (B.F.D./Border)
(Kända från Long Ryders och Textones blir summan av samarbetet bra och stort)

Tom Petty & The Heartbreakers : Live At The Fillmore 1997 (Warner)
(Fantastiskt dokument från de 20 kvällarna på The Fillmore i San Fransisco)

Bruce Springsteen : Only The Strong Survive - Covers Vol I (Columbia/Sony)
(Om Bruce hade använt Little Stevens Disciples Of Soul hade det varit kanon, nu är det bara bra)

The Williams Brothers : Memories To Burn (Regional Records)
(Ett album som legat i malpåse i över 28 år, ser äntligen dagens ljus)

Neil Young with Crazy Horse : World Record (Reprise/Warner)
(Som vanligt när det gäller den »nye Neil«, väldigt ojämnt, men det finns pärlor)




Spotify-lista



Spotify-lista



Spotify-lista





Oktober 2022:

Bonny Light Horseman : Rolling Golden Holy (37d03d/Playground)
(Anaïs Mitchell, Eric D Johnson och Josh Kaufmans uppföljare till den hyllade debuten)

Chamber Music : If Not Now? (Chamber Music)
(Martin Schaub och Henning Sernhede från West Of Eden får hjälp av bl.a. Sara Isaksson)

Fou Parlé : Sentimentalsjukhuset (Paraply/Border)
(Dom säger att han låter som Sundström, Thåstrom och Winnerbäck, det gör inte jag)

Björn Hamrin & *** : Coda (Paraply/Border)
(Sångaren från Grizzly, med nämnda band, plus Tempelman Brothers och Peder af Ugglas)

Peter LeMarc : Hemkört – Ett Destillat (Lingonberry League)
(Årets stora kulturgärning, tack Emil, tack Peter, och tack alla som stödköpte)

David Longdon : Door One (English Electric/Border)
(Big Big Trains sångare, som så tragiskt gick bort för ett år sen, med sin solo-debut)

Lou Reed : Words & Music, May 1965 (Light In The Attic/Sound Pollution)
(Första utgivningen i den mycket efterlängtade »The Lou Reed Archives Series«)

Tribute To A Songpoet : Songs Of Eric Andersen (Y&T Music)
(Fin hyllning med Bob Dylan, Elliott Murphy, Willie Nile och många andra)

Here It Is : A Tribute To Leonard Cohen (Blue Note/Universal)
(Fin jazz-hyllning med bland andra Peter Gabriel, Norah Jones, Iggy Pop och James Taylor)




Spotify-lista



Spotify-lista



Spotify-lista




September 2022:

Brandi Carlile : In The Canyon Haze (Elektra/Warner)
(Avskalad variant av förra årets fina album, »In These Silent Days«)

The Cowsills : Rhythm Of The World (Omnivore/Border)
(60-tals legenderna och syskonen är tillbaka med ett sprillans nytt album)

Dr John : Things Happen That Way (Concord/Universal)
(Ett allra sista postumt utgivet albunm från doktorn med celebra gäster)

Touré Vieux Farka & Khruangbin : Ali (Dead Oceans/Playground)
(Kärleksfull hyllning till en legend som introducerar malisk musiktradition till en ny generation)

John Fullbright : The Liar (Blue Dirt Records/Border)
(Värdigt uppföljare till »Songs« från 2014, som jag höll som ett av det årets allra bästa album)

Buddy Guy : The Blues Don't Lie (Silvertone/Sony)
(Blueslegenden tillsammans med bland andra Elvis Costello, Jason Isbell och James Taylor)

Daniel Lanois : Player, Piano (BMG/Warner)
(Demonproducenten överger sin gitarr till förmån för sitt piano)

Johanna Lillvik : The Love Hate Syndrome (Paraply/Border)
(Efter två EP, en i eget namn och en med Blues Escape, dags för albumdebut på egen hand)

Marcus Mumford : (self-titled) (Island/Universal)
(Ärligt talat, albumet är väl så där, men duetten med Brandi Carlile är briljant)

Mönster : Life Science (Paraply/Border)
(Uppsala-grupp som leds av den enigmatiske Olov Lundberg)

Rita Wilson : Now & Forever - Duets (Sing It Loud Records)
(Fru Tom Hanks gör duetter med bland andra Jackson Browne, Elvis Costello och Willie Nelson)




Spotify-lista



Spotify-lista



Spotify-lista




Augusti 2022:

T Bone Burnett, Jay Bellerose & Keefus Ciancia : The Invisible Light - Spells (Verve/Universal)
(T Bone Burnett och co följer upp »The Invisible Light - Acoustic Space« med del två, »Spells«)

Del Amitri : Fatal Mistakes - Outtakes & B-sides (Cooking Vinyl/Playground)
(Justin Currie och hans band följer upp förra årets succé-album med lite blandat godis)

Valerie June : Under Cover (Concord/Universal)
(Fint litet cover-abum med låtar av bland annat Nick Cave och Bob Dylan)

Marcus King : Young Blood (American Recordings/Universal)
(Min senaste gitarr-hjälte fint producerad av Dan Auerbach från The Black Keys)

Tedeschi Trucks Band : I Am The Moon I-IV (Swamp Family/Fantasy/Universal)
(Susan Tedeschi och Derek Trucks mastodontprojekt över fyra album som håller hela vägen)

Watkins Family Hour : Watkins Family Hour Vol II (Family Hour/Border)
(Sara och Sean tillsammans med bl. a. Fiona Apple, Jackson Browne och Lucius)

Neil Young + Promise Of The Real : Noise & Flowers (Reprise/Warner)
(Fint live-dokument från Young och Willie Nelsons söner inspelat i Europa 2019)




Spotify-lista



Spotify-lista



Spotify-lista




Juli 2022:

Gerry Beckley : Aurora (Blue Elan/Border)
(Ena halvan av America gör ännu en fin-fin solo-platta)

Blackie & The Rodeo Kings : O Glory (Divine Industries/Warner Canada)
(Stephen Fearing, Colin Linden och Tom Wilsons kanadensiska supergrupp äger igen)

Dawes : Misadventures Of Doomscroller (H.U.B./Rounder)
(Tillsammans med Jesper Lindells »Twilights« årets hittills bästa album)

Richie Furay : In The Country (Renew Records/BMG)
(Den gamla Buffalo Springfield- och Poco-grundaren får till det igen)

Elton John : Regimental Sgt Zippo (Mercury/Universal)
(Underbart tidsdokument från vad som egentligen skulle blivit Eltons debut sent 60-tal)

Little Feat : Waiting For Columbus Super Deluxe (Rhino/Warner)
(Ett av historiens bästa live-album nu ännu bättre, ännu längre och ännu snyggare)

Josh Rouse : Going Places (Yep Roc/Border)
(Det bästa, jämnaste och starkaste album från mr Rouse på många, många år)

Rusty : The Resurrection Of Rust (EMI/Univeral)
(Elvis Costello återupplivar sin gamla duo från tidigt 70-tal, och gör det bra)

Amanda Shires : Take It Like A Man (A.T.O./Border)
(Fru Jason Isbell med sitt jämnaste och starkaste album hittills)

Neil Young : Toast (Reprise/Warner)
(Undrar hur det gått om Neil släppt denna platta istället för den halvdana »Are You Passionate«?)




Spotify-lista



Spotify-lista



Spotify-lista




Juni 2022:

The Dream Syndicate : Ultraviolet Battle Hymns... (Fire/Border)
(Steve Wynn och co lever nästan upp till fornstora dagars briljans och glans)

Elton John : Madman Across The Water - Super Deluxe (Mercury/Univeral)
(Tillsammans med »Tumbleweed Connection« min absoluta favoritplatta med Elton)

Angel Olsen : Big Time (Jagjaguwar/Playground)
(Angel Olsens bästa hittills, varsamt producerad av Jonathan Wilson)

Porcupine Tree : Closure/Continuation (Porcupine 3 Ltd/Sony)
(När Steven Wilson återupplivar sitt gamla band, får han inte riktigt till det, men nästan)




Spotify-lista



Spotify-lista



Spotify-lista




Maj 2022:

Murre Eriksson : Tänk Om... (Kakafon/Naxos)
(Svensk vispop med samma musiker som backat upp John Holm senaste åren)

The Feeling : Loss Hope Love (Island/Univeral)
(Sjätte plattan från detta engelska band, vars debut jag håller som en de bästa från 2000-talet)

Levon Helm & Mavis Staples : Carry Me Home (Anti-/Playground)
(The Staple Singers och The Band i skön symbios, live från 2011, ett år innan Helm går bort)

Bruce Hornsby : 'Flicted (Zappo ProductionsBorder)
(Pianisten, låtskrivaren och sångaren får hjälp av bland andra Blake Mills och Justin Vernon)

Lazy Afternoon : Just As Poor As Before (Paraply/Border)
(Gotlänningarna med Bo Ahlbertz i spetsen får till sitt mest helgjutna album hittills)

Mandy Moore : A In Real Life (Verve/Universal)
(Skådisen och sångerskan får hjälp av maken Taylor Goldsmith från Dawes)

Van Morrison : What's It Gonna Take (Virgin/Universal)
(Trots att han är lite av en foliehatt kan jag inte låta bli att lyssna på honom)

Graham Nash : Songs For Beginners/Wild Tales Live (Proper/Border)
(Fint live-dokument där Nash med band kör första och andra albumet rakt av)

Nitty Gritty Dirt Band : Dirt Does Dylan (M.R.I. Associates)
(Carpenter, Fadden, Hanna och McEuen tolkar Bob Dylan på sitt eget sätt)

Timothy B Schmit : Day By Day (Timothy B Schmit)
(Den av Eagles-medlemmarna som fortfarande gör ny, vital musik)

Waterboys : All Souls Hill (Cooking Vinyl/Playground)
(Ojämn platta där den egna versionen av Robbie Robertsons »Once Were Brothers« är magnifik)

Neil Young : Dorothy Chandler Pavillion 1971 (Reprise/Warner)
Neil Young : Royce Hall 1971 (Reprise/Warner)
Neil Young : The Bottom Line 1974 (Reprise/Warner)
(Ytterligare tre titlar i Neil Youngs egna underbara »The Bootleg Series«)

Dom Som Aldrig Ger Upp : En Hyllning Till Magnus Lindberg (Smilodon/Border)
(Ja, ja, jag vet, jag är jävig, men det är faktiskt en helt underbar hyllningsplatta)




Spotify-lista



Spotify-lista



Spotify-lista




April 2022:

Ry Cooder & Taj Mahal : Get On Board (Nonesuch/Warner)
(En ny platta med mr Cooder är alltid en anledning att lyssna extra noga)

Father John Misty : Chloe & The Next 20th Century (Bella Union/Border)
(Ännu en stark platta med pappa John, återigen producerad av Jonathan Wilson)

Lucius : Second Nature (Second Nature/Playground)
(Fjärde plattan, denna gång producerad av Brandi Carlile och Dave Cobb)

Willie Nelson : A Beautiful Times (Legacy/Sony)
(72:a studio-plattan från den 89-årige Willie Nelson, behöver jag säga mer?)

Particle Kid : Time Capsule (Overseas Artists Recordings)
(.....och Willie är även med på sonen Micah's starkaste platta hittills)

Bonnie Raitt : Just Like That (Redwing/Warner)
(Bonnie har aldrig gjort mig besviken, och gör det inte nu heller)

Rumer : B Sides & Rarities Vol 2 (Cooking Vinyl/Playground)
(För tillfället är nog Rumer min absoluta favorit när det gäller engelska sångerskor)

Slowgold : Kärlek (Playground)
(En artist som både har höns och döper nya plattan till det viktigaste som finns måste man ju bara älska)

Edgar Winter : Brother Johnny (Quarto Valley/Border)
(Ojämn platta, men låtarna med Warren Haynes och Derek Trucks är guld värda)




Spotify-lista



Spotify-lista



Spotify-lista




Mars 2022:

Tobias Bäckstrand : Heal (Paraply/Border)
(Solodebut från Mikael Perssons och Rotations eminenta strängbändare)

Mike Campbell & The Dirty Knobs : External Combustion (BMG/Warner)
(Nu med Tom Petty borta får vi hålla till godo med Mike Campbell, men det duger bra)

Brent Cobb : And Now Let's Turn To Page (3283/Border)
(Brent's 4:e egna album, producerad av hans kusin Dave Cobb)

Jesper Lindell : Twilights (Brunnsvik/Rootsy/Border)
(Ända sen jag hörde »Twilights« för första gången i januari visste jag att det här är årets album)

Henrik af Ugglas : Another Language (Paraply/Border)
(...och visst är det här ett helt eget språk, både musikaliskt och textmässigt)

My Friend : A Tribute To Rusty Young (Blue Elan Records)
(Fin hyllning till Poco's grundare med bl.a. Cimarron 615, Jesse Dayton och Janiva Magness)




Spotify-lista



Spotify-lista



Spotify-listaRoger Jönsson

En musikälskande arkitekt och gammaldags skivsamlare (både cd och vinyl). Egentligen musikalisk allätare men med speciell inriktning mot traditionell och alternativ country, dock helst utan alltför deppressiva rockinslag. Favoritkonserter genom tiderna: Billy Joe Shaver (alltid bäst), Chip och Carrie (flertal underbara konserter), Eileen Jewell, Tom Russell, Van Morrison, Dylan, Chet Baker i Paris m.fl.

Nyheter
Recensioner
Artiklar/krönikor

Kontakta

 
Bäst just nu:
BÄST JUST NU 2016-02-16

Carrie Rodriguez and the Sacred Hearts
Lola
(Luz Records 2016)

Den allt mer lysande världsartisten Carrie Rodriguez ger oss sin mest personliga och bästa skiva någonsin.

Lindi Ortega, live Malmö Live 2016-02-15

Lindi har fyra lysande skivor i bagaget, där den senaste heter Lonely Gloryville. På Malmö Live bjöd hon på en storartad show.

Tom Russell, live Kulturkvarteret Kristianstad 2016-02-11

Härligt att denna storslagna artist åter har varit i Sverige. Han bjöd oss på musik, skrönor, historier och livsvisdom. Han är en underhållare och låtskrivare med få jämnlikar. Konsertåret 2016 har onekligen börjat bra.

Townes van Zandt
Whole Coffeehouse Minneapolis NN 9 November 1973
(Echoes 2015)

En radiosänd liveinspelning från 1973 med en rad sällsynta spår. En av de mer intressanta skivorna med Townes-material på länge.

Joe Ely
Panhandle Rambler
(Rack em Up records 2015)

En av förra årets bästa skivor är fortfarande bäst just nu.



BÄST JUST NU 2015-08-31


Eilen Jewell: Sundown Over Ghost Town
Ett nytt mästerverk av vår tids främsta countryartist.

Iris Dement: The Trackless Woods
Poesi och skön sång. Mer än så krävs inte.

Warren Haynes featuring The Railroad Earth: Ashes & Dust
En sprängfylld och spännande skiva.

Lindi Ortega: Faded Gloryville
Fjärde skivan från Ortega tillför inget nytt till hennes artistskap men innehåller en handfull riktigt bra låtar och bekräftar hennes bestående talang.

JP Harris and the Tough Choices: Home Is Where The Hurt Is
Mer trevlig och traditionell country från mannen med skägget. Han och hans band bjöd på en fantastisk konsert på Folk och Rock senast.

Willie Nelson and Merle Haggard: Django and Jimmie
Gubbarna tar en vända in I studion och resultatet är som förväntat: En del gammal skåpmat dammas av men några riktigt charmiga och roliga låtar har de ju också lyckats knåpa ihop.


2015-05-06

Tom Russell, The Rose of Roscrae: A Ballad of the West
(Frontera Records 2015)

Russell fortsätter att markera sin position som den mest begåvade artisten och låtskrivaren idag. Här får vi 2 ½ timmes storslagen folkopera med doft av krutrök, irländsk whisky och lägereldar.

Tom Russell, Tonight We Ride
(Frontera Records 2014)

Vill man ha ännu mer cowboy-romantik finns nu också denna nya trevliga samlingsskiva med några av Russells tidigare bidrag till genren. Många fantastiska låtar som t.ex. ”Claude Dallas”, ”The Sky Above, The Mud Below”, ”Gallo Del Cielo”, ”Hallie Lonnigan” och många fler. En del outgivna spår och versioner bjuds vi också på.

Freddie Fender, The Golden Voice of The Texas Gulf Coast
(Soundcarrier/Gazell 2014)

Precis den typ av kärleksfullt sammansatt karriäröversikt som får en skivälskare som mig att att rysa av välbehag. 24 sköna pärlor från mannen med den sammetslena stämman. Låt chilin puttra på spisen, öppna en öl och njut.

Asleep At The Wheel: Still The King: Celebrating the Music of Bob Wills and the Texas Playboys
(Proper 2015)

Det kanske bästa av gruppens tre hyllningsalbum till Western Swing-musikens främste pionjär. Många fina gästspel av t.ex. Lyle Lovett, Merle Haggard, Carrie Rodriguez, George Strait m.fl. Även om originalet med Tommy Duncan naturligtvis aldrig kan överträffas gör Buddy Miller faktiskt ett riktigt hedervärt försök i sin tolkning av min absoluta favoritlåt alla kategorier: ”Time Changes Everything”.

Ray Wylie Hubbard, The Ruffian´s Misfortune
(Bordello Records 2015)

Sedan come-backen i mitten av 1990-talet med skivan ”Loco Gringo’s Lament” har Ray Wylie levererat skiva efter skiva med nykomponerad blues och country av god kvalité. Detta är ännu en i raden.

Det var ont om kvinnor på listan denna gång, men om någon vecka släpper ju favoriten Eilen Jewell sin nya lovande skiva ”Sundown on Ghost Town”. Den kommer garanterat att vara bäst då så missa inte det!



2015-02-17

Eilen Jewell
Live at the Narrows
(Signature Sounds 2014)

En fullständigt lysande live-skiva fullmatad med höjdpunkter ur Jewells skivkatalog samt en rad fina coverlåtar i samma anda.

Bob Dylan
Shadows in the Night
(Columbia 2015)

Den gamle mannen överraskar igen. På pappret verkade det vara en dålig idé men Dylan lyckas mot alla odds. Den magnifika avslutningen med ”Lucky Old Sun” ger rysningar.

Hannah Aldridge
(Trodden Black Entertainment 2014)

En ny stark kvinnlig debut som jag anser är fantastisk lovande. Fröken Aldridge har rösten, utstrålningen och förmågan att mixa in tillräckligt mycket av soul och blues i sin annars ganska raka countrymusik för att det ska bli intressant. Låtarna är dessutom försklassiga. Det ska bli spännande att se hur hon utvecklas. Och missa inte hennes kommande livespelning i Kristianstad (den enda i Sverige tydligen!).

Chris Smither
Still on the Levee
(Signature Sounds 2014)

Smither har genom åren skrivit många starka och hörvärda låtar med country bluesen som grund. Han är en mycket imponerande gitarrist. På detta nyinspelade retrospektiv bestående av 2 cd presenterar han en rad guldkorn från en lång karriär och resultatet imponerar.

Various artists
Link of Chain, a songwriters tribute to Chris Smither
(Signature Sounds 2014)

En riktigt bra hyllningsskiva som innehåller många fina bidrag, t.ex. från Eilen Jewell som gör en stark och hård tolkning av ”Can’t Seem To Shake These Blues”.

Gretchen Peters
Blackbirds
(Scarlet 2015)

Uppföljaren till ”Hello Cruel World” är om möjligt ännu starkare och befäster Gretchen Peters position som en av de mest intressanta låtskrivarna och artisterna i Nashville idag.



2014-10-15

Billy Joe Shaver, Long in the Tooth

Ett mästerverk till från denna osannolika naturkraft till människa och artist.

Drew Holcomb and the neighbors, Good Light

En fin samling sånger om glädje, ljus och mänsklig värme. Vi behöver fler sådana här skivor i denna mörka tid.

Leonard Cohen, Popular Problems

En fantastisk skiva från en gammal man.

Dale Watson, The Truckin’ Sessions vol 3

Att höra låtar om vägens hjältar är alltid njutbart och Dale vet hur det ska göras.

Joni Harms, Live in Ireland

Att hon inte är en av de stora stjärnorna inom dagens countryscen är en skandal.



2014-07-11

Willie Nelson, Band Of Brothers
Kanske Willies bästa skiva någonsin och klart bäst just nu. Ett klockrent mästerverk och ett kraftprov från en artist som inte tycks åldras.

David Olney, When The Deal Goes Down
En ny bra skiva från Nashvilles mest intressanta men tyvärr allt för ouppmärksammade låtskrivare.

Guy Clark, Live From Austin TX, Dixie’s Bar & Bus Stop
En man och en gitarr, 2 cd-skivor och en låtskatt av sällan skådat slag.

Tom Russell, Midway to Bayamon
En samling rariteter från dagarna med The Tom Russell Band. Schysst att lyssna på medan vi väntar på nästa nya skiva med denna fantastiska artist. Kan dock vara svår att få tag på i din lokala skivbutik (som väl förmodligen inte finns längre L)

Mary Gauthier, Trouble And Love
Mary Gauthier har alltsedan debuten intagit positionen som en av de mest intressanta låtskrivarna inom countryfältet idag. Hennes senaste tematiska samling sånger befäster på nytt detta faktum. Fast man kunde ju önska att det bjöds på mer än 8 spår.

Rodney Crowell, Tarpaper Sky
Helgjuten skiva.

Dolly Parton, Blue Smoke
En ganska bra ny platta från Dolly – och det räcker ju långt i jämförelse med det mesta.





Sacred Shakers, Live

Riktigt härlig och lekfull gospelmusik.

Fred Eaglesmith, Tambourine

Ännu en bra skiva från Kanadas främsta låtskrivare.

Will Kimbrough, Sideshow Love

Väldigt kul och varierad platta.

Merle Haggard, Okie From Muskogee (Anniversary edition)

En utökad liveplatta (2cd) från Merle Haggards storhetsperiod är naturligtvis ett essentiellt inköp. Det är också här han gör sin fina version av ”Hobo Bill’s Last Ride”.

The Journey So Far: The Best of Loreena McKennitt

En fin samling.Rune Häger

Rune Häger är ett välkänt namn för alla musikvänner, åtminstone i sydsverige. Vi har mött honom som krönikör och recensent i Nöjesguiden, som nöjeskrönikör Kvällsposten, som kåsör i Hallandsposten och som bevakare av Malmös lokala musikliv i MalmöMagasinet. Han har skrivit fem böcker, alltifrån Roxettes officiella biografi "The Book" (tillsammans med Jan-Owe Wikström), tre kåserisamlingar och den kontroversiella "Var snäll och köp!" där han bl a kritiserar dagens reklam. En gång i tiden var han Hallandspostens första popskribent/recensent. Som copywriter i reklambranschen har han fått ca 30 utmärkelser. Har också skrivit svenska texter för jazzsångerskan Agneta Engström, Buckaroos´ Jalle Olsson och entertainern Mikael Neumann. Numera häckar han här på Rootsy med recensioner, artiklar, krönikor och en och annan nyhet.

Nyheter
Recensioner
Artiklar/krönikor

Kontakta

 
Bäst just nu:
2014-03-05

Lika omöjligt varje gång.

Chefen vill att jag ska notera vilka plattor som jag tycker är bäst just nu.

Jag hävdar, som jag brukar, att det är en omöjlig uppgift. Dels skiftar favoritplattor/låtar från dag till dag och dels har man missat högar av bra album som borde vara med på en bästalista. Men man hinner inte med mer än en liten bit av de utgivningar som är heta just nu. Och det finns tusentals utgivningar med många långa år på nacken som är bättre än det bästa som är nytt. Jag har några tusen LP/CD och det svåra är alltid att hitta det man skulle vilja höra. Därför har jag delat upp hela klabbet i olika delar. Det kan t ex vara »tjejer«, »svenskt 60-tal«, »50-talsrock«, »soul« eller »tysk country« (men det facket är tomt). Det svåra blir bara att veta var man ska stoppa in t ex soultjejer. I tjejfacket eller soulfacket?

Jag har en hyllkonstruktion med sju våningar och plats för 16 CD i varje fack. Här har jag mina största favoriter och här finns garanterat de plattor/låtar som för mig är bäst just nu och alltid. Så vill du veta vad som döljer sig i hyllan, ska du få en liten inblick här och nu och vi tar det i hissordning.

1. Bottenvåningen.
Längst nere vid golvet finns favoriter som Boz Scaggs, Toni Price och Guy Clarke. Nykomlingar är Deadmen som dök upp 2011 med två album, varav det ena är en liveplatta inspelad på The Saxon Pub i Austin. Nytt namn på första våningen är också Billy White Jr , som 2012 bl a hade med sig låten »Just Another Sad Song« och en rad andra, som visar att han är en kompetent låtsnickrare. Smaka bara på titeln »The Future Ain´t What It Used To Be«.

2. Andra etaget.
På den här våningen har det samlat sig ett fett gäng gamlingar, som Freddy Fender, The Fabulous Thunderbirds, Omar Dykes, bröderna Vaughan, Joe Ely och Waylon Jennings. Allt från country till blues, alltså. Freddy Fender släppte samlingsplattan »Collection« med 10 låtar 1991. Men skivbolaget nöjde sig inte med detta, så 1997 kom »The Ultimate Collection« med 18 låtar. Och här gäller regeln »ju fler desto bättre«!

3. Tredje etaget. Lyckan för Delbert-fans!
En hyllningshylla till Delbert McClinton, som tar för sig hela utrymmet från vägg till vägg. Här finns nog allt han har gjort från 70-talet fram till »Cost of Living« som han släppte 2009.

4. Fjärde etaget.
En blandad Texasvåning med Steve Earle, Dale Watson och en komplett Chip Taylor & Carrie Rodriguez-samling.

5. Femte etaget. LaFave hyllas med en hylla!
Han släpper visserligen in både Flaco Jimenez och Kris Kristofferson på sitt hyllplan. Men här hittar man LaFaves tyngsta material, med både egna låtar och inlånat gods. »Walk Away Renee«, »Only One Angel« och »Never Be Mine« är höjdpunkter. Måste finnas i varje Texassamling.!

6 och 7. Nu är vi på toppen.
Vem har gissat på något annat än Doug Sahm? Här finns han i alla tänkbara konstellationer, bl a Texas Tornados, Sir Douglas Quintet, The Last Real Texas Bluesband och allt vad han kunde hitta på. Vilken låt som är bäst är omöjligt att bestämma sig för. Det handlar om vilket humör man är på. För här blir blåa blueslåtar mer än bara musik och snyftiga kärlekslåtar känns som verkliga livet.
»My Dearest Darling«, »I´m A Fool To Care«, »Wasted Days And Wasted Nights« kan man hör hur ofta som helst och i den här samlingen finns de i massor av olika konstellationer. Bästa plattan? Jag säger »The Last Real Texas Bluesband« från 1999, men det är bara vad jag tycker.

De här är också bäst:

Thelonious Monk. Frank Sinatra. Willie Nelson. Jerry Lee Lewis.
Ray Charles. Aretha Franklin. Patsy Cline och Norah Jones.
Plus ett 100-tal till, precis utanför listan. Håll öronen öppna, så fattar du!



Äldre:

De här spelar jag helst för tillfället.
D.v.s. så ofta jag hinner.

Willie Nelson
To All The Girls
(Sony Music)

Kan det bli bättre? Willie med 18 av världens vackraste röster i ljuvliga ballader! Här finns Norah Jones, Dolly Parton, Emmylou Harris - and you name it! Och Willie trivs – han låter precis som vanligt. Det gör hans gitarr också. Detta är guld!

Tony McLoughlin
The Contender
(Wild Eye Records)
För en vecka sedan hade jag aldrig hört den här mannen. Nu är han en av mina favoriter. Lyssna, så förstår du.

Richard Lindgren
Driftwood (The Sessions)
(Rootsy.nu)
Kommer det en ny platta med Lindgren, så är den automatiskt en av de plattor jag spelar mest. För tillfället, alltså.

The Men
This Way
(TMI)
Popmusik á la engelskt 60-tal kan inte bli så mycket bättre än så här. Det är kul, det är rätt och det är bäst just nu!

Delbert & Glen
Blind, Crippled & Crazy
(New West)
Det här är utsökt. Och det var 40 år sedan de senast gjorde en platta tillsammans. Tänk så många bra album de kunde ha gjort, om de hade träffats lite oftare!

David Olney
Predicting the Past
(Rootsy.nu)
För några månader sedan hade jag aldrig hört talas om honom. Nu är han en hjälte.

Steve Earle & The Dukes
The Low Highway
(New West Records)
Kanske hans bästa någonsin?

Doug Sahm & The Last Real Texas Blues Band
LIVE in Stockholm
(San Antonio Records)
Den kom 2012 och spelades in 1997. Vi har hört alla låtarna förut. De finns på andra plattor. Men här låter det mer skramligt och slarvigt och spontant. Precis som i verkligheten.

Jimmy LaFave
Depending On The Distance
(Music Road Records)
Släpptes 2012 och håller tills han kommer med sin nästa platta. Här finns massor av vackra ballader som tar oss med på en resa på amerikanska småvägar, där man färdas i Jack Kerouacs anda.

Chip Taylor & The New Ukainians
Fuck All The Perfect People
(Train Wreck/Rootsy)
Jag gillar originella killar och Chip Taylor är förvisso en one of a kind! Den här plattan släppte han 2012.

Frida & The Coolants
Wild Hearted Diamonds
(Rootsy)
Den här tröttnar jag inte på i första taget. Frida Snell har bl a ett par bekantingar från Willy Clay Band bakom sig och det låter mer sydstat än norrländskt.


Mina självklara:
Thelonious Monk. Allt! Vad som helst!
Frank Sinatra. Världens bästa liveplatta: At The Sands.
Willie Nelson. En mångsidig herre.
Jerry Lee Lewis. Kolla hans countryperiod på 1970-talet!
Ray Charles. Vilken röst! Vilka pianofingrar!
Doug Sahm. Alltid på spelhumör.
Delbert McClinton. USA:s Ulf »Masken« Andersson.
Blossom Dearie. Förflyttar dig till en bar i New York.
Norah Jones. För att hon är så mystisk.
Aretha Franklin. För att hon låter som hon gör.
Pelle Lindberg Band. Internationell klass!
Ulf »Masken« Andersson. Sveriges Delbert McClinton.
Andi Almqvist. Unik.
Richard Lindgren. Se ovanstående.Sandra Rydh

Nyheter
Recensioner
Artiklar/krönikor

Kontakta

Staffan Solding

Staffan Solding är kanske mest känd för sitt klassiska radioprogram Mera Blues. Han var även med och startade klassiska Larm. PÅ senare år har han mest skrivit för bluesbilbeln Jefferson.

Nyheter
Recensioner
Artiklar/krönikor

Kontakta

 
Bäst just nu:
Staffan Solding Bäst Just Nu Midsommar 2022

Fantastic Negrito
White Jesus Black Problems
(Storefront Records)

En verklig käftsmäll. Både med text och musik. Som fastnaglad med en spikpistol.

Mavis Staples/Levon Helm
Carry Me Home
(Anti-)

Så mycket kärlek från 2011. Uttryckt i fantastisk musik.

Sven Zetterberg
Rain On - The Lost Session
(Pama Records)

Vi saknar vår store blues/soulman. Därför härligt att dessa inspelningar från 1999 nu är ute.

GA-20
Does Hound Dog Taylor. Try It… You Might Like It
(Karma Chief)

Och visst saknar vi Hound Dog Taylor också. Och visst gillar vi GA-20´s hyllning.

Endless Boogie
Admonitions a
(No Quarter)

En boogie som aldrig tar slut. Vilket vi tackar för. Kanske deras bästa.

The Americans
Stand True
(Loose)

Ytterligare en platta med snygg americana från The Americans.

49 Winchester
Fortune Favors The Bold
(New West)

Så här kan man också kombinera R n B, soul och country till en riktigt fin americana.

Tobias Wiklund
Silver Needle
(Stunt Records)

Helt underbar jazz på kornett. Sanslös lätthet och glödande hetta i kombination.

Maridalen
Bortenfor
(Jazzland)

Norska grannar gör jazz som ingen annan. Och åter en gång.

Immanuel Wilkins
The 7th Hand
Blue Note

Ung, amerikans saxjazzartist etablerar sig med stjärnstatus.







Bäst just nu November 2021

Houndmouth
Good For You

För oss som gillar Houndmouth sedan tidigare kommer här ännu ett fint album.

Margo Cilker
Pohorylle

Ny ung americana-country sångerska med snygga arr och personligt tuffa texter.

Howlin´ Rain
The Dharma Wheel

Slå ihop Allman Brothers Band, Chris Robinsons Brotherhood och Grateful Dead så får du Howlin´ Rain.

MouthPainter
Tropicale Moon

Lekfullt spännande med drag av gungande psykedelisk pop.

Buffalo Nichols
Buffalo Nichols

Nytt fint namn inom folkbluesfacket. Personligt reflekterande.

Curtis Harding
If Words Were Flowers

Leon Bridges
Gold Diggers Sound

Två sångare som behandlar och förmedlar den nya soulen med stöd från r ´n´ b, blues och funk.

Chelsea Carmichael
The River Doesn´t Like Strangers

Ny ung engelsk jazzsaxofonist som vägleds av Shabaka Hutchings.

Mathias Eick
When We Leave

Norsk mjukt smekande trumpet.



Bäst Just Nu September 2021

The Felice Brothers
From Dreams To Dust

Ännu ett underbart album från bröderna. ”Jazz On The Autobahn” är en ny klassiker.

I See Hawks In L.A.
On Our Way

Bästa folkcountryn från västkusten.

Emmylou Harris And The Nash Ramblers
Ramble In Music City

30 år gammal bluegrass känns som ny.

Tobacco City
Tobacco City, USA

Kosmisk country och psykedelisk touch.

Yola
Stand For Myself

Lady Blackbird
Black Acid Soul

Två kraftfulla rösten med en kombination av soul och jazz.

Christona Kingfish Ingram
662

Ung fräsch blues.

Bert Deivert
I Ain´t Leavin´

Fin svenskamerikansk folk och blues i kombination.

Can I Be A Witness
Ace

Ännu en samling av klassiskt groove från Stax.

Adam Forkelid
1st Movement

Piano och gitarr in fint samarbete.

Nils Petter Molvaer
Stitches

En lågmäld trumpet med elektronisk klang i ett skymningsland.






Bäst Just Nu Juni 2021.

Riley Downing
Start It Over
(New West)

Gitarristen från The Deslondes på egen hand. Med opolerad röst fångar han americana med stänk av New Orleans. Och lite annat.

The Black Keys
Delta Kream
(Easy Eye Sound)

Rullande, gungande, boogieblues från North Mississppi Hills.

Queen Esther
Gild The Black Lily
(El Recordings)

Från blues a capella till soft rock.

Yola
Diamond Studded Shoes
(Easy Eye Sound)

Från det kommande albumet ”Stand For Myself”. So fint.

Robert Finley
Sharecropper´s Son
(Easy Eye Sound)

Härlig blues med självbiografisk återblick.

Sons Of Kemet
Black To The Future
(Impulse)

Engelsk modern jazz när den är som bäst. Shabaka Hutchings i högform.

Jaimie Bransch
Fly Or Die – Live
(International Anthem)

En levande version av låtarna från de båda tidigare albumen med samma namn.




Bäst just nu. Mars 2021.

Bob Dylan – 1970

Ytterligare några fina penseldrag till Dylans självportätt.

Neil Young and Crazy Horse – Way Down In The Rust Bucket

Gammal fin rock somnar aldrig. Full av liv.

Dusty Springfield – The Complete Atlantic Singels 1968 – 1971

Oj så bra hon var när hon kom till Memphis.

Valerie June – Call Me A Fool

Lysande spår tillsammans med Carla Thomas från kommande albumet.

Esther Rose – How Many Times

Singer-songwriter med härlig röst och fint komp. I klass med Hurray for the Riff Raff och Caitlin Rose.

Whitney K – Two Years

Rå americana med stänk av Velvet Underground. Trevlig ny lyssning.

Alabama Slim – The Parlor

Juke Joint-blues med boogieinslag ala John Lee Hooker.

Johan Lindström Septett – On The Asylum

Efterlängtad uppföljare med den svenska jazzeliten. Men bredare musikalisk blandning än så.

Fire! – Defeat

Suggestiv kraft från ett gäng som i olika konstellationer har givit oss spännande jazz.

Jakob Bro, Arve Henriksen, Jorge Rossy – Uma Elmo

Gitarr, trumpet och trummor i en lågmäld framtoning. Vackert.




Bäst just nu. 1:e Advent 2020.

Brent Cobb
Keep ´Em On The Toes

En singer-songwriter med eget sound och svävande lätthet.

Tyler Childers
Long Violent History

Tyler Childers dyker djupt i sina rötter. Hämtar inspiration i klassisk musik från Appalacherna.

Garcia Peoples
Nightcap At Whits End

Jammig indierock från ett luftigt Västkusten.

Cordovas
Destiny Hotel

Cordovas fortsätter bjuda på härliga americanatoner på sitt nya album.

Galento Sound Service
What´s Happening

I väntan på nästa års utlovade album får vi hålla till godo med en maxi-singel med det fina gungande funkiga soundet från Tommy Galento Nilsson.

Shamekia Copeland
Uncivil War

Stark både i ord och ton. En blues i klass för sig.

Diana DeMuth
Misadventure

Är en ny ung singer-songwriter väl värd att kasta ett öra till.


Den moderna svenska jazzen står sig bra. Det finns ett antal nya album värde att lyssna på:

Kakofoni
Vargtimmen

Hederosgruppen
Storstrejk

Pär-Ola Landin, Jonas Östholm, Jon Fält
Loner

Oskar Schönning/The Calle Stenman Quintet
America, Oh America

Emil Strandberg
Prosodier




Oktober 2020

Bob Dylan
Rough and Rowdy Ways

Kan lyssnas på alla dagar i veckan. Fantastisk.

Brent Cobb
Keep ´Em On They Toes

Fortsatt fin folkmusikamericana.

Fantastic Negrito
Have You Lost Your Mind

Ännu ett lyssningsvärt steg på en roligt musikalisk utveckling. Som en klar kombination av Prince och Sly Stone.

Old 97´s
Twelfth

Med sitt tolfte album visar Old 97´s att man kanske är Amerikas bästa indiamericanaband. I alla fall Texas.

Lira

Musiktidningen Liras höstnummer med en lista de hundra viktigaste albumen i svensk jazz är en härlig läsning. Lyssnar nu igenom listan från nummer ett, Jan Johanssons Jazz på svenska.

Har nu kommit till nummer 14, Per Texas Johanssons De långa rulltrapporna i Flemingsberg från 2015. En personlig favorit dessutom.

Annan fin svensk jazz just nu är:

Martin Küchen & Landæus Trio
Mind the Gap of Silence

För att inte tala om annan fin nordisk jazz.

Per Oddvar Johansen
The Quiet Cormorat

Verneri Pohjola
The Dead Don´t Dream

Antti Löjtönen Quintet East
ALQE

I tider av amerikanskt presidentval kan man se Shemekia Copeland som en stark partsinlaga. Rockigt bluesig americana med berörande sånger on rasism, människorätt, förtryck och utsatthet. Missa inte. Tung sång och ypperliga musiker.

Shemekia Copeland
Uncivil War




Staffan Soldings Bäst just nu, mars 2020

Allman Brothers Band
Trouble No More: 50th Anniversary Collection

En fin samling tidigare outgivna och utgivna live- och studioinspelningar med ett av det främsta countryrockbandet vi har haft. En samling som sträcker sig över 50 år.

Ford, Frazey
U Kin B The Sun

Följer upp den fantastiska ”Indian Ocean” med en ny stark platta.

Green Leaf Rustlers
From Within Marin

Chris Robinson i ny förklädnad gör fina covers live.

Arbouretum
Let It All In

Fin mystisk folkrock från det Baltimorebaserade bandet

Bley, Carla
Life Goes On

Den tredje plattan i trilogin handlar mer om Andy Sheppards sax än Carlas piano men lika lysande som föregångarna.

Den moderna jazzen har fått två tunga centralpunkter: London och Chicago.

I London kretsar en hel del kring Shabaka Hutchings och de musiker han samarbetar med: Själv är han aktuell med tre olika band: The Comet Is Coming, Sons Of Kemet och Shabaka and the Ancestors.

Comet is Coming
Trust In The Lifeforce Of The Deep Mystery

Sons Of Kemet
Your Queen Is A Reptile

Shabaka and the Ancestors
We Are Sent Here By History

I Sons Of Kemet finns tubaspelaren Theon Cross, som har gjort en egen fin platta med:

Cross, Theon
Fyah

En platta som har får hjälp med av trumslagaren Moses Boyd och saxofonisten Nubya Garcia.
Moses har gjort en egen fin platta med:

Boyd, Moses
Dark Matter

och Nubya Garcia med

Garcia, Nubya
Nubya´s 5ive

I Chicago kretsar mycket kring skivbolaget International Anthem. Inte minst för att trumpetaren Jaimie Bransch har kommit med två helt fantastiska plattor:

Bransch, Jaimie
Fly Or Die

Bransch, Jaimie
Fly Or Die II: Bird Dogs Of Paradise

På bolaget finns även basisten

Paul, Junius
Ism

och Irreversible Entanglements med punkrockig jazz och mystisk avantgarde spoken word

Irreversible Entanglements
Who Sent You?

och trumslagaren Makaya McCraven. Fast just nu aktuell med en omarbetning av Gil Scott-Herons sista album ”We´re New Again på XL Records:

McCraven, Makaya
We´re New Again

Han spelar med Antoine Berjeaut på

Berjeaut, Antoine
Moving Cities


Bland svenska jazzartister hittar vi just nu också fina saker. Här är några exempel:

Bekkas, Majid
Magic Spirit Quartet

Ett nytt band med Goran Kajfes.

Nordström, Fredrik
Svensk Standard

En fin trio som tolkar svenska kompositörer

Fire! Orchestra
Actions

Som gör sin version av Krzysztof Pendereckis ”Actions For Free Jazz Orchestra”

Sist men inte minst Torbjörn Zetterbergs kanske bästa platta hittills:

Zetterberg, Torbjörn & Den Stora Frågan
”Are You Happy?”



Staffan Soldings Bäst just nu november 2019

Per Texas Johansson
Stråk på himlen och stora hus
(Moserobie)

Texas med sina många olika blåsinstrument tillsammans med xylofon, fiol och harpa.

Oddjob
Kong
(Headspin)

Aldrig en dålig platta från ett av landets ledande jazzorkestrar.

Daniel Karlsson Trio
Fuse Number Eleven
(Brus & Knaster)

Som vanligt ett mycket njutbart album från en av Sveriges främsta jazzpianister.

Jaimie Bransch
Fly Or Die ll: bird dogs of paradise
(International Anthem Recordings)

Ny ung trumpetare som tar den moderna jazzen ett steg längre.

Dave Holland, Zakir Hussain & Chris Potter
Good Hope
(Edition Records)

Tre mästare gör ett smått mästerligt album.

Neil Young & Crazy Horse
Colorado
(Reprise)

Bästa på länge tack vare Crazy Horse.

Van Morrison
Three Chords & The Truth
(Exile)

Bästa på länge tack vare eget material.

Kacy & Clayton
Carring On
(New West)

Fortsätter med Jeff Tweedys hjälp sin personliga kanadensiska indiamericana.


Lankum
The Livelong Day
(Rough Trade)

Irländsk folkmusik i modern tappning.

Bob Dylan
Travelin´ Thru, 1967 – 1969: The Bootleg Series, Vol. 15
(Sony Legacy)

Som vanligt intressant tidsdokument och fina sånger. Klart också att Dylan och Cash fungerar bäst var för sig.

Michael Kiwanuka
Kiwanuka
(Interscope)

Stort och mäktigt i Bill Withers och Curtis Mayfields anda.

Brittany Howard
Jaime
(ATO)

Stark och personlig rockig soul från Alabama Shakes sångerska.

One Eleven Heavy
Desire Path
(Beyond Beyond Is)

Samlad gammal amerikansk rock i olika former och tidsepoker i ny tappning.




Bäst just nu September 2019

Childers, Tyler
Country Squire
(RCA)

Bäst just nu alla kategorier. En lysande uppföljare i modern folkcountry.

Jewell, Eilen
Gypsy
(Signature Sounds)

Kan som ingen annan blanda och bjuda på skön underhållande musik. Kanske hennes bästa.

Ibrahim, Abdullah
The Balance
(Gearbox Records)

En fin nyinspelning av jazzklassiker från denne sydafrikanske pianovirtuos.

Chris Robinsons Brotherhood
Servents Of The Sun
(Megaforce)

Vi minns Neal Casal.

Fussell, Jake Xerxes
Out Of Sight
(Paradise Of Bachelors)

Få kan som Fussell tolka äldre amerikanska folksånger. Nu med elektrisk gitarr, Underbart.



Bäst just nu 2019.04.29

Richard Lindgren
Death & Love

Ännu ett fantastiskt album från en av Sveriges främsta låtsnickrare.

Daniel Norgren
Wooh Dang

Det finns ett stråk av ruffig magi över denna fina singer-songwriter.

Valerie June
Little Wings

Tolkar Jimi Hendrix.

Luther Dickinson and Sisters of the Strawberry Moon
Solstice

Ett framförande och arrangemang som ger de finns rösterna fast mark att stå på.

Mavis Staples
Change

Lockande spår från det kommande albumet ”We Get By”.

Lee Fields & The Expressions
It Rains Love

Äldre soul i modern tappning. Lysande.

Driftwood
Tree Of Shade

I klass med The Band och The Felice Brothers.

The Leisure Society
Arrivals and Departures

Det engelska indierockande folkbarockbandet som äntligen kommer med ett nytt album. Dubbelt till och med.

Tobias Wiklund Quartet
Where The Spirits Eat

En personlig kornett i ett starkt band. Hämtar inspiration från Coleman och Monk.

Torbjörn Zetterberg, Per Texas Johansson & Konrad Agnas
Orakel

Svensk jazzelit slår till igen.



Bäst just nu 2019.02.26

Yola
Walk Through Fire
(Nonesuch)

En härligt soulfylld röst till en lättare soulfylld produktion.

J.S. Ondara
Tales Of America
(Verve)

En debut som heter duga från en folklig singer- songwriter.

The Delines
Imperial
(Decor)

Äntligen tillbaka. Och i lika gott slag.

Flatland Cavalry
Homeland Insecurity
(Flatland Calvalry)

Drar som vanligt fram på americanavägar i ett torrt sandblåst landskap.

Charlie Crockett
Lil G.L.´s Blue Bonanza
(Thirty Tigers)

Charlie Crockett goes blues. Och gör det bra.

Mandolin Orange
Tides Of A Teardrop
(YepRoc)

Lätt, mjuk duettcountryfolk. Missa inte Sverigebesök.

William The Conqueror
Bleeding On The Soundtrack
(Loose)

Fin indie rock med blues. Och lite annat.

Vandoliers
Forever
(Bloodshot)

Bara så bra. Border music texmex med personlig touch.

Carson McHone
Carousel
(Loose)

Ung, modern country.

Rymden
Reflections & Odysseys
(Jazzland)

E.S.Ts efterträdare gör ett bra försök med ny norsk pianist.

Goran Kajfes Tropiques
Into The Wild
(Headspin Records)

Ensam i sitt slag i svensk jazz. Här med en basklarinett som ger en extra dimension. Utsökt bra.

Champion Jack Dupree
Rocks
(Bear Family)

Minnesvärda bluesrockiga inspelningar från Champions storhetsperiod 1951 – 1958.

Tedeshi Trucks Band
Signs
(Fantasy)

Sydstatsrock. Kanske deras bästa.

Danny Burns
North Country
(Video Music)

Fin folkcountry med goda medmusiker.




Bäst just nu september 2018

Duster Bennett
The Complete Blue Horizon Sessions
(Blue Horizon)

En ungdomshjälte i helformat. Tragisk bortgång 29 år gammal. Somnade på hemväg i bil efter en spelning med Memphis Slim.

The Nude Party
The Nude Party
(New West Records)

Kastas bakåt en 50 år i tiden med hjälp av detta unga psykedeliska garagerockband.

Ryan Culwell
The Last American
(Universal)

Bibelbältets Bruce Springsteen har han kallats.

Jason Eady
I Travel On
(Old Guitar Records)

Texas country och universell americana i välformulerade händer. 10 oktober på Folk å Rock i Malmö. Be There!

Adam Hood
She Don´t Love Me
(Southerns Songs)

Singelspår tillsammans med Brent Cobb från det kommande albumet ”Somewhere In Between”. Hoppas på mer av samma sak där.

JP Harris
When I Quit Drinking
(Free Dirt Records)

Spår från det kommande albumet ”Sometimes Dogs Bark At Nothing”. Lockar till mer lyssning. Definitivt.

The Punch Brothers
All Ashore
(Nonesuch Records)

Enastående i sitt slag. Progressiv bluegrass. Eller vad man nu ska kalla det.

William Elliott Whitmore
Busted
(Bloodshot Records)

Sång från det kommande albumet ”Kilonova”. Få kan samla ihop hela den amerikanska sångskatten på samma sätt som Whitmore.

American Aquarium
Things Change
(New West)

I Sverige, Falkenberg och Malmö 24 och 25 oktober. Missa inte.

Ahi
In Our Time
(Thirty Tigers)

Folk, soul och rock i en personlig tolkning med en magnifik röst. Heter egentligen Ahkinoah Habah Izarh och är från Kanada. Precis som hos Gregory Porter är huvudbonaden en identitetsmarkör. Eller varför inte ”We Made It Trough The Wreckage” (Thirty Tigers) som är en nyutgivning av hans självsläppta platta som kom för två år sedan.

Flatland Cavalry
Honeywine
(Flatland Cavalry)

Återkommer med ännu en fin Red Dirt root rock– americanacountryblandning

Billy Price and Otis Clay
This Time For Real
(Bonedog)

En platta som egentligen kom redan 2015 men som har gått mig förbi. Ända tills nu. Otis Clay magnifik på sin ålders höst.

Mike Farris
Golden Wings
(Compass)

Från den kommande ”Silver And Stone” som lovar mycket från en röst som kan förmedla ett religiöst budskap som bär.



Bäst just nu 2018-07-05

Taylor, Theotis
Something Within Me
(Big Legal Mess)

Fin gospel från en av de äldre erfarna sångarna.

Cowles, Brent
How To Be Okey Alone
(Dine Alone Music)

Intressant fynd bland okända americanaartister.

Harding, Curtis
It´s Not Over
(Anti-)

En fin förhandslyssning på det kommande albumet.

Lloyd, Charles & The Marvels
Vanishing Gardens
(Blue Note)

Ett fantastiskt samarbete på många fronter mellan Charles Lloyd och Lucinda Williams.

I See Hawks In L.A.
Live And Never Learn
(Western Seeds Records)

Vad kan man säga. Alltid lika bra och underfundig musik från just L.A.

Fantastic Negrito
Please Don´t Be Dead
(Cooking Vinyl)

Tack och lov att han överlevde bilolyckan, så han kunde fortsätta att ge oss underbar funkig och soulig hiphop.

Cook, Phil
People Are My Drug
(Southland Sounds)

Småmysig blandning av pop, rock, folk, americana och gospel från en härlig röst med god uppbackning.

Winslow-King, Luke
Blue Mesa
(Bloodshot)

Ännu ett härligt album från Winslow-King som bjuder bluesinfluerad americana. B. B. King hade älskat gitarrspelet.

Wooden Shjips
V
(Thrill Jockey)

Psykedelisk västkust i modern tappning.

Cobb, Brent
Providence Canyon
(Elektra)

Kan bara återupprepas. Bästa americana just nu.

Birds of Chicago
Love In Wartime
(Signature Sounds)

Rå och soulfylld.

American Aquarium
Things Change
(New West)

Rocking americana åter en gång från B J Barham och gänget.

Washington, Kamasi
Earth/Heaven
(Young Turk)

Fortsätter att leverera intressant ny, ung frijazz från en av de ledande inom området just nu.

Lindström, Johan Septett
Music For Empty Halls
(Moserobie)

Bästa svenska jazzplattan just nu. Missa inte.





Bäst just nu 2018-04-25

Brasher, Liz
Outcast
(Fat Possum)

En sexlåtars-EP som talar om att vi har något stort på gång. Ett album senare i höst.

Morrow, Sam
Concrete And Mud
(Forty Below)

Intressant, ny country.

Stewart, Will
Country Seat
(Cornelius Chapel Records)

Stark solodebut. Melankolisk americana.

Bridges, Leon
Good Things
(Columbia)

En av de mest personliga soulrösterna just nu.

Western Centuries
Songs From The Deluge
(Free Dirt Records)

En uppföljare värd namnet.

Low Anthem, The
The Salt Doll Went To Measure The Depth Of The Sea
(Joyful Noise Records)

Har inte mer att säga än det jag sa i recensionen.

Shook, Sarah And The Disarmers
Years
(Bloodshot Records)

Missa inte denna punkiga americana på Skandinavienturnén.

Karlsson, Daniel Trio
5
(Brusoknaster Records)

En trio bestående av tre av de bästa jazzmusiker vi har i Sverige idag.

Tropiques
Goran Kajfes Tropigues
(Headspin Records)

”Enzo”, 50 minuter och 12 sekunder har allt som behöver sägas från jazzens stora skapare.

James, José
The Dreamer
(Universal)

10-årsjubileum och nyutgåva av denna vokaljazzen mästerverk.

Almqvist, Andi
Tiltad
(Rootsy Music)

Tungt, påträngande och vackert i samma andetag.

Andrews, Courtney Marie
May Your Kindness Remain
(Loose Music)

Fortfarande förtrollande vacker sångröst.




Bäst just nu 2017-10-08

Försmak på vad som komma skall:

Bermuda Triangle
Rosey

Brittany Howard från Alabama Shakes i ett nytt band.

Margo Price
A Little Pain

Från ”All American Made”.

Mavis Staples
If All A Was Was Black

Titelspåret till det kommande albumet.

Brent Cobb
Ain´t A Road Too Long

Efterlängtad uppföljare.

Turnpike Troubadours
Pipe Bomb Dream

Från ”A Long Way From Your Heart”.

The Deep Dark Woods
Fallen Leaves

Från det kommande albumet ”Yarrow”.

Courtney Marie Andrews
Near You och Sea Town

I väntan på nästa album.

Bela Fleck & Abigail Washburn
If I Could Talk To A Younger Me
Från ”Echos In The Valley”

Banjovirtuoser visar det igen.

Lucinda Williams
Sidewalk Of The City

Från en återinspelning på ”This Sweet Old World”.

Redan ute som är lyssningsvärda:

Susanne Santo
Ruby Red

Från HoneyHoney på egen hand.

Whitney Rose
Rule 62

Wild Ponies
Galax

Midland
On The Rocks

Gill Landry
Love Rides A Dark Horse

Mörkare än så här blir det inte. Men med glimtar av hopp.

Kamasi Washington
Harmony Of Difference

En av de nya unga jazzstjärnorna.

Goran Kajfes Subtropic Arkestra
The Reason Why vol.3

Ännu ett lysande kapitel i Gorans musikaliska produktion.

Lizz Wright
Grace

En av våra finaste jazzsångerskor.





Bäst just nu 2017-08-31

Musikhösten på Folk & Rock i Malmö.

Startar med en Americanafestival som glänser. Och sedan blir det bara mer.

Alex Williams
Better Than Myself

Ny ung countryartist som låter lovande.

Suzanne Sato
Ruby Red

Ytterligare en positiv debut. På egen hand, på utflykt från ”HoneyHoney”

Valerie June
Take This Hammer

Duett med Dan Zane på hans hyllningsplatta till Leadbelly, ”Lead Belly, Baby!”

David Rawling
Poor David´s Almanack

Ytterligare ett bra album från Davis, med fru Gillian i bakgrunden.

Neil Young
Hitchhiker

Från albumet ”Hitchhiker”. Så bra han var då 1976.

Lucinda Williams
Six Blocks Away

Snyggt omtag på albumet från 1992, ”Sweet Old Worlds”

Bette Smith
Jetlagger

Maffig soulfylld bluesröst. Recension kommer.

Sam Outlaw
Tenderheart

Nu för de stora scenerna.

Chris Robinson´s Brotherhood
Barefoot In The Head

Tredje plattan på kort tid. Mer handfast än de tidigare, men lika underbar.

Old 97`s
Graveyard Whistling

Snurrar fortfarande flest gånger i spelaren. Magnifik.



Bäst just nu 2017-06-22

Benjamin Booker
Witness

Blir bara bättre och bättre.

Justin Townes Earl
Kids In The Street

Precis så bra som han var för några år sedan.

Jaime Wyatt
Falony Blues

Ännu en ung kvinnlig countrysångerska med kraft och vilja.

Chris Robinson Brotherhood
Betty´s Self-Rising Southern Blends vol. 3

Två live-plattor som får oss att längta efter få se dem här.

Gospelbeach
Another Summor Of Love

Det får vi med Gospelbeach. Västkustpop som förr på väg hit.

The Deslondes
Hurry Home

Precis som med The Deslondes. Välkommet återbesök, både live och på skiva.

Alabama Shakes
Killer Diller Blues

Hämtad från Jack Whites stora inspelnings- och utgivningsprojekt ”American Epic”. En fantastisk version av Memphis Minnies klassiker. Mycket mer bra finns att hämta på ”The Sessions”

Ambrose Akinmusire
A Rift In Decorum: Live At The Village Vanguard

Jazzens just nu mest intressanta trumpet.

Steve Earle & The Dukes
So You Wanna Be An Outlaw

Steve har hittat tillbaka till rötterna och hittat ny kraft.


Penguin Cafe
The Imperfect Sea

Inte riktigt i klass med pappa, men riktigt bra ändå.





Bäst just nu 2017-05-03

Folk & Rock, Malmö

Sveriges i särklass bästa scen med massor av fantastiska band och artister.

Valerie June
The Order Of Time

Övertygande uppföljare. Mognare och med större självinsikt.

Old 97`s
Graveyard Whistling

Finns bara ett band som låter så här innerligt rockande. En av deras bästa plattor.

Hurray For The Riff Raff
The Navigator

Dubbelt New från Hurray For The Riff Raff med sin dagsaktuella musik. New York och New Orleans möts här.

Courtney Marie Andrews
Honest

Hade en chockad Tomas Andersson Wij framför mig på Folk & Rock när Courtney höjde upp sin stämma. Instämmer.

Cordovas
Cordovas

Bjuder på rockig stämsång som förr.

Rodney Crowell
Close Ties

Så här låter han när han är som bäst.

Sarah Shook And The Disarmers
Sidelong

Nytt, frisk band som kommer att glädja oss framöver med countryamericana.

Justin Townes Earl
Kids In The Street

Efter ett par misslyckade plattor är Justin tillbaka i gammalt gott slag.

Benjamin Booker
Witness

Med Mavis Staples. Hoppas att det är ett spår från den kommande plattan.

Steve Young
Seven Bridges Road

En återutgivning som inte går av för hackor.




Bäst just nu 2017-03-10


Old 97´s
Graveyard Whistling

Old 97´s i gammal god form. Som i fornstora dagar.

Valerie June
The Order Of Time

Härligt känslosam uppföljare.

Hurray For The Riff Raff
The Navigator

En artist som har förmågan att säga mycket med både musik och ord. Lysande.

Sam Outlaw
Everyone´s Looking For A Home

Ett spår från den kommande plattan ”Tenderheart”. Något att se fram emot.

Ruthie Foster
Joy Comes Back

Gospelinfluerat titelspår från den kommande plattan, med Derek Trucks slide som extra bidrag

Joshua James
Millie

En fin hyllning till sin nyfödda dotter från det kommande albumet ”My Spirit Sister”

Greg Graffin
Millport

Punk goes americana – och gör det bra på ålderns höst. Inte illa för en professor.

Benjamin Booker
Witness

Titelspår på den kommande plattan tillsammans med Mavis Staples. Två underbara röster.

Bap Kennedy
Reckless Heart

Saknaden är och kommer att vara stor.

Rodney Crowell
Close Ties

Nog är det Rodney alltid. I vanlig fin stil.




Bäst just nu. 2016-11-01

Fantastic Negrito
The Last Days Of Oakland
(Blackball Universe)

Fortfarande bäst just nu!

The Damn Quails
Out Of The Birdcage
(Swamp Fyst Records)

Efter fyra års juridiskt bråk kom äntligen uppföljaren.

Uncle Lucius
The Light
(Boclap Records)

Egentligen var det konserten på Folk & Rock jag tänkte på, men där var ju albumlåtarna med.

Freakwater
Scheherazade
(Bloodshot Records)

Konserten på Folk & Rock var alldeles fantastisk. Vilket också albumet är.

Valerie June
Astral Plane (albumspår)
(Concord Music Group)

Förhandslyssning på albumet ”The Order Of Time” som kommer i januari. Mycket lovande.

The Felice Brothers
Life In The Dark
(Yep Roc Records)

Åter ett mycket fint album från bröderna. Mer som förr.

The Turnpike Troubadours
Come As You Are
(Motel Time Productions)

Så jävla bra singelspår.

Aaron Lee Tasjan
Silver Tears
(New West Records)

Lyssna!

Richard Lindgren
Malmostoso
(Rootsy Music)

Som vanligt synnerligen uttrycksfull och hängiven. Nu på italienska.




Bäst just nu. 2016-10-03

Fantastic Negrito
The Last Days Of Oakland
(Blackball Universe)

Bäst just nu!

Betty Harris
The Lost Queen Of New Orleans Soul
(Soul Jazz)

Så sant. Så sant.

Macy Gray
Stripped
(Chessky Records)

Vilken röst!

Lil´ Ed And The Blues Imperials
The Big Sound Of
(Alligator)

Chicagobluesslidearvtagare som inte får missas.

John Prine
For Better, Or Worse
(Oh Boy Records)

Ännu en duettplatta. Och det funkar.

Luke Winslow-King
I´m Glad Trouble Don´t Last Always
(Bloodshot Records)

Återkommer med en stark platta

Mandolin Orange
Blindfaller
(Yep Roc)

Bästa hittills

The Coal Porters
No. 6
(Prima Records)

Melankolisk njutning.

Thisell
II
(Jelly Fant Records)

Innerligt lågmält.






Bäst just nu. Augusti 2016

Rhythm ´n´ Bluesin´ By The Bayou: Night Of Sin, Dirty Deals And Love Sick Souls.

En het samling. Omistlig.

Chris Robinsons Brotherhood – Anyway You Love, We Know How You Feel

Fortsatt lockande.

Handsome Family – Gold

Spår från det kommande albumet ”Unseen”.

William Bell – This is where I live

Som i unga dar.

Arthur ”Big Boy” Crudup – A Music Man Like Nobody Ever Saw

124 spår från 1941 till 1962 och 68 sidors booklet.

Champion Jack Dupree – Old Time R & B

28 spår från hans storhetstid mellan 1951 och 1957.

Michael Kiwanuka – Love And Hate

En uppföljare vi har väntat på.

John Broven – Rhythm And Blues in New Orleans

Har du inte läst den tidigare så har du chansen nu!




Bäst just nu 2016-01-27

Buddy Miller And Friends
Cayamo Sessions At Sea
(New West Records)

Buddy gick till sjöss. Tog med sig några polare. För vem vill inte lira med Buddy.

Rod Picott
Fortune
(Welding Rod)

Det kanske bästa och mest personliga Rod har gjort.

Lucinda Williams
The Ghosts Of Highway 20
(Highway 20 Records)

Ännu en dubbel från Lucinda med spöklikt vackra sånger.

Coutney Pine
Song (The Ballad Book)
(Destin-E)

Lysande basklarinett.

The Long Ryders
Final Wild Songs
(Cherry Red)

Bäst när det begav sig. Fortfarande så.

Them
The Complete Them 1964 – 1967
(Sony)

På denna sidan av Atlanten hände detta oslagbara.

The Other Side Of The Trax: Stax-Volt Rarities 1964 – 1968
(Kent)

Samtidigt på andra sidan av Atlanten. Ej tidigare CD-utgivna.

Oddjob
Folk
(Caprice)

Gräddan av svenska jazzartister skapar underbar musik.

Sam Outlaw
Angeleno
(Six Shooter Records)

Nu även europeisk distribution. Och turné




Bäst just nu 2015-09-20

Det har blivit mycket jazz i sommar. Här kommer några godbitar.

Ben Wiliams
Coming Of Age
(Concorde)

Jacob Norgren
Pathfinding
(Wime Records)

Espen Eriksen
Never Ending January
(Rune Grammof)

Holmström & Jardemark Quartet
Blue Age
(Guitarland)

Andy Sheppard Quartet
Surrounded By The Sea
(ECM)

Mathias Eick
Midwest
(ECM)

Dennis Rollins Velocity Trio
Symbiosis
(Dogwithabone)

Erico Rava
Wild Dance
(ECM)

Kenny Wheeler
Song For Quintet
(ECM)




2015-04-05

Garnet Mimms
Looking For You – The Complete United Artists & Veep Singles
(Kent)

Johnny Adams
I Won´t Cry – The Complete Ric And Ron Singles 1959 – 1964
(Ace Records)

The Valentinos
Lookin´ For A Love – The Complete SAR Recordings
(Ace Records)

Jackie Moore
The Complete Atlantic Recordings
(Real Gone Music)

Fyra lysande kompletta återutgivningar. Ett måste för alla soulvänner.

Houndmouth
Little Neon Limelight
(Rough Trade)

Houndstooth
No News From Home
(No Quarter)

Debuten kom samtidigt och uppföljaren kommer samtidigt för dessa båda roliga indiepopband.

Jake Xerxes Fussell
Same
(Secretly Canadian Records)

Ett nytt intressant artistnamn i blues/folk-facket.

Jose James
Yesterday I Had The Blues: Music Of Billie Holiday
(Capitol)

Vokaljazz av främsta märke. Underbara tolkningar med mycket känsla.

The Original Five
Across The Deep Blue Sea
(Rootsy)

Dunderhead
Same
(Rootsy)

Det bästa inom svensk bluegrass.

James McMurtry
Complicated Games
(Blue Rose)

Storytelling värd namnet.

Ryley Walker
Primrose Green
(Dead Oceans)

Folkpop med psykodeliska drag. Skoj.




2015-02-09

Bob Dylan
Shadown In The Night
(Columbia)

Gamla sånger som på nytt.

George Jackson & Dan Greer
At Goldwax
(Kent)

En av de främsta soullåtskrivarna i början av sin karriär.

Rhythm ´n´ Bluesin´ On The Bayou
Mad Dogs, Sweet Daddies & Pretty Babies
(Ace)

Ännu mer fantastisk bayoublues.


[b]Naomi Shelton & The Gospel Queens
Cold World
(Dapton Records)

Gammal gospel som på nytt.

J.P. Harris and the Tough Choices
Home Is Where The Hurt Is
(Cow Island Music)

Gammal country som på nytt.

The Provincial Archive
It´s All Shaken Wonder
(Black Box Recordings)

Som en kombination av Local Natives och Fleet Foxes.

The Bloodhounds
Let Loose!
(Alive Records)

Gammal garagerock som på nytt.

Yonder
Grafings
(Rootsy.nu)

Också en fantastisk förvaltare av god musik.

Richard Lindgren
Sundown On A Lemon Tree
(Rootsy.nu)

Still the best.




Bäst just nu 2014-11-10

Richard Lindgren
Sundown On A Lemon Tree
(Rootsy.nu)

Kanske det vackraste Richard någonsin har gjort. Han bara växer och växer som kompositör och artist.

Wild Jimmie Spruill
Scratchin´
(GVC)

Bluesens vildaste studiogitarrist. 3 000 sessions under sin karriär. Många storsäljare blev det, men fortfarande anonym. Han låter gitarren tala. Och vilket språk sen. Här 61 spår från den tidiga delen av hans karriär 1956 – 1962.

The Lost Brothers
New Songs Of Dawn And Dust
(Lojinx)

Två förlorade bröder från Irlands som låter som efterföljare till Fleet Foxes.

Bob Dylan
Basement Tapes Complete
(Columbia)

Så har vi då äntligen de förlorade Basement Tapes till hands. Visar åter att han är den största.

Frazey Ford
Indian Ocean
(Nettwerk)

The Be Good Tanyas Frazey Ford gav sig av från Kanada till Memphis och The Hi Rhythm-kompet. Det visade sig att hon kunde sjunga soul lika bra.

Gregory Porter
Issues Of Life
(Membran Media)

Blandande udda tagningar från en av jazzens nya stora röster.

Eddy Giles
Southern Soul Brother
(Ace)

Den förlorade sonens samtliga Murco-inspelningar från 1967 till 1969. Självklart med ”Losing Boy”.




Bäst just nu 2014-10-15

Slow Fox
Black Dog
(Rootsy.nu)

En ny handfull låter från Sofia Henricsson. En växande stjärna.

Cold Cold Heat
Where Country Meets Soul Vol. 3
(Kent)

Tänk att countrylåtar kan vara så här bra. Också. Kanske den bästa av de tre volymer som har kommit hittills.

Gary Clark Jr
Live
(Warner Bros)

Full av liv denne nya unga stjärna på blueshimmelen. Intensiv vitalitet.

Dorothy Moore
Misty Blue
(Big Break Records)

Äntligen åter i var lyssnares öron. Omistlig.

Lucinda Williams
Down Where The Spirit Meets The Bone
(Highway 20 Records)

Dubbel dos av Williams underfundiga och personliga americana. Åter en gång fantastiskt bra.

Béla Fleck & Abigail Washburn
Same
(Rounder)

Två av våra främsta banjospelare har kommit tillsammans för första gången. På skiva. Gifta sedan tidigare. Blandad skönhet, dubbelt värde.



Bäst just nu 2014-09-09

Booker, Benjamin
Benjamin Booker
(Rough Trade)

Ungt, fräscht och skramligt. Som Alabama Shakes fast lite mer rock och lite mindre soul. En debut som ger mersmak. Missa inte.

Fields, Lee
Emma Jane
(Truth and Soul)

Fin soul åter en gång från Lee, som nu har etablerat sig som en stor sångare.

Shelton, Naomi
Cold World
(Daptone)

Styr över sina Gospel Queens med en mer långmäld röst, men skapar en stark spänning i sin utformning. Fin gospel minst sagt.

Fullbright, John
Songs[/b]
(Blue Dirt Records)

Ett mäktigt andra album från en ung singer-songwriter. Naket och avskalat. Starkt. Är det nästa Townes Van Zandt vi har här?

Cooke, L.C.
The Complete SAR Recordings
(ABKCO)

Inte riktigt som hans mer kända bror, men det går inte att ta miste på släktskapet. Popig soul nu samlad för första gången.

Bluesin´ By The Bayou
Rough ´n´ Tough
(Ace)

Den andra volymen down home blues från Louisiana och J.D. Millers och Eddie Shulers bandlager är precis så roligt som den första. Några kända, andra aldrig hörda. Nu är det dags.




Bäst Just Nu 2014-05-06

Chris Robinson Brotherhood
Phosphorescent Harvest
(Silver Arrow Records)

Inte lika kosmisk som de båda tidigare men en underbar musikalisk vandring från västkust till östkust över flera tidszoner.

Old 97´s
Most Messed Up
(ATO Records)

Rock som den ska låta. Ännu ett lysande album från Old 97´s.

Benjamin Booker
Violent Shiver (singel)
(ATO Records)

Det mest spännande i bluesväg som jag har hört på länge. En singel som låter så lovande att vi längtar till höstens album.

Guy Clark
Live From Dixie´s Bar & Bus Station
(May6 Entertainment)

1983 var ett fint år.

Rodney Crowell
Tarpaper Sky
(New West Records)

Som vanligt hög standard på det Rodney Crowell lämnar ifrån sig. Så även här.

Takuya Kuroda
Rising Son
(Blue Note)

Trumpetaren som nu stiger från i frontlinjen med ett eget album på Blue Note. Jazz av bästa märke.

Robert Cray
In My Soul
(Provogue)

Blues/R&B/Soul – väl sammansatt och framfört. En kännares märke.

The Desoto Caucus
Don´t Fear (spår från DeSoto Circus)
(Glitterhouse Records)

Howe Gelb och hans danska vänner gör en egen glödande sång med lite Dylan-koppling.





Bäst just nu 2014-02-28

Hall Of Fame
Volume 3
(Ace)

Det går inte att få för mycket Southern Soul från Muscle Shoals. Volym 3 fyller på med obskyra och outgivna pärlor.

George Jackson
Old Friends
(Ace)

Ännu en volym 3 av Fame-inspelningar. Denna gång från sångsnickraren nummer 1, George Jackson. Här framför hans sina alter i egen hög person. Underbart.

Rhythm ´n´ Bluesin´ By The Bayou
Rompin´& Stompin´
(Ace)

Volym 6 i Ace serie ”By The Bayou” men den andra med underrubriken ”Rhythm ´n´ Bluesin´” och spår hämtade från fem skivbolagsägare i Södra Louisiana. Mera ”rompin´” och ”stompin´” kan det inte bli.

Bettye Swann
The Complete Atlantic Recordings
(Real Gone Music)

För första gången alla underbara inspelningar från åren 1972-1976 samlade på ett ställe. Inte den stora hitleverantören men en duktig sångerska.

Willie Sugarcapps
Willie Sugarcapps
(The Royal Potato Family)

Will Kimbrough, Anthony Crawford, Savana Lee, Gayson Capps och Corky Hughes bildar Willie Sugarcapps och har tillsammans skapat ett intressant americanaprojekt.

Will Kimbrough
Sideshow Love
(rootsy.nu)

Will Kimbough igen. Han blir bara starkare och starkare, bättre och bättre. Ett lysande album i eget namn. Stor låtskrivare och tveklöst en fantastisk medmusiker.

The Gloaming
The Gloaming
(Real World Records)

Så här kan det gå om man blandar irländsk folkmusik och New Yorks indierock och låter den sträcka ut utanför givna tidsramar. Går inte att beskriva i ord, måste höras.




Bäst just nu 2013-10-08

Bob Dylan
Another Self Portrait (!969-1971) Deluxe Edition
(Columbia)

Plötsligt var det en helt annan platta. Och ”Isle Of White”-konserten i lyssningsbart ljud dessutom.

Richard Lindgren
Driftwood (The 309 Sessions)
(rootsy.nu)

Ännu ett fantastiskt dokument över Rickards storhet som poet och musiker.

Blandade artister
South Texas Rhythm ´n´ Soul Revue
(Kent)

24 guldkorn från Huey P Meauxs digra inspelningsarkiv. Plattan är värd alla sina pengar många gånger om för Johnny Copelands ”Slow Walk You Down”.

Slow Fox
Like The Birds
(rootsy.nu)

Blir bara bättre och bättre för varje lyssning. Och det händer inte vanligtvis med varje platta jag lyssnar på.

Gregory Porter
Liquid Spirit
(Blue Note)

Gregory Porter bjuder med en stor, varm och stark röst på det bästa hittills av soulig jazz på hans tredje album. Eller jazzig soul om man så vill. Bra är det.

The Houndstooth
Ride Out The Dark
(No Quarter)

Ett ungt nytt intressant band debuterar starkt med ett album som låter som en kombination av tidiga Fleetwood Mac och Feist.

Blandade artister
That´s All Right With Me - Juke Joints 4
(JSP)

Vi som aldrig kan klara oss utan jukejointblues får här ett fjärde lyssningsvärt kapitel i dess historia. Blues när den är som tuffast.




Bäst just nu 2013-08-07

The Handsome Family
Wilderness
(Carrot Top)

Det fantastiska berättarparet Brett och Rennie Sparks fortsätter att leverera underfundiga historier till ett ytterst personligt musikaliskt komp.

Houndmouth
From The Hills Below The City
(Rough Trade)

Första fullängdaren från ett band med rötterna i americanamyllan. Bitvis helt i The Bands anda.

Guy Clark
My Favorite Picture Of You
(Dualtone)

Lite äldre och lite tröttare men fortfarande en vital musikalisk idéspruta. Något av det bästa han har gjort.

Valerie June
Pushin´ Against A Stone
(Sunday Best)

Ny, ung sångerska som med sitt debutalbum i samarbete med Dan Auerbach visar att hon kommer att sprida glädje i soul-, folk- och rockkretsar i fortsättningen.

James Govan
Wanted
(Kent)

12 tidigare okända spår från denna fina soulröst tillsammans med två Fame 45:or. Nödvändig för southern soul-lyssnaren.

Dan Greer
Beale Street Soul Man
(Kent)

Underskattad kompositör och producent som här för första gången får egna inspelningar från Memphis samlade.

The Howling Brothers
Howl
(Readymade Records)

Trevligt album från ungt tremannastingband. Med old timey och bluegrass som bas drar det iväg med härlig energi och stöter på blues och jazz på vägen. Lite Greatful Dead kan också skymta.




Bäst just nu 2013-05-01

David Olney
Predicting The Past
(rootsy.nu)

En lysande konsert på Folk & Rock bara bekräftade vad vi redan hade hört på denna volym 2 i serien ”ROOTSY APPROVED”.

Dawes
Stories Don´t End
(Hub Records)

En tredje platta från västkusten med glimrande folkpop från Tylor Goldsmith och han tre kompisar. Den bästa så här långt.

Hollis Brown
Ride On The Train
(Alive Records)

Tar oss via Dylans låtnamn tillbaka till ett rockigt 60-tal, fast i modern tappning. Härlig debut.

Steve Earle & The Duke (& Duchess)
The Low Highway
New West Records

Den bästa på några år. Inte minst för The Mastersons medverkan.

Bahamas
Barchords
(Brushfire Records)

Afie Jurvanen är trots sitt finska namn född och uppvuxen i Kanada och självskolad i samma anda och gemenskap som Feist och gänget.

John Fullbright
From the Ground Up
(Blue Dirt Records)

Oklahomasonen som på landsbygden utvecklade americana, pop och folkmusik med Mississippi John Hurt, Leon Russell, Steve Earle och Townes Van Zandt och Woody Guthrie. Grammy-nominerad.

The Shouting Matches
Grownass Man
(Middle West)

Justin Vernon i förklädnad. Ja, Bon Iver i ytterligare en konstellation. Här i bluesrockgarageformat.




Bäst just nu 2013-03-14

Houndmouth
Houndmouth
(Rough Trade)

Rough Trade har en förmåga att snoka upp nya, unga förmågor. Här i form av The Band.2 och fyra fina spår.

Woodpigeon
Thumbtracks And Glue
(Fierce Panda)

Mark Andrew of the Hamiltons levererar en ny samling av sina oefterhärmligt svävande sånger.

Iris DeMent
Sing The Delta
(Flariella)

En platta som bara blir starkare och starka med varje lyssning. Själfullt är bara inledningen.

Caitlin Rose
The Stand-In
(ATO Records)

Är det så här Nashville kommer att låta framöver. Caitlin Rose tar allt mer plats.

Townes Van Zandt
Sunshine Boy: Unheard Studio Sessions & Demos
(Omnivore Recordings)

Nödvändiga spår av historien.

Emmylou Harris & Rodney Crowell
Old Yellow Moon
(Nonesuch Records)

Tillbaka tillsammans igen för en stark duoplatta.

The Mercy Brothers
Holy Ghost Power!
(rootsy.nu)

Härlig frälsning.



B.B. King
Ladies and Gentlemen… Mr. B. B. King
(Universal)

En av musikhistoriens allra främsta samlad på 10 lyssningsvärda CD. Missa inte chansen.

Muddy Waters
You Shook Me - The Chess Masters Vol 3 1958-1963.
(Hip-O Select)

En annan storhet som inte får missas. Musiken lika god som alltid, men ljudet har aldrig varit bättre.

Bessie Smith
The Complete Columbia Recordings.
(Columbia)

Snygg återutgivning av de legendariska inspelningarna från 1923 till 1933. 10 år och 10 CD som ingen musiksamling kan vara utan. Enastående.

Blandade artister
On Bended Knee. The Birth Of Swamp Pop
(Great Voices Of The Century)

65 fantastiska swamppopspår. Den bästa samlingen som jag har stött på.

Turnpike Troubadours
Goodbye Normal Street
(rootsy.nu)

Äntligen. Vad kan vara mer uppiggande än att höra att från vi får både Sverigedistribution och Sverigebesök från Turnpike Troubadours. Tack för det.

Local Natives
Hummingbird
(Frenchkiss)

Efterlängtade uppföljaren till detta skönsjungande och rytmvänliga framtidsbands fantastiska debut för tre år sedan. Lilla Vega i Köpenhamn 19 februari. Here we come.

Richard Thompson
Electric
(Proper)

En gitarrmästare i aktion. Elektriskt så det sprakar om det. Texter som bara få kan skriva och i en musikalisk omgivning som är synnerligen inspirerande.

Andi Almqvist
Warsaw Holiday
(rootsy.nu)

Ja, vad ska man säga. Ensam i sitt slag. Mörkt. Kryper under huden. Knackar på både hjärta och själ.






Bäst just nu 2012-09-20

Dylan, Bob
Tempest
(Columbia)

Synnerligen stark och mörk 35:e platta från vår tids mästare. Bluesen blir en allt större del av hans musik.

O`Keefe, Chet
Game Bird
(rootsy.nu)

Ännu ett fantastiskt rootsy-fynd. Fin och personlig singer/songwriter. Kolla på livespelningarna!

Sahm, Doug
The Last Real Texas Blues Band Live In Stockholm 1997
(San Antonio Records)

Den allra främste av texmexrockarna från Vattenfestivalen i Stockholm. En härlig live-konsert att minnas med.

Mastersons, The
Birds Fly South
New West Records)

Äkta paret Mastersons tillsammans för första gången och slår oss med häpnad. Ett driv och en helt fantastiskt underbar sång från Eleanor Whitmore.

Chris Robinsons Brotherhood
Big Moon Ritual
(Silver Arrow Records)

Kosmisk rock som för tankarna till Grateful Dead och sent 60-tal.

Turnpike Troubadours
Goodbye Normal Street
(Bossier City Records)

Tredje fina plattan från Oklahomas eget Red Dirt-band. Americanacountry när den är som bäst.

Damn Quails, The
Down The Hatch
(598 Records)

Debut för att annat finns Red Dirt band från Oklahoma under överinseende av Mike McClure och John Hardy.

Hiatt, John
Mystic Pinball
(New West Records)

Vilken låtsnickrare. Här verkligen i sitt esse.

Ace, Johnny
Ace´s Wild
(Fantastic Voyage)

En karriär som skulle blivit lång och lyckosam dog abrupt juldagen 1954 i rysk roulette. Detta var bara början, men samlat här.

Blandade artister
Have Mercy! The Songs Of Don Covay
(Ace)

Inte bara till sig själv utan till många andra komponerade Don Covay oförglömliga soulspår.




Bäst just nu 2012-05-23

Alabama Shakes
Boys And Girls
(ATO Records)

Ur de djupa skogarna kom ett nytt hungrigt vrål och försatte oss i trans. Ett av de nya unga band som har R & B, soul, blues och rock i samma förpackning.

Hall Of Fame: Rare And Unissued Gems From The FAME Vaults
(Kent)
Nobody Wins – Stax Southern Soul 1968-1975
(Kent)

Hur mycket kan det egentligen gömmas i dessa djupa källarvalv, där inspelade band samlats på hög nu i 35-45 år. Och hur bra är det inte. Sagolikt bra.

Crimes & Punishment
(Fantastic Voyage)

Brott och straff i ren Dostojevskijanda. Blodiga ballader, fängelseångest och kedjefångsblues i en dödlig blandning.

Juke Joints 3
(JSP)

En tredje samling med en blandning av jumping, rocking, downhome och honking blues från kända och okända artister. Precis den gudomliga musik som man lyssnade på från en av 50-talets jukeboxar i den amerikanska södern och på nordstaternas barer.

The Deep Dark Woods
The Place I Left Behind
(Sugar Hill)

Underbar långmäld kanadensisk americana a la 2012.

Bonnie Raitt
Slipstreem
(Proper)

En återkomst av Bonnie till musik och produktion som på fornstora dagar. Glödande slide och härliga låtar.

Peder Af Ugglas
No 4
(rootsy.nu)

En fjärde utgåva som är så balanserad och njutbar som bara är möjligt. Ett gitarrspel i kombination med övriga instrument i kompositioner som kommer som njutningspiller i vardagen.



Bäst just nu 2012-03-19

Lee Fields
Faithful Man
(Truth & Soul)

En av de kraftfulla storröstade soulsångarna levererar en stark och varm platta stöpt i det lite äldre formarna.

Gary Clark Jr.
Bright Lights
(WEA)

Elektrisk explosion från en ung, ettrig bluesartist. ”Bright Lights” är en EP som lovar mycket spännande musik till det kommande albumet.

Michael Kiwanuka
Home Again
(Polydor)

En röst och en framtoning som är mjuk och hemlighetsfull. Gammal mjuk soul i ny förpackning och arrangemang. Med spännande och smygande hetta.

Wendy Rene
After Laughter Comes Tears: Complete Stax & Volt Singles + Rarities 1964-1965
(Light In The Attic)

Ännu en av dessa många fantastiska artister som fanns på Stax får en samling för att visa vad de gick för. Och det var inte lite det.

Paul Kelly
Hot Runnin´ Soul: The Singles 1965-71
(Kent)

Underbara, underbara Paul Kelly. Fantastisk låtsnickrare och ljuvlig sångare. Skamligt underskattad. Här finns nu alla hans tidiga singlar samlade för avnjutning. Ett givet köp.

Junior Parker
Ride With Me, Baby: The Singles 1952-1961
(Fantastic Voyage)

Med nio Billboardhits tog Junior Parker en plats i blueshistorien. 23 singlar från de tio första åren av hans karriär finns samlade här. Elvis hittade ju ”Mystery Train” i denna samling.



Bäst just nu 2012-02-01


Blandade artister
The Fame Studios Story 1961-1973 (3 cd Box)
(Ace)

Kända, mindre kända och tidigare outgivet av fantastiskt musik från Fame. Låtskrivare, studiomusiker, producenter och artister av allra högsta soulklass. Och vilken förpackning sen.

Blandade artister
The Bobby Robinson Story (4 cd Box)
(JSP)

New Yorks ledande skivbolagsägare inom blues, R&B, doowop var onekligen Bobby Robinson. Om någon tvivlar kan denna utsökta samling över ett brett fält råda bot på detta.

Blandade artister
Heavy Sugar: Second Spoonful (3 cd Box)
(Fantastic Voyage)

Volym två i speglingen av New Orleans som musikmecka. När man hör den här samlingen förstår man verkligen vad staden, dess producenter och musikers kan åstadkomma.

Blandade artister
This One's For Him: A Tribute To Guy Clark (2 cd)
(Icehouse Music)

En av vår tids stora berättare får här till sin 70-årsdag tolkningar och hyllningar från gräddan av dagens country- och americanaartister. Visst är han ett strå vassare i sina egna framföranden, men detta visar vilka fantastiska sånger han har skapat genom åren.

Ruthie Foster
Let It Burn
(Blue Corn Music)

Bluesbaserad R&B, soul och gospel från en av dagens främsta företrädare. Modernt med tradition. Och en härlig sångröst. Från klarhet till klarhet.

Fred Eaglesmith
6 Volt
(Sweetwater Music)

Avskalat, råbarkat och intensivt. En musik som kryper in på den plats som finns kvar mellan huden och benet. Enastående personligt.



Bäst just nu 2011-10-09

Burton, James
The Early Years 1956 – 1969
(Ace)

Minns fortfarande Kalle Oldbys presentation av Burton-favoriter i Larm nr 7. Nu blir minnet ännu friskare med en första volym sånger från denna mästargitarrist. Säg vems inspelaningar han inte har lyft.

Conley, Arthur
I´m Living Good – The Soul Of Arthur Conley 1964 – 1974
(Ace)

Bättre än sitt rykte. Inte bara en Otis Redding-copy, som är en stämpel som han har fått leva med. Här visar han att han också är en stor soulsångare.

Tolbert, O.C.
Black Diamond
(Kent)

Var fanns alla dessa underbara soulsångare när vi som bäst behövde dem. I ett valv hos något halvskumt skivbolag. Inte riktigt så med Tolbert, men nästan. Här är han nu i helfigur. Tackar för det.

Cooder, Ry
Put Up Som Dirt And Sit Down
Nonesuch

Mycket av den tidige Ry Cooder i denna underbara platta med sånger om precis allt det som Ry har kämpat för genom hela sin karriär.

Zetterberg, Sven
Soon You´ll Be Gone från The Beat From Palookaville
(Enviken)

Sveriges bästa blue-eyed-soulartist med en underbar version från ett gästinhopp på det egna kompbandets soloplatta. Som också är rolig lyssning övrigt i Rhythm & Ska.

Feist
Metal
(Polydor)

Stark återkomst från denna intressanta skönsjungande dam. Lite allvarligare men lika vackert.

Deadman
Take Up Your Mat & Walk
(Rootsy)

Ännu en fantastisk rootsy-fångst med ett gäng som skulle kunna ta Billy The Kids plats. Inte musikaliskt om ni förstår. Däremot är de musikaliskt ett härligt band från Texas med den statens musikaliska bas och lite The Byrds och lite The Band. Kan inte bli mycket bättre.

Wimmer, Beth
Gost & Men
(Eget)

En härlig upptäckt i den stora CD-floden. Blues- och soulinfluerad americana tillsammans med multiinstrumentalisten Damiano Della Torre. Många fina eftertänksamma texter kring relationer och livet, och en helt fantastisk långsam, hårresande version av ”Bad Moon Rising”. Som ett omen.

Hinely, Donal
The Famous Rocket Cage
(Atom)

En småpluttrig platta med gatusångsanslag och med ett snyggt medarbetarskap från allas vår vän Will Kimbrough på gitarr och banjo



Bäst just nu 2011-07-18

Etta James
The Essential Modern Records Collection
(EMI)

Redan här i mitten på 50-talet, i början på sin karriär, var hon en enastående bluessångerska.

Gillian Welch
The Harrow And The Harvest
(Acony Records)

Tillsammans med Dave Rowlings gör Gillian ännu ett enastående album med dramatisk och känslosam amerikansk folkmusik.

Amy LaVere
Stranger Me
(Archer Records)

Tar plats bland de stora kvinnliga indierock/folkmusikartisterna med denna uppföljare till den utsökta ”Anchors And Anvils”

Kasey Chambers
Little Bird
(Sugarhill)

Australiens countryetta kommer utan man och ska matcha föregående lysande utgåva. Lyckas nästan. Och då är det bra.

Ruthie Foster
Live At Antone´s
(Blue Corn Music)

Ruthie har mognat och hittat en egen stil och roll i blusen. Lysande i denna liveinspelning från legendariska Antone´s i Austin, Texas.

Malcolm Holcombe
To Drink The Rain
(Music Road)

Ytterligare ett starkt album från den grovröstade folkmusikern som trycker in blues i sin musik.

The Wronglers with Jimmie Dale Gilmore
Heirloom Music
(Redeye)

Ännu ett enastående tolkningsverk från Jimmie Dale. Traditionell folkmusik och bluegrass tillsammans med The Wronglers.



Bäst just nu 2011-06-15

Jewell, Eilen
Queen Of The Minor Keyl
(Signature Sounds)

Eilen försäkrar sig om platsen som en drottning med sitt senaste album. En lysande föreställning i precis samma anda som konserterna tidigare i år.

Jones, Diana
High Atmospherel
(Proper)

Ännu ett vackert, vackert, smärtfullt vacker album från Diana Jones. Folkmusik med känsla och eftertanke, påträngande i all sin ljuvlighet.

Peyroux, Madeleine
Standing On The Rooftopl
(Decca)

Första albumet på det nya bolaget är lika lågmält smäckert som de tidigare. Kanske inte i nivå med ”Careless Love” men bra nära. Personlig stil med själviskt tillslag.

Peebles, Ann
Tellin´ Itl
(Fat Possum)

En återutgivning av ett av de album Ann skapade på höjden av sin karriär 1976. Om något går att återuppleva så är det denna alldeles egna soul.

Dawes
Nothing Is Wrongl
(ATO)

Andra albumet från kaliforniska Dawes. Mer moget men kanske mindre Laurel Canyon över det. Fortsätter på en stilbildande väg som kan ge stjärnstatus.

Foucault, Jeffrey
Horse Latitudesl
(Signature Sounds)

Häpnadsväckande countryfolk. Han finns där, hörs, känns och väl värd att uppleva. Tycker jag.

Young, Neil
A Treasurel
(Reprise)

Volym 9 i arkivserien ger oss The International Harvesters turné 1984-1985 med country professionella vänner som Ben Keith, Hargus ”Pig” Robbins, Rufus Thibodeaux och Spooner Oldham. Just precis, det låter som det läses. Underbart levande.




Bäst just nu 12 maj 2011

The Band of Heathens
Live på Babel

Bäst just nu är minnet av gårdagens konsert med The Band of Heathens i Malmö. Austingänget som spelar med en intensitet och glädje att man blir glödande inombords. Little Feat, The Band, Texasrock, country och västkustpop i en personlig tolkning och blandning. Om man inte nöjer sig med det som finns utgivet i liveväg kan man hämta hem ”5 years Anniversery Consert” från deras hemsida. Underbar. Och glöm inte den nya plattan ”Top Hat Crown And The Clapmaster´s Son”.

Fleet Foxes
Helplessness Blues
(Bella Union)

Historien kommer att visa att detta är en av de bästa plattor som har gjorts. Ett musikaliskt mästerverk som växer fram efter hand som lyssningarna lägger sina upplevelselager på en gemensam hög. Upplev historia nu.

The Leisure Society
Into The Murky Water
(Full Time Hobby)

Orkestrerad pop. Ja, eller vad ska man nu kalla detta musikaliska byggverk som här kommer i en andra tappning. Penguin Cafe Orchestra och The Woodpigeon är två andra band i samma anda. Många instrument och röster, suggestiva rytmer och böljande melodier så det står härliga till.

Candi Staton
Evidence: The Complete Fame Recordings
(Kent)

Den här är bäst just nu redan innan den har kommit ut. I början av juni kommer Candi Statons alla Fame-inspelningar att ges ut samlade på ett ställe för första gången. Ett historiskt ögonblick i southern soulens historia. Inte att missa.

Richard Lindgren
Memento
(rootsy.nu)

Den här boxen kommer att vara bäst väldigt, väldigt länge. Jag uppslukas av den musikaliska spänning, styrka och innerlig känsla som förmedlas från sångerna gång på gång. Måtte den få all den uppmärksamhet som den förtjänar.



Bäst just nu 21 april 2011

Richard Lindgren
Memento
(Rootsy)

En magnifik samling låter från en underskattad kompositör och musiker. 15 års varierat arbete med duktiga medmusiker har i ett bra urval skapat en box av hög klass. Den är inte bara fantastisk att lyssna på, den är också underbar att hålla i handen och titta på. Snygg och stämningsfullt anpassad formgivning av Elin Olsson.

Och sedan alla dessa underbara skönsjungande damer:

Doris Troy
Doris Troy
(Apple)

Baggrundsångerskan som fick ta steget fram och faktiskt göra en platta på beatlarnas skivbolag.

Merry Clayton
Gimmi Shelter
(Repertoire)

Damen som sjöng bakom The Rolling Stones och som även gjorde en egen ljuvlig version.

Linda Lewis
Not A Little Girl Anymore
(BBR)

Popig soul från 70-talets mitt som fortfarande är skönt levande.

Tammi Terrell
Come On And See Me – The Complete Solo Collection
(Hip-O Select)

Motown-stjärnans soloinspelningar nu samlade för första gången.

Big Maybelle
I´ve Got A Feeling – Okeh & Savoy Recordings 1952-56
(Revola Bandstand)

Ibland är bara gammal bäst. Inte minst när det gäller Big Maybelle.

Music To Die For
Death Disc 1914-1960
(Chrome Dreams)

Så mycket död samlad på ett ställe och i så många olika tappningar och från så många årtionden har nog aldrig gjorts tidigare.



Bäst just nu 3 april 2011

The Low Anthem
Ghost Woman Blues (albumspår)
(Nonesuch)

Andäktig början på både det nya albumet ”Smart Flesh” och på den underbara konserten på Loppen i Köpenhamn.

The Head And The Heart

Intressant och roligt förband till The Low Anthem på Loppen i Köpenhamn och alla andra ställen på Europaturnén. Lite mer takt och rock men samma fina stämsång. Debutalbum ute nu på Sub Pop.

The Ace Story volym 1, 2, 3, 4 & 5
(Ace)
The Big Beat, The Dave Bartholomew Songbook
(Ace)

Engelska Ace ger oss här precis så mycket härligt rock ´n´ roll och R&B från New Orleans och Johnny Vincents Jackson, Mississippi som vi kan önska oss. Det är oförglömliga sånger från främst 50- och 60-talet. ”The Ace Story” är en återutgivning av en serie som en gång kom för cirka 30 år sedan, nu med ytterligare bonusspår. ”The Big Beat” ingår i serien ”Songwriters”. Och en förnämlig sådan var han ju, Dave.

Dave Weld & Imperial Flames
Burnin´ Love
(Delmark)

En länge efterlängtad återkomst till musiken för gitarristen som gick i skola hos J.B. Hutto, satt in efter Hound Dog Taylor i The Houserockers och spelade tio år i Lil´ Ed & The Blues Imperials. En fin blandning av traditionell chicagoblues, bluesrock och glödande slide i läromästarens fotspår.

Eastwick
A Moment From Now
(Estw)

Altcountrypop från Östersundsgänget Eastwick, som har en stråksektion som skapar ett alldeles eget sound. Och visst sjunger han lite som Rodney Crowell, Jens Ganman. Mycket personliga och synnerligen skoj att lyssna på i egna och andras låtar.

Carrie Elken
Call It My Garden
(Red House Records)

Countryfolksångerska i singer/songwritertraditionen från Austin, Texas. Varm och personlig med skärpa i sång och text. Hennes bästa platta så här långt och klart mycket bra i en genren där varje gathörn tycks ha sin egen sångerska.





Bäst just nu 2011-02-24

Syl Johnson
Complete Mythology
(Numero Group)

Fortfarande en bäst just nu med sina 82 spår och tio tidigare outgivna. Chicagosoul när den är som bäst. Därför på denna lista.

Doris Troy
I´ll Do Anything – The Doris Troy Anthology 1960-1996
(Ace)

Ni som trodde att Doris Troy bara var ”Just One Look” kommer här att upptäcka att hon var så mycket mer. Soul av bästa märke från hela hennes karriär.

Ben E. King
Original Album Series
(Warner)

Ben E. King
It´s Amazing… The Real Soul Of
(Musik & Konst)

Först en eloge till Warner för att släppa fem CD i en box i sina originalkonvolut för två hundralappar. Sen kan man kanske tycka att Ben E. King blir lite smörig vad det lider i karriären. För att väga upp detta kan man plocka fram Musik & Konsts lysande samling av Atco-singlar från 60-talet. Den hela bilden visar en fantastisk soulsångare.

Lucinda Williams
Blessed
(Lost Highway)

Lucinda Williams tionde platta och en klar tia på en tiogradig skala. Kanske det bästa hon har gjort. Välsignat bra.

The Low Anthem
Smart Flesh
(Nonesuch)

”Paranormal hitchhikers, taught highwires, aircraft, swelling tumors, whirring machinery, deserted highways, mannequins, cremation, and formaldehyde” Kunde inte sagt det bättre själv om detta det tredje och mer dovt eftertänksamma albumet från våra framtida musikhjältar.

The Civil Wars
Barton Hollow
(Sensibility Music)

En ny folksångarduo med countryanknytning väl värd att lyssna in.




Bäst just nu - februari 2011

Bobby Blue Bland
It's My Life, Baby: Singles As & Bs 1951-60
(Jasmine)

Nu 81 år, då för 50-60 år sedan den bästa av alla våra bluessoulsångare. Här samlat på en dubbel-CD viktiga singlar för vår överlevnad.

Syl Johnson

Complete Mythology

(Numero Group)



Det tar sin lilla tid att lyssna genom 81 spår av Syl Johnson från tiden före Hi och läsa det 48-sidor fina häfte som medföljer. En gång, Men de tvingar fram flera lyssningar och läsningar. Hela tiden. Det tar tid.

Alvin ”Shine” Robinson
The Complete Recordings
(Musik & Konst)

Skivaffären Musik & Konst i Malmö har samlat alla ”Shine”:s singlar från 60-talet till en mästerlig samling soul med dragning åt New Orleans. Redan den inledande ”Down Home Girl” skapar svallvågor av njutning.

Queen Emily
Queen Emily
(Malaco)

Den roligaste plattan med nygammal soul som jag har hört på länge. Gamla studioräver som vet hur det ska låta och en relativt ung röst som vet hur en ton ska tas.

The Gospel Truth: The Gospel Soul Of Stax Records
(Beat Goes Public)

En Stax make over av den tidens stora gospelartister. Ja, ni kan ju själva tänka er resultatet. The Staple Singers vara bara förordet.

Z.Z. Hill
The Best Thing That’s Happened To Me/ZZ.
(Shout)

Två fina album från det tidiga 70-talet på United Artists av denne southern soul-gigant. Den första med Allen Toussaint & The Meters och den andra inspelad i Muscle Shoals. Ja, förstår.

Little Walter
The Blues World Of Little Walter
(Delmark)

En samling av underbara spår från munspelbluesens främsta företrädare inspelade i Chicago under en period som föregick hans tid på Chess.



Bäst just nu 2010-11-24

Ibrahim, Abdullah & Ekaya
Sotho Blue
(Intuition)

Ännu en lysande sydafrikainspirerad jazz från pianisten Abdullah Ibrahim. Denna gång åter med bandet Ekaya, fast med nya musiker. En tillbakablick till tidigare Ekayalåtar med spänst och spänning.

Lloyd, Charles Quartet
Mirror
(ECM)

Också en återblick och reflektion på svunna tiden och klassiska låtar från den gamle saxofonisten Charles Lloyd och hans unga kvartett. Mjukt samtidigt som den välkända lloydska intensiteten tänder musik och musiker.

Broo, Magnus
Swedish Wood
(Moserobie)

Vad ska man säga? Trumpet kan han i alla fall spela och kombinera det lekfullt snabba och långsamt eftertänksamma i fri form eller traditionella mönster. Snyggt uppbackad av två basar och trummor.

Duke And The King, The
Shaky
(Loose)

En omskakande låt på många sätt från en av årets bästa plattor, ”Long Live The Duke And The King”. Gränsöverskridande amerikansk musik när den är som bäst.

Turner, Ike
That Kat Sure Could Play! The Singles 1951-1957
(Secret)

118 spår från sju hektiska år på 50-talet där Ike Turner fanns som producent och gitarrist bakom massor av artister på många olika bolag. Allt från Jackie Brenston till Howling Wolf. Från den ena klassiker till den andra. En magisk musiker, producent och gitarrist.



Bäst just nu 2010-10-21


Syl Johnson
Complete Mythology
(Numero Group)

81 spår av Syl Johnson från tiden före Hi. Om detta inte är soul av bästa märke då vet jag inte vad soul är.


Oil City Confidential
(Cadiz)

En dokumentär-DVD av Julian Temple om Dr Feelgood och den R&Bpubpunk de sprängde London med på 70-talet. Insiktsfull och mycket sevärd.


Lizz Wright
Fellowship
(Verve)

En fantastisk röst som här med sitt fjärde album visar att den passar alldeles utmärkt att sjunga gospel med också.


Bob Dylan
The Bootleg Series vol. 9 – The Witmark Demos:1962-1964
(Columbia)

Vi har nu fått otaliga bevis på hans storhet från det tidiga 60-talet. Precis i övergången från att vara en som hämtade inspiration utifrån till en som hämtade inspiration inifrån. En mästare i vardande utan tvekan.



2010-09-14

Mavis Staples
You are not alone
(Anti)

Ännu en stor samling sånger med nytt och gammalt från rösternas röst – Mavis Staples. Fin produktion från Wilcos Jeff Tweedy och bra uppbackning från bland andra Rick Holmstrom. En värdig efterträdare till Pops Staples


Deep Shadows – The Best Of Kent Ballads
(Kent/Ace)

Djupdykning i southern soul och ballader från de mörka valven där ej tända stjärnor göms.


Clyde McPhatter
Lover Please / The Complete MGM & Mercury Single
(Hip-O)

En av de stora rösterna inom vokalgrupper och soul. Väl värd att återlyssnas på.


Smokey Robinson
The Solo Album Volume 1: Smokey/Pure Smokey
The Solo Album Volume 2: A Quiet Storm/Smokeys Family Robinson
(Hip-O)

Missa inte möjligheten att få dessa klassiska Smokey Robinson-album till din samling. Vilken röst, vilka sånger. En klassiker bland soulsångare.


Love & Jealousy - The Deeper Side of Southern Soul
(Harmless)

För dig som nu ska starta din resa in i den heta soulen från 60-talet är detta en mycket havärd start. Hel Harmless Backbeat-katalog är av stort intresse för den som inte skaffat singlarna eller samlingsplattor tidigare.


J.J. Grey & Mofro
Georgia Warhorse
(Alligator)

Ruffig swampblues southern rock från det heta Florida. J.J.s bästa platta så här långt. En riktig njutning.





2010-07-01

Crazy With The Blues; Juke Joint Blues 2

(JSP)

Så mycket skitig blues på en gång att man går i spinn. En hel del mycket ovanliga spår dessutom. En värdig uppföljare till ettan.

Otis Redding
Live On The Sunset Strip
(Stax)

Det blir aldrig bättre. Otis Redding live 1966. Det är bara att lyssna och drömma sig bort.

Freddie Hughes
Send My Baby Back
(Kent)

En av 60-talets stora falsettsångare och en svåråtkomlig samling sånger åter för allas öron. Och då menar jag allas. Plus lite till. Ingen sommar blir sig lik om denna inte snurrar i spelaren.

Laura Lee/Irma Thomas
Muscle Shoels Soul
(Roots)

Bättre än det är blir det inte. Skicka två skönsjungande damer till muskelfästet och spela in två av de bästa soulplattor som gjorts. Här samlade på en billig, billig, billig samling som är ett måste för alla… om du kommer över den vill säga. Njutningsnivån är så hög, så hög.

Otis Taylor
Clovis People Vol. 3
(Telarc)

Otis Taylor har en förmåga att i jämn takt presentera blues och annan afroamerikansk musik med en mjukt mäktig röst, fint banjo- och gitarrspel och fina historier från livet i det lilla och det stora.

Dr John med The Lower 911 och Derek Trucks
Tribal
(429 Records)

Dr John har överträffat sig själv med denna den andra i hans serie i hyllningarna till hemstaden New Orleans. Klassisk Dr John-musik med utsökt känsla och musikalisk glöd. Skoj att ha honom bland oss igen, denna gamle hjälte.



2010-05-10

The Triffids
A Secret In The Shape Of A Song

Minnena från The Triffids konsert på The Barbican i London den 9 april i år är fortfarande starka. Denna tre timmar och en kvarts hyllning till David McComb från The Triffids och gäster var långt över mina förväntningar. Och säker många andras också. The Black Eyed Susans, Stuart Staples, Lightspeed Champion, Mick Harvey och Warren Ellis från The Bad Seeds med flera gästade med stor känsla.

Buddy Guy
DJ Play My Blues
(JSP)

Chicago 1981 och bara blues från Buddy Guy. Här inspelningen i sin helhet återutgiven. Tack för det.

Johnny Shines
Too Wet To Plow
(Fat Possum)

Ännu en klassiker till återutgivning. Detta gitarrspel och denna sång var det ingen mer Johnny som kunde leverera. Blues av högsta klass.

Dave Holland
Pathways
(Dare 2)

Nästan klass med ”Extended Play” från 2003 från denne fantastiske jazzbasist. Det vill inte säga lite det.

The Band of Heathens
One Foot In The Ether
(Blue Rose)

Rocking country från Austin, Texas. Deras bästa hittills och jag kan höra en hel del Little Feat här och där. Ett plus.

Wrinkle Neck Mules
Let The Lead Fly
(Lower 40)

De har förmågan att placera olika typer av country, americana, blues grass och folksånger i ett anpassat format från rock till långmäld barblues. Också den bästa hittills.

Avi Buffalo
Avi Buffalo
(Sub Pop)

Ännu ett ungt band från Kalifornien som har satt indie-popen i en ny spännande fas. Avigdors falsettsång, hans vältänkta texter och bandets unga sprudlande anslag gör detta till en kul debut.

Diane Birch
Bible Belt
(Virgin)

Kan inte låta bli att förtjusas av denna unga, nya sångerska med sin härliga röst och fina melodier. En amerikansk utmaning till engelska Amy Winehouse, Duffy och Adele.



2010-04-07


Luther Allison
Song From The Road
(Ruf)

Live-inspelning från Montreal gjord strax innan han dog 1997. Han hade en alldeles speciell röst och ett blixtrande gitarrspel. Mustigt och personligt. En fin påminnare om en stor bluesartist.


Smiley Lewis
Rocks
(Bear Family)

Det är så bra, så bra, så bra. Gud, att det en gång gjordes sådan här musik. Frustig New Orleans R&B från en fantastisk sångare med de allra bästa musiker som gick att uppbringa.


Nigeria Special
Vol. 2
(Soundways)

Om nu ettan var en lysande samling blues från Nigeria så är tvåan en lika fin påfyllare.


Mr Successfull
The Bert Berns Story vol.2 1964-67
(Ace)

Magiska fingrar och lyhörda öron gjorde Bert Berns till en av de riktigt stora producenterna. Hit på hit kom från hans mixerbord. Det är bara att njuta.


The Sweetest Feelings
The Van McCoy Songbook
(Ace)

En annan av de stora soundtracks of our lives.


The Coal Porters
Durango
(Proper)

Det bästa hittills från detta engelska alt bluegrassband. Imponerade njutningsfullt.



2010-03-09


Sister Rosetta Tharpe
The Original Soul Sister
(Proper)

Bäst igen! Bara för att Jörgen Olsson skickade en YouTube-länk till ”Down By The Riverside” fick man ju plocka fram Propers 4CDbox och hänryckas av den främste gospeldamen av dem alla. Dessutom med ett gitarrspel som får alla rocknördar att framstå som stenstoder. I storblommig klänning dessutom. Halleluja!

På omslaget till Triconts ”I Smell A Rat – Early Black Rock´n Roll no. 2” (som släpps 22 mars) är hon precis så förförisk som musiken. Mer behövs inte för att bli frälst.


Lonnie Johnson
A Life In Music – Selected Sides 1925-1953
(JSP)

Ännu en 4CDbox, fast nyutgiven. En annan gitarrvirtuos. Singel note-gitarristernas innovatör. 100 spår från en mästare och från en period då han var så populär att han släppte en ny 78:a var sjätte vecka. Lyssa, så förstår ni varför.


The Birth Of Soul
Special Chicago Edition
(Kent)

Nystart för birth of soul-samlingarna med stadskoppling. Chicago först ut. ”For Your Precious Love”. Exakt.


Caitlin´ Rose
Dead Flowers
(Name Records)

Nashvilletjej som moget trampar korningen mellan country och western och göra fantastiska versioner av Patsy Clines ”Three Cigarettes In The Ashtray” och Rollings Stones ”Dead Flowers”.


Woodpigeon
Die Stadt Muzikanten
(Boompa)

Calgarys egna gatumusikanter. Orkestrerad pop skulle någon kanske kalla det. Jag skulle kalla det fantasieggande kanadafolkmusik. Kate McGarrigle ler i sin himmel. Många röster och instrument bär själen svävande långt över marken. Precis vad vi behöver.


Peggy Sue
Fossils And Other Phantoms
(Witchita)

Rosa Rex, Katy Klaw och Olly är unga bärare av en framtida engelsk folktradition. De nakna trummorna gör Peggy Sue lite mer spännande, lite mer folkpunk. Lågmält upphetsande för alla gamla fossiler.





Luther Ingram
Pity For The Lonely
I Don´t Want To Be Right
I´ve Been Here All The Time/If Loving You Is Wrong
Let´s Steal Away To The Hideaway/Do You Love Somebody
(Ace)

Allt KoKo-material nu samlat från denne lysande southern soul-sångare. Två volymer singlar och de fyra album som han släppte på Stax underbolag på två andra cd. Mycket bättre än så här kan det knappast bli.

Corrine Bailey Rae
The Sea
(Capitol)

Äntligen kommer den efterlängtade uppföljaren från skönsjungande Corrine Bailey Rae. Mjukt ihopkramad jazz, soul och pop till mycket njutbar musik.

Eric Bibb
Booker´s Guitar
(Telarc)

Eric hittade blueslegenden Bukka Whites klassiska 1930s vitage Resophonic National steel-body gitarr och fick inspiration till ett mer blusigt album i sin välkända folkbluestradition.

Howlin´ Wolf
Steppin´ Stone
(Proper)

Ännu en av Propers många oftast väl sammansatta cd-boxar. Howlin´ Wolf 1951-58 kan man aldrig få för mycket av. Här kompletterat med en cd klassiska Wolfinspiratörer och en dvd med wolfsamtal mellan välkända wolf hyllare. Tre cd och en dvd för inga pengar.

Robert Cray
This Time
(Nozzle Records )

Personlig och melodiös blues från sångaren och gitarrister Robert Cray. Härlig röst och bländande gitarrspel. Robert gör oftast bra ifrån sig, så också denna gång.

Local Natives
Gorilla Manor
(Infectious)

En perfekt kombination av Grizzly Bear, Talking Heads och Fleet Foxes och en underbar konsert på Lille Vega i Köpenhamn. Mersmak i polyfona sånginslag och häftig pop. Stark start från det unga band från Kalifornien.

Dawes
North Hills
(Atorecords)

Laurel Canyon revisited. Ännu ett lyckat debutalbum från ett ung kalifornienband. Snygga harmonier, lågmält och känslosamma sånger i en mycket intressant kombination.

The Leisure Society
The Sleeper
(Full Time Hobby)

Fantastiskt skimrande debut från detta engelska folkrockband. En liten hyllning till Penguin Cafe Orchestra hör vi också. Välj tvåcdförpackningen för att få extra demos och B-sidor.
Ännu en stark start.

Dave Rawlings Machine
A Friend Of A Friend
(Acony)

Från att ha varit Gillian Welchs ständige ackompanjatör tar Dave här mikrofonen och visar att han faktiskt kan sjunga också.Thomas Lundvall

Nyheter
Recensioner
Artiklar/krönikor

Kontakta

 
Bäst just nu:
SEX MÅNADER SENARE.

Ett första halvår har gått. Några tips:

HALVÅRETS ALBUM
NATALIE MERCHANT - Keep Your Courage (Nonesuch)
Har redan skrivit (se nedan) om detta formidabla album. Merchant turnerar i Europa i höst men ser inte Sverige på den kartan. Blir väl kanske tvungen att resa till Berlin, London, Dublin …

LIVESOMMAR
JESPER LINDELL BAND. Hittade till Ekermanska Gården och en ljuvligt bra konsert med JLB. Så tajt, musikaliskt och somrigt. Ser verkligen fram emot höstens ”countrysoul”-konserter med Magnus Carlsson. Som även hoppade in på en låt trots den trånga scenen.

SOMMARBOK TILL HÄNGMATTAN
HERNAN DIAZ – Egendom (Brombergs)
Att kliva in i Mildred Bevels liv utan att riktigt veta om det, är suggestivt med oväntade vändningar. En bladvändare och härligt litterär triumf som visar hur makt och pengar så enkelt korrumperar sanningen. Om man nu vet vad sanningen är.

(COVER)ALBUM
BILLY VALENTINE AND THE UNIVERSAL TRUTH (Acid Jazz)
Coveralbum är inte något jag brukar bry mig om i första taget. Men det här är något annat. En samling nya arrangemang av åtta välkända sånger som förenas av stark social relevans. Från den andliga »Wade in the Water« till Prince »Sign of the Times«. Däremellan kommer låtar skrivna av Curtis Mayfield, Stevie Wonder, Pharoah Sanders med flera. Arrangemangen är moderna och fantasifulla. Till stor del på grund av medverkan från saxofonisten Immanuel Wilkins, Claire Dalys kontrollerade barytonsaxofon, som predikar det andliga jazzbudskapet på Sanders »The Creator Has a Master Plan«, och Theo Crokers eleganta trumpet på »Sign of the Times«. På andra spår finns vibrafonisten Joel Ross, slagverkaren Alex Acuña och gitarristen Jeff Parker. Ett lysande album.

SOMMARFILM
TÁR, regi Todd Field
Cate Blanchett är fantastisk som Lydia Tár och hon har med rätta hyllats för rollen som den hyllade dirigenten Tar. Men lika viktig, om inte viktigare är Todd Fields djärva sätt att filmiskt berätta denna historia. Bör upplevas på en riktig biograf men finns nu även på streaming.

SVENSKNORSK JAZZ
JUPITER – The Wild East (Moserobie)
Jonas Kullhammar gör ju inget dåligt. Varken den egna musiken eller det han ger ut på sin jazzetikett Moserobie. Jupiter är förutom Kullhammar själv, Johan Holmegard på trummor och från Norge; Håvard Stubø på elegant gitarr samt Steinar Nickelsen på Hammond. Och det är just orgeln som ger en ny dimension på musiken – fantastiskt bra harmoniserad med Jonas sax.

TV
GIFTA (SvT Play)
En serie som hyllar ”långsamhetens lov”. Emma och Ian har varit gifta länge. De har förlorat ett barn, uppfostrat en adoptivdotter och tar hand om sina föräldrar. Det är vardagen. Serien är långsam och undviker det teatraliska och storslagna som streaming-tv gärna öser över oss nuförtiden. Mycket välskrivet och välspelat av Nicola Walker och Sean Bean. Perfekt när sommarregnet slår mot fönstret.

MER MUSIK
Utöver Merchant, Valentine och Jupiter ovan, har detta snurrat mest under första halvåret:

Carmell Jones – The Remarkable Carmell Jones (återutgivning på Pacific Jazz / Blue Note Tone Poet)
Califone – Villagers (Jealous Butcher)
Trapper Schoepp – Siren Songs (Rootsy)
Sunny War – Anarchist Gospel (New West)
M. Ward – Supernatural Thing (Anti-)
Jesper Lindell – Twilights (Brunnsvik Sounds)
Eilen Jewell – Get Behind The Wheel
Miles Davis Quintet – Workin´ With The Miles Davis Quintet (återutgivning på Craft)
Bacharach & Costello – The Songs Of Bacharach & Costello (återutgivning på Ume)
Madness – The Liberty Of Norton Folgate (återutgivning på Union Square)
Candi Staton - I'm Just A Prisoner (soulklassiker, producerad av Rick Hall, från 1969. Nu som fin vinylutgåva på Kent Soul Rec.)

11 juli 2023

---------------------------------------

KVINNORNAS VÅR
Kommer på mig själv med att de senaste fyra månaderna, nästan, bara lyssnat på kvinnliga röster, artister och låtskrivare. Kvinnor som har det gemensamma att inte vara det invanda, mest insäljande och likriktade. Det är kvinnornas vår i musikvärlden. Lyssna på det här:

SUNNY WAR - Anarchist Gospel (New West)
Sunny War (Sydney Lyndella Ward) tar klivet till ett mer expansivt sound jämfört med tidigare album. Hon blandar blues och folk med gospel, soul och en dos punk till en helt egen vass stil. Hennes känslor för omvärlden lyser igenom i hennes starka texter. ”Anarchist Gospel” är årets mest explosiva album. Hittar inga svenska recensioner trots att albumet kom i januari. Märkligt.

EILEN JEWELL - Get Behind The Wheel (Signature Sounds)
Pandemi, skilsmässa och ensamstående förälder har gjort att det tagit fyra år sedan Jewells förra album. Händelser som ger starka avtryck i hennes nya album. Eilens trollkarl till gitarrist, Jerry Miller, är kvar och stilsäkra Will Kimbrough är producent. Tillsammans lyfter de fram Jewells starka röst på ett sätt som borde ha gjorts tidigare. Hennes bästa sedan ”Sea Of Tears” från 2009.

IRIS DEMENT - Workin’ On A World (Flariella Records)
Hennes sjätte album på 31 år. Som vanligt hämtar Iris styrka från gospel- och folkmusiken. Historier om gemenskap i kombination med protester mot den splittring av världen som annars dominerar nyhetsflödet. Det är mer dynamiskt än tidigare, det svänger och kränger men det är hennes röst som bär genom hela albumet.

NATALIE MERCHANT - Keep Your Courage (Nonesuch)
Har alltid omfamnat Natalies röst. Redan med gruppen ”10 000 Maniacs” på 80-talet dominerade hennes vokala insatser och texter. Nu, sex år sedan hennes senaste album, kommer hennes starkaste album. Arrangemangen och orkestrering är mäktiga, på gränsen till klassisk komposition och instrumentering. Och det fungerar hela vägen - det passar Merchants sätt att sjunga och understryker albumets lyriska berättande. Barock popmusik som än så länge är årets album.

SUSANNE SUNDFØR – Blómi (Blómi/Warner)
Sundførs förra album (Music For People In Trouble) från 2017 var en av det årets allra bästa. Hennes visuella liveuppträdande på Cirkus var en superb uppvisning av hennes moderna experimentella folkmusik. Nu tar Sundfør nästa steg. ”Blómi” ger oss låttitlar på gammelnorska och musiken ger uttryck mer som jazzballader än folkmusik. Det tog en stund att förstå och ta till sig - men nu snurrar Sundfør mer än någonsin.

KARA JACKSON – Give Us People To Love (September)
Jacksons debutalbum som är tillägnat vännen Maya, som dog i cancer när de gick i skolan tillsammans. Tema för albumet verkar också vara sorg och ensamhet. Men också en fascination av hur sorg kan leva kvar inom oss på olika sätt. Musiken är sparsam men överraskar på många sätt. Både i sin variation, men också genom de tvära kasten inom de längre låtarna. Det råder någon slags dyster lekfullhet över hela albumet som är svår att motstå. Favoritlåten är givetvis ”Dickhead Blues”. Vårens mest spännande album.

ROBERTA FLACK – First Take (Atlantic)
Roberta Flacks allra första album från 1969. Hennes klassiskt skolade pianospel tog redan här hennes soul till nya möjligheter. Tillsammans med hennes röst och sång (som måste vara en av de främsta i modern tid) utforskar hon nya möjligheter för soulmusiken. Hon använder sig av musik från Leonard Cohen och Donny Hathaway till Ewan MacColl till Andrés Eloy Blanco Meaños ”Angelitos Negros” som framförs på spanska. Ron Carter på bas, Bucky Pizzarelli på gitarr och fantastiska blås- och stråkarrangemang ger ännu mer tyngd åt Robertas röst och piano - men tar aldrig överhand. Svårt att hitta ett vackrare album. Finns nu återutgivet, äntligen, på fint pressad vinyl.

11 Maj 2023.


ÄNTLIGEN!
Jon Brion – Meaningless (Jealous Butcher Records)
Vi var nog inte så många som köpte ”Ro Sham Bo”. The Grays enda album som gavs ut i början av 1994. Då när alla i musikvärlden pratade Nirvana, Kurt Cobain, Wu-Tang Clan och Oasis bildades The Grays med Jon Brions och Jason Falkner som låtskrivare. The Grays musik kan, ganska mycket förenklat, liknas med The Beatles när de som var mest experimentella (läs: The White Album). Det är ett mycket fint popalbum, värt att leta efter.

Men The Grays splittrades direkt. Som tur var fanns det filmregissörer som kände till Jon Brion redan då och han är idag mest känd för sina soundtracks till filmer som ”Magnolia” (arrangör och producent), ”Punch-Drunk Love” (kompositör) av Paul Thomas Anderson och framförallt skapade han hela soundtracket till filmklassikern ”Eternal Sunshine Of The Spotless Mind” av Michel Gondry.

Mellan dessa uppdrag med filmmusik gjorde han också sitt första och hittills enda soloalbum ”Meaningless” som länge låg på skivbolagets hatthylla utan att ges ut. Brion tröttnade och gav själv ut albumet 2001. Men då som en begränsad CD-upplaga.

Brion spelar alla instrument på albumet och har skrivit de flesta låtarna. Inspelningen gjordes i hans lägenhet. I intervjuer säger han »Det var faktiskt ganska underbart, gå upp, koka en kopp te, vandra ner i pyjamasen och spela trummor. Han producerade Meaningless tillsammans med Ethan Jones och den enda låten med andra musiker är «Trouble», där han fick hlälp av inga mindre än Jim Keltner på trummor, Benmont Tench på piano och Greg Leisz på pedal steel.

Gillar man popmusik med djup, lite aviga ackordsföljder, annorlunda val av instrumentering, eleganta arrangemang och en genomtänkt låtordning så måste man bara ta sig an ”Meaningless”. 11 poplåtar att lyssna på om och om igen.

Det är 21 år sedan albumet släpptes. Och nu har Jealous Butcher Records tagit på sig kulturgärningen att ge ut det på vinyl för första gången. Och är ni inte redan nu övertygade om Brions storhet så går det att tillägga att han också har producerat artister som Aimee Mann, Rufus Wainwright, Elliott Smith, Fiona Apple, jazzpianisten Brad Mehldau och till och med orosmakaren och ständigt närvarande Kanye West. Lyssna och köp!

ANNAT SOM GÖR ATT DU GLÖMMER MÖRKRET

Jason Falkner – Presents Author Unknown (Elektra)
Falkners första soloalbum efter brytningen med Brion, se ovan. Även detta ett album väl värt att lyssna in. Klassisk popmusik i samma anda som Brion även om detta är mer rakt på.

Drugdealer – Hiding In Plain Sight (Mexican Summer)
Skulle jag någon gång i framtiden växla upp på California State Route 1 så är nog det här soundtracket - tillsammans med något från tidiga Steely Dan, Boz Scaggs ”Silk Degrees” eller kanske ännu mer Hall & Oates ”Abandoned Luncheonette”.

Miko Marks And The Resurrectors – Feel Like Going Home (Redtone)
Gospel, blues och soul där varje låt förstärker Marks kraftfulla, passionerade röst. Texterna är tydligt sociopolitiska men blir, som tur är, aldrig predikande. Snarare gör hennes uttryck att man förstår allt underliggande. En av årets höjdpunkter.

Iris DeMent – Infamous Angel (YepRoc)
Återutgivning på vinyl av DeMent:s debutalbum från 1992. Ett album om att säga ”goodbye” på många olika sätt. Nashvilles bästa musiker som Jerry Douglas, Stuart Duncan och Mark Howard satt i studion och följde DeMents intagande röst, som bara dom kan.

Angel Olsen – Big Time (Jajjaguwar)
Hennes konsert på Berns häromveckan var lite pratig och trevande. Låtarna borde ha fått mer plats men albumet som kom i somras är ett av årets mest lyssnade. Hon närmar sig Karen Dalton-klass, om det tillåts sägas.

S.G. Goodman – Teeth Marks (Verve Forecast)
Kom tidigt i år men tyvärr lite bortglömd. Skarpa texter om religiöst hyckleri, ruinerad kärlek och en intensiv hängivenhet. Goodman hittar utrymme för allt det i dessa 10 spår, som glider mellan tung R&B, knotig rock och klagande ballader.

Caitlin Cary – While You Weren´t Looking (Yep Roc)
Cary var en del av Whiskeytown (med Ryan Adams) och det här är hennes första soloalbum från 2002. Nu återutgiven på vinyl. Hennes röst, och även musiken, är enklast att jämföra med Fairport Convention och Linda Thompson. Producerat av Chris Stamey.

Cass McCombs – Heartmind (Anti-)
Har alltid gillat McCombs men hans tidigare album har gett ett ojämnt intryck. Känslan har varit att de getts ut innan de har varit helt klara avseende låtval, produktion osv. Men med ”Heartmind” har han gjort ett album med åtta låtar som alla verkligen har olika ton och inriktning. Men ändå håller albumet ihop via hans vindlande melodier, smarta texter och fyndiga arrangemang. Med den avslutande titellåten tar han också ett steg in i jazzkvarteret. Och det fungerar alldeles utmärkt, det också. Cass gjorde en bejublad konsert för några veckor sedan i Slaktkyrkan i Stockholm. Vi var väl cirka 300 personer som applåderade som 3 000.

John Coltrane – Blue Train, the complete masters (Blue Note Tone Poet)
Blue Train spelades in 109 dagar efter att jag föddes. Man får vara tacksam för att vara årsbarn med ett sådant mästerverk. Nu återutgivet i Blue Notes serie Tone Poet som verkligen gör att det känns som man hänger med musikerna in i Rudy Van Gelders studio i Hackensack, New Jersey. Det finns otaliga recensioner att läsa om Coltranes, Lee Morgans (trumpet), Paul Chambers (bas), Curtis Fuller (trombone) Kenny Drew (piano) och ”Philly” Joe Jones (trummor) svindlande inspelning 15 september 1957. Men enklast är att gå till er vinylhandlare och köpa albumet. Och har ni ingen vinylspelare så är det detta album som gör att ni även ska köpa det.

/ 8 NOV 2022.


MAN FÖRSÖKER HÄNGA MED.

Förstås. Uppväxt, minnen, inspiration, reklam styr ju vilken musik som vi lyssnar på. Det finns där, i både kropp och själ. Men jag har alltid haft en ambition att leta på det nya, hänga med, inte fastna. Har aldrig förstått det där med ”att all musik var bättre förr”. Det bygger nog mest på lathet. Men vid 60+ så blir det allt svårare. Inte att hänga med – men att förstå det man hänger med på. Men när man förstår så är man tillbaka i den där känslan av att ha upptäckt något verkligen nytt. Precis som när vi hörde The Clash eller Townes Van Zandt för första gången. Då för ganska länge sen. Tre mycket goda exempel.

Floating Points with Pharoah Sanders and London Symphony Orchestra – Promises (Luaka Bop)
Det skrevs många spaltmillimeter om den här när den dök upp i våras. En DJ och artist inom elektronisk dansmusik (Sam ”Floating Points” Shepherd) som samlar en av världens bästa symfoniorkestrar och passar samtidigt på att även plocka in 81-åriga jazzlegenden Pharoah Sanders. Superhyllat. Överallt. Vilket får mig ofta, kanske lite för ofta, att värja mig. Kan det verkligen vara så bra som alla tycker samtidigt? Så den fick ligga, den krävde för mycket av mig. Men nu är jag fast. Att kombinera moderna elektroniska beats med vacker sökande frijazz, som nästan kan ses som albumets sånginsats, samt en viskande symfoniorkester i 1 lång låt, uppdelad i nio satser visar sig precis så genialiskt som alla beskrev på försommaren. Testa!

Jazmine Sullivan – Heux Tales (RCA)
Lyssnade på det här hastigt när den kom tidigare i år. Men tappade bort den i lyssningsdjungeln. Provade igen, nu när det blev extra hyllat hos amerikanska NPR. Och nu är jag fast. Åtta låtar, sammanvävda med sex ”spoken word” från kvinnorna i hennes liv. Och det känns i hela albumet, om man tar sig tiden att lyssna på texterna lite mer än vanligt, att hela albumet är en hyllning till systerskap och den dubbelmoral som ofta straffar kvinnor. Allt förpackat i Jazmines eleganta men tuffa röst och inlindat i den mest moderna R&B man kan hitta idag.

Adia Victoria – A Southern Gothic (Atlantic)
Jag tror den här dök upp på sensommaren i år. Ytterligare en amerikansk country/blues/jazz sångerska. Det finns många i den ”genren”, mycket är bra men lika mycket är ganska allmängiltigt. Men nu, med det svarta novembermörkret och den iskalla decemberstarten har jag lyssnat ifatt. Lyssnat ordentligt och «A Southern Gothic» är absolut ett av årets bättre i genren. Victoria berättar i sina sånger om södern ur svarta kvinnors perspektiv i en samling fascinerande låtar som man lätt kan härleda till Memphis countrysoul, folkblues och även med inslag av rap och jazz. Låtarna har en inbyggd brutal intimitet och en energi som berättar om Victorias egna amerikanska söder och de avsiktliga orättvisor och dolda skräck som kännetecknar dess historia. Och nutid.

Allt finns på Spotify, testa där och sen går ni och köper vinylerna hos er lokala skivbutik. Sullivan och Victoria är utlovat på vinyl i februari.

SOMMARKULTUR 3 AUG 2021

Arooj Aftab – Vulture Prince (Album/New Amsterdam)
Den pakistanskfödda, Brooklyn-baserade Arooj Aftab förenar på ”Vulture Prince” ghazal (mycket förenklat så kan man säga att det är södra Asiens musikform som ligger närmast bluesen) med minimala kompositioner som hämtar inspiration från jazz, folkmusik och - på en sång – reggae. Allt för att skapa musik om hennes resa från sorgen efter sin avlidna yngre bror och andra som hon har älskat och förlorat de senaste åren. Årets vackraste musik.

Amy Helm – What The Flood Leaves Behind (Album/Renew)
Hennes mest självbiografiska album hittills. Tio låtar där Amy har återvänt hem till Woodstocks ”Levon Helm Studios” och i American Songwriter säger hon: ”Jag ville återvända till den plats där jag lärde mig så mycket om hur man uttrycker musik, hur man förhåller sig till musik och hur man lyssnar på musik. Med det kunde jag tydligt se var jag kom ifrån och var jag är nu i mitt liv”. Josh Kaufman producerar och bidrar på piano, gitarr och mandolin och förstärker Helms kraftfulla, känslomässiga sång. Sommarens mest lyssnade.

Douglas Stuart – Shuggie Bain (Roman/Bonniers)
En skoningslös berättelse från Glasgow från 1980-talet och framåt. En berättelse om klass, missbruk och kärlek med Thatchers järnhårda styre som en evig bakgrund. Hjärtskärande - men en enastående roman och fantastiskt poetiskt berättad. Årets bok så långt för mig.

Jeb Loy Nichols – Jeb Loy (Album/Timmion)
Jeb Loy är född i Wyoming, uppväxt i Texas, bor i Wales och har nu spelat in nya albumet i Finland förstärkt med den finska jazzmannen Jukka Eskola. Nichols förra album ”Country Hustle” är väl värd att leta upp även om det var lite spretigt. Men på ”Jeb Loy” håller han ihop ett helt album med tio låtar med rötter i southern soul och americana. Att JL en gång i tiden satt ihop de enastående samlingarna ”Country Got Soul” gör ju inte musiken sämre. Det perfekta sommaralbumet från mannen som Rolling Stone kallar ”The High Priest Of Country Cool”. Han närmar sig Dan Penn-klass.

Christoffer Carlsson – Brinn Mig En Sol (Kriminalroman/Bonniers)
Christoffer Carlsson är en av de mest välskrivande svenska författarna idag. Alla kategorier. ”Brinn Mig En Sol” är egentligen mer ett psykologiskt drama än en kriminalroman. En bok som tar oss igenom sanningar och lögner i en tid när Sverige förändras från 1986 och framåt. Bokens starka och igenkänningsbara landsbygdsskildringar där skuld i olika skepnader skapar denna mörka historia - är bland det bästa jag läst från en svensk författare.

The White Lotus (TV-serie/HBO)
Vi får följa anställda och gäster på en lyxresort på Hawaii under en minst sagt omvälvande vecka. Skapad av Mike White som också gjorde den fantastiska ”Enlightened” med Laura Stern (finns kvar på HBO). Båda serierna är satiriska skrattfester där man sätter skrattet i halsen till och från. Vilket är nyttigt.

Bobby Gillespie and Jenny Beth – Utopian Ashes (Album/Third Man)
Har väntat på det där albumet där Gillespie från Primal Scream skulle sätta sig ned och göra ”mördarballader” i närheten av Nick Cave eller kanske ännu hellre tagit hand om arvet efter Jackie Leven. Här närmar han sig det tillsammans med Savages sångerska Jenny Beth. Ett sidoprojekt där deras vanliga kraftiga rockmuskler har ersatts med country- och soulduetter.

Queen Esther – Gild The Black Lily (Album/EL recordings)
Med kaxig stil blandar Queen Esther blues, rock, gospel och en bra dos med traditionell country. Hon gör fantastiska tolkningar av Blind Willie Johnsons ”John The Revelator” och Eagles ”Take It To The Limit” men hennes egna låtmaterial står ändå ut mest. Hennes texter bygger mycket på hennes erfarenheter som svart kvinna starkt framfört med en kraftfull och behärskad stämma. Inväntar en vinylutgåva.

Allison Russell – Outside Child (Album/Fantasy)
Det är hennes första soloalbum. Och det smärtar att lyssna på. I nästan tio år förgrep sig hennes styvfar på henne och det är bakgrunden till ”Outside Child”. “He was a white supremacist and a bigot, and it took me years to realize that his abuse of me was a form of enslavement”. Albumet spelades in under sex dagar i Nashville och det känns verkligen som hennes musik bygger och stärker empati. Inte helt lättlyssnat men när man börjar ta sig in i Allisons musikvärld så är man fast där. Länge.

Bosch (TV-Serie/HBO)
Sjunde säsongen - och alltid lika bra. Michael Connellys deckarserie om utredaren och jazzälskande Harry Bosch hos Los-Angelespolisen är ett av få exemplen där filmer/serien blir lika bra som böckerna – om inte bättre. Bättre skildring av det amerikanska polis- och rättssystemet finns nog inte och sidospåren är minst lika intressanta. Till exempel polischefen Billetts kamp mot kvinnoföraktande poliser i senaste säsongen och all den korruption som finns i systemet. Se om ni inte sett.

Rodney Crowell – Triage (Album/RC1-Thirty Tigers)
Han är 70 år numera. Men fortsätter med att skriva låtar och att göra album som alltid, ALLTID, berör. De här låtarna har Rodney skrivit under de stora politiska-, klimat- och ekonomiska omvälvningar som har präglat de senaste åren. Något strävare röst men starka låtar med texter som vill hitta och visa på lösningar mer än att kritisera. En av de bästa amerikanska låtskrivarna genom tiderna.

Chuck E Weiss – Extremely Cool (Album/Rykodisc)
Hans allra bästa album med Tom Waits, Eleni Mandell, John Herron m fl. R.I.P Chuck!

Éthiopiques (Heavenly Sweetness)
Éthiopiques är från början samlingar med etiopiska och eritreanska musiker. En samling av singlar och album som utgavs av skivbolagen Amha Records, Kaifa Records och Philips-Ethiopia under 1960- och 70-talen i Etiopien. Skivbolaget Buda Musique påbörjade utgivningen av Éthiopiques under 1997. Sammanlagt tror jag 29 cd-skivor har utgivits. Kan inte påstå att jag har lyssnat på alla men det räcker att lyssna igenom några ”best of” för att förstå vilken fantastisk kreativ smältdegel för musik och annan kultur som Etiopien och Addis Adeba var under den här tiden. Musiken kan liknas vid en egen variant av jazz, soul och blues – ofta framförd av stora orkestrar som livnärde sig på konserter på hotell och restauranger. Mest känd är kanske Mulatu Astatke (idag 78 år), instrumentalist, kompositör, producent och han brukar betraktas som Ethio-jazzens fader. Själv upptäckte jag denna fantastiska musik, som många andra, via Jim Jarmusch film ”Broken Flowers” där just Astatke bidrog med 3-4 låtar och där den mest kända kanske är ”Yèkèrmo Sèw”. Nu har kulturbärarna på det franska skivbolaget ”Heavenly Sweetness” börjat återutge valda delar av materialet på vinyl. Fina utgåvor med singelomslagen angivna och eleganta omslag. På något sätt är cirkeln sluten eftersom mycket av musiken gavs ut på vinyl i Etiopien – men endast i 500-1 500 exemplar, vilket gjorde att de ganska snabbt kopierades till kassettband – som sedan dominerade marknaden under 1970-talet. Har ni inte hört det förut så har ni mycket att ta igen. Läs mer här: http://www.heavenly-sweetness.com/artists/ethiopiques-series

En sak till: All musik ovan finns att streama på Spotify, men ni borde självklart köpa den i er lokala skivbutik.



11 april 2021

11 SKÖNA VÅRKÄNSLOR

Parker Millsap - Be Here Instead
Queen Esther - Gild The Black Lily
Daniel Lanois - Heavy Sun
Rhiannon Giddens (with Francesco Turrisi) - They´re Calling Me Home
Valerie June - The Moon And Stars: Prescriptions For Dreamers
Tami Neilson - CHICKABOOM!
Arlo Parks - Collapsed In Sunbeams
Tekla Waterfield & Jeff Fielder - Trouble In Time
Ani DiFranco - Revolutionary Love
Weather Station - Ignorance
Johan Lindström Septett - On the Asylum


28 aug 2020

SOMMARENS HÖJDPUNKTER

Bobbie Gentry - The Delta Sweete (Capitol)
Hennes andra album och hennes absoluta storverk (även om debutalbumet är nästan lika bra). Hennes sensuella röst, texterna om hennes rötter i Mississippideltat, melodierna och andra sidans mer abstrakta, mystiska och känsligare låtval gör att albumet, som utgavs 1968, har åldrats bättre än det mesta från den tiden. Dessutom snygg ny vinylutgåva med mycket bra ljud.

Kenny Roby - The Reservoir (Royal Potato Family)
Inte så kul kanske när större delen av albumet handlar om behovet av att bli nykter, skilsmässan och självmordet av sin nära vän och musikerkollega Neal Casal. Albumet är så ärligt att det gör ont – men utan att det blir banalt eller klichéfyllt. Trots allt detta, eller kanske tack vare, jag vet inte, så blir det absolut ett av årets starkaste album, alla kategorier.

Patrick Radden Keefe – Säg inget (Bonniers)
Samtidshistoria om ”The Troubles”, dvs konflikten på Nordirland. Keefe orkar vara riktig journalist som går till botten med allt och skapar en spännande bok som visar upp konfliktens olika aktörer och alla dess förvecklingar. Samtidigt binder han ihop det med en sann mordgåta som leder rakt in i IRA. Samhällslitteratur, skriven som en «deckare» och där man mellan raderna känner den starka sorg som tynger detta land och dess historia.

Lori McKenna – The Balladeer (CN records)
McKenna är utan tvivel en av Amerikas bästa låtskrivare och har skrivit låtar till säkert 50-60 andra artister och vunnit Grammys och många andra utmärkelser. Men de album som jag har lyssnat tidigare på har inte riktigt fastnat. Kanske lite enkelspåriga, lite för lågmälda och likadana i sin uppbyggnad. Men inte nu. Dave Cobb har producerat The Balladeer och spelar akustisk och elektrisk gitarr genom hela albumet. Lori uttrycker känslor utifrån sin ålder och erfarenhet. Hon skriver och sjunger om familj och olika generationers upplevelser som att bli äldre och se livet ur flera perspektiv. Ljust och mörkt. The Balladeer kommer att cementera hennes rykte som en av Amerikas finaste.

Ragnar Jónasson – Mörkret/Ön/Dimma (Modernista)
Tre böcker om kriminalinspektör Hulda Hermannsdóttir i Reykjavik. Samtliga mycket bra och annorlunda jämfört med den svallvåg av författare som skriver deckare och krim nuförtiden. Jónasson skriver avskalat men med föredömlig prosa som driver handlingarna framåt hela tiden. Men kom ihåg, läs dem i rätt ordning.

Bob Dylan - Rough And Rowdy Ways (Columbia)
Finns hur många fantastiska recensioner som helst att läsa och allt känns sant.

Daniel Bingert – Berit In Space (Moserobie)
Bingert, Kullhammar, Texas med flera i högform. Svensk jazz med en skön känsla av soul i eleganta arrangemang som ekar Miles Davis och Chet Baker.

Phoebe Bridges – Punisher (Dead Oceans)
Det tar en stund innan man hittar in i hennes melodier, och ännu lite längre att drabbas av texterna. Men sen är man fast och hennes ”vardagsbetraktelser” är starka nog för att skapa en hel bok.

Ron Sexsmith – Hermitage (Cooking Vinyl)
Det här är förstås POP. Nu har han flyttat från sitt Toronto till lilla Stratford i Ontario och det märks. Lugnt och sansat men ändå med större variation än tidigare. Han kommer till och med undan med dansbandsorgeln i ”You Don´t Wanna Hear It”. Bara en sån sak. Bästa på väldigt länge från Sexsmith.

Ryan Truesdell - Concierto de Aranjuez från Miles Davis ”Sketches Of Spain”
I år är det 60 år sedan Miles Davis ”Sketches Of Spain” gavs ut. Ett av hans allra bästa album - och där hans samarbete med Gil Evans var på topp. Miles hade varit i Spanien och inspireras av spansk folkmusik och mixade nu detta med sin egen form av jazz. Den centrala delen på albumet är den 17 minuter långa ”Concierto de Aranjuez”. Nu finns den som konsert med de 21 musikerna i ”Gil Evans Project”, en ensemble som leds av dirigenten och arrangören Ryan Truesdell. Han har till detta tillfälle fått tillgång, via Miles och Evans familjer, till originalarrangemangen. Dessutom är klippningen av videon där de 21 musikerna spelar in sig själva på olika platser extremt välgjort och precist med musikarrangemangen. 17 minuters magi finns här: ryantruesdell.com


PÅSKGODIS

I väntan på RSD
18 april var det tänkt att årets Record Store Day skulle gå av stapeln. Nu är evenemanget flyttat till 20 juni, dvs midsommardagen. Blir väl troligen ett annat datum i Sverige. Synd, eftersom listan på utgåvor i år är bättre än någonsin. Några exempel: Blaze Foley – Live At The Austin Outhouse, The Kinks – Kink Kronikles, Neil Young – Homegrown, Peter Bruntnell – Normal For Bridgewater osv. Den som väntar på något gott … under tiden lyssnar jag på det här:

Will Sexton – Don´t Walk The Darkness (Big Legal Mess)
Bror till Charlie Sexton, gitarrist i Dylans band under många år. Will fick en stroke 2009 men nu är den Texas-uppfödda artisten tillbaka med ett strålande soloalbum. Ett hypnotiskt album som får mig att tänka på Doug Sahm, Dave Alvin och John Hiatt i en och samma person. Det album som snurrat mest detta märkliga år som vi kallar 2020.

Bob Dylan – Murder Most Foul (singel, digital)
Dylan etta på Billboard med en 17 minuter stillsam pratsång över en föränderligt komp av piano, stråkar och ibland slagverk. Hade han inte redan fått Nobelpriset så hade han givetvis fått det efter detta.

Maria McKee – La Vita Nuova (Afar/Border)
Det har gått 13 år sedan sist. Men McKee är som vanligt nervig och teatralisk på sitt alldeles egna sätt. Hennes röst har samma spännvidd som tidigare men lyfts nu ännu högre med hjälp av stråkar och kraftfulla arrangemang. Men, och det här är viktigt, det kombineras med känslosamma avskalade ballader. Det tar en stund att komma in i hennes intensiva produktion. Men den är svår att sluta lyssna på, när man väl är där, tillsammans med henne.

Charlie Parker – The Savoy 10-inch LP Collection (Craft)
Vilka fantastiska musiker Parker omgavs sig med, då när det begavs sig för 75 år sedan. En 19-årig Miles Davis, en 28-årig Dizzy Gillespie, Max Roach, Bud Powell och många fler. Och givetvis en Charlie Parker i högform. Allt inspelat under 4-5 år innan alla gick vidare i sina jazzhattar och skapade sina egna karriärer. Nu elegant utgivet av Craft på fyra 10 tums album med tidstypiska omslag. En skatt.

Waxahatchee - Saint Cloud (Merge/Playground)
Katie Crutchfield, som är Waxahatchee, har på hennes femte album, lämnat ”indiefacket” och tagit ett stort steg mot det vi gärna kallar ”americana” och det med stor bravur. Brad Cook (Bon Iver, Hiss Golden Messenger) har producerat och med Katies nya inspirerande texter närmar hon sig storheter som Lucinda Williams och Patty Griffin. Egentligen ser man det redan på omslaget. Den armlösa ljusblå klänningen och pickupen leder tankarna till hennes barndom med countrymusik från Birmingham, Alabama. Musiken är gjord i ganska enkla mönster och med ett band som bara arbetar för låten. En ljus orgelslinga, försiktigt plockande på en Telecaster, lugnt komp och en väl sammansatt låtordning.

The Henrys – Paydirt (Henrylicious Records)
Som vanligt har Don Rooke med sin dobro, lap steel, weissenborn och många andra strängar samlat sina kompisar i Toronto och satt ihop ett album (tror det är det sjätte på 25 år) som tar oss med på en ny instrumental resa som säkert både Ry Cooder och John Fahey gärna hade deltagit i. Elektriskt.

Blue Note Tone Poet Series
Legendariska Blue Note lanserade förra året “Tone Poet Audiophile Vinyl Reissue Series”. Vinylutgåvor som enligt dem själva har ambitionen “att fånga ljudet från masterbanden och låta lyssnarna få veta hur det skulle låta om man varit med i Rudy Van Gelders vardagsrum eller senare i Rudys studio i Englewood Cliffs, NJ.” Jag har köpt Tina Brooks ”Minor Move” och Grant Greens ”Born To Be Blue” och kan bara konstatera att deras ambition har uppnåtts med råge. Det är en fantastisk ljudupplevelse varje gång Brooks och Green börjar snurra på tallriken. Och snart släpps, i samma serie, ett av mina absoluta favoritalbum, Duke Ellingtons ”Money Jungle”.

Brian Fallon – Local Honey (Lesser Known Records)
Han är från New Jersey och låter ibland ganska lika den andra, lite mer kända, mannen från samma stad. Men bara ibland, han har absolut ett eget uttryck. Det här är Fallons tredje soloalbum efter perioden med The Gaslight Anthem. Det är åtta starka omedelbara jordnära låtar.

The Secret Sisters – Saturn Return (New West)
Fjärde och deras bästa album med superb produktion av Brandi Carlile. Är det inte ungefär här vi skulle vilja ha First Aid Kit?

Gill Landry – Skeleton At the Banquet (Loose)
Den rösten, och det ekot från deltabluesen är ganska svårslaget. Släck ner, ta en öl och bara lyssna.

KjellvanderTonbruket – Doom Country (Startracks)
Kjellvanders röst gifter sig fantastiskt bra med Tonbrukets eget sätt att spela jazz. I slutändan blir det, för mig, mörk och dunkel blues.

Khruangbin & Leon Bridges – Texas Sun (ep, Dead Oceans)
Ytterligare ett nytänkande i samarbete. Khruangbin-basisten Laura Lee, gitarristen Mark Speer och trummisen Donald Johnson får Bridges att koppla av, släppa loss från sina vanliga soularrangemang och allt svänger föredömligt med Speers eleganta gitarrslingor som ledstjärna. Titelspåret måste vara en av årets bästa låtar och övriga tre låtar ligger inte långt efter.

John Prine R.I.P
Allt men speciellt ”In Spite Of Yourself” och ”John Prine”

Bill Withers R.I.P
Allt men speciellt “Just As I Am” och “Live At Carnegie Hall”



BÄST I HÖST

POD – Broken Record
Många poddar finns det. Och det pratas väldigt mycket nuförtiden, men det sägs inte så mycket vettigt i dom där poddarna. Känns mest angeläget för de som pratar. Ett stort undantag är författaren Malcolm Gladwell som tillsammans med Rick Rubin pratar om livet i allmänhet och musik i synnerhet i poden «Broken Record». Dom bjuder in gäster och har samtal med allt från David Byrne som pratar protestsånger och Jack White som har en förnuftig utläggning om hur modern teknik inte fungerar ihop med modern rock´n´roll. I ett annat avsnitt är T-Bone Burnett på besök och berättar om att han har tre inspelade dubbelalbum klara att ge ut och ger lite smakprov. Nile Rodgers berättar om sin kaotiska barndom till hur fantastisk besatt Prince var av ”Let´s Dance”. Ett av de allra bästa är när Rick Rubin själv berättar om Tom Petty och inspelningen av albumet ”Wildflowers”. Rekommenderas varmt.

TV – England 79 (SvT Play)
Göran Hugo Olssons skildring av Storbritannien 1979, med anledning av fyrtioårsjubileet för The Clash album ”London Calling”. Om de politiska oroligheterna då och idag med Brexit som tema. Och framförallt om musiken som skapades i ett land i fritt fall. Med bl a Jon Savage, Pennie Smith, Don Letts, Tracey Thorn.

BOK – Cruel To Be Kind, The Life & Music Of Nick Lowe av Will Birch (Constable)
En bok om, vad jag tycker, Storbritanniens största levande låtskrivare och artist. Skriven av Will Birch (som spelade trummor i och skrev låtar till pubrockarna Kursaal Flyers och The Records). Jag har inte läst hela ännu men boken är skriven med en varm ton och Birch både berättar om Lowes bakgrund men gör också sina noga underbyggda analyser om Lowe:s låtskrivande utifrån hans bakgrund och berättelser. Årets julklappsbok.

MUSIK

Isabella Lundgren (Södra Teatern)
Hennes Bob Dylan-tolkningar på Södra Teatern tillsammans med hennes musiker, bl a Carl Bagge och Johan Lindström, var en fascinerande upplevelse. Att tolka låtarna på det sättet när Dylan själv är den som annars tolkar sitt material på sina egna sätt. Han hade gillat det där.

Michael Kiwanuka – KIWANUKA (Polydor)
Trodde kanske inte att han skulle toppa ”Love & Hate” från 2016 som var en av de bästa albumen det året. Men tre år senare så bygger han vidare sin musik på sitt alldeles egna sätt. KIWANUKA hämtar inspiration från Donny Hathaway, gospel, psykedelisk soul, Jimi Hendrix gitarrer och orkestreringar i nära släktskap med Burt Bacharach. Ett mångfacetterat album som tar en stund att ta sig in i – men sen är man fast.

Nick Cave & The Bad Seeds – Ghosteen (Ghosteen Ltd)
Det har redan skrivits många spaltmillimeter om ”Ghosteen”. Jag håller bara med i hyllningskörerna och det är absolut ett av årets starkaste album.
”And I’m just waiting now for my time to come
And I’m just waiting now for peace to come
For peace to come”

Chris Knight – Almost Daylight (Thirty Tigers)
Hans första album på sju år och det låter precis som jag tror Neil Young och Steve Earle gärna hade velat låta idag. Men till skillnad mot Youngs och Earles ganska lama senaste album så är det här starkt, rakt på sak, rock och utan tvekan Knights bästa album. Det är berättelser om livet i Kentucky precis som tidigare men hans grusiga röst är bättre än någonsin, texterna vassare och med producenten Ray Kennedys hjälp blir det ännu «tuffare» än förut. Hoppas vi slipper vänta sju år på nästa.

Brandi Carlile – By the way, I forgive you (Elektra)
Jo, jag vet. Det här albumet är snart två år gammalt. Men först nu har jag upptäckt det. Brandi samarbetar med Shooter Jennings och Dave Cobb. Det är orkestrerad country/folk-musik och det känns verkligen att det är på allvar. Carlile sjunger fantastiskt bra och hon berättar historier som gör att man blir fast i varje låt.

Dave Alvin & Jimmie Dale Gilmore And The Guilty Ones på Fåfängan i Stockholm
En sen, mörk höstkväll i ett tält på en kulle ovanför Vikingterminalen vid Stockholm inlopp kan vara fantastiskt om man har sånt här sällskap.

Marcia Griffiths – Sweet & Nice (Be With Records)
Återutgåva på vinyl av hennes debutalbum som kom för 45 år sedan. Soulful reggae av allra bästa märke. Dubbelalbum med exemplariskt ljud där extraspåren nästan är lika bra som originalskivans låtar. Går att lyssna hur mycket som helst på. Glad musik när höstmörkret faller.

The Time For Peace Is Now, gospel music about us (Luaka Bop
Luaka Bop, skivbolaget som David Byrne var med och startade, har letat singlar på vindar och skjul över hela den amerikanska södern på jakt efter gospelmusik. Gospel som hoppar över det där med Jesus och istället handlar om oss själva, hur vi existerar med varandra. Ett jublande album att lyssna på innan, före och efter alla julbord.

Hiss Golden Messenger – Terms Of Surrender (Merge)
MC Taylor, sångaren och låtskrivaren som kallar sig Hiss Golden Messenger, ger oss tvivel, sorg, depression och han klär allt i en kombination av country och soul som är så vacker och lättåtkomlig. Varmt och sorgset. Ljust och mörkt. Sånt gillar man ju och det här är hans absolut bästa album.



BRA MUSIK EFTER ÅRETS FÖRSTA SJU MÅNADER

Purple Mountains - Purple Mountains (Drag City)
David Berman är tillbaka. Nu under namnet Purple Mountains och redan med andra spårets titel “All My Happiness Is Gone” sammanfattar han hela albumet. Det måste vara över 10 år sedan han splittrade Silver Jews (leta gärna reda på deras fina album American Water) och försvann någonstans omgärdad av en massa rykten. Ska man tro på dem så har han skiljt sig, hans mamma har gått bort och problemen med droger och ekonomi har inte direkt minskat. När han nu är tillbaka under namnet Purple Mountains samarbetar han med folk från The Woods både som musiker och producenter. Och med mycket lyckat resultat. Musiken är enkla melodier med stark instrumentering och eleganta arrangemang i kombination med Bermans poetiska röst och mörka – men också ibland väldigt roliga - texter. Svårt att motstå. För mig är det årets album hittills.

J J Cale – Stay Around (Because)
15 outgivna Cale-låtar, alla producerade av J. J. Cale själv och sammanställda av Cales änka Christine Lakeland. Lika bra som allt annat han gjort.

Aldous Harding – Designer (4AD)
Med hennes röst, albumets små fina utmejslade elektroniska ljud, känslosam produktion av John Parish och spänningsfyllda melodier överträffar hon sitt eget album “Party” som tokhyllades 2017. Det bästa som kommit från Nya Zeeland.

Bruce Springsteen – Western Stars (Columbia)
Ett stort positivt utropstecken. För mig är det hans bästa album sen “The Ghost Of Tom Joad”, 1995.

Buddy & Julie Miller – Breakdown On 20th Ave South (New West)
Ett album sprunget ur Julie Millers ohälsa. Framförs rättframt, trasigt och desperat och som alltid skarpt producerat tillsammans med Buddy. Inspelat till stor del i deras sovrum i huset i Nashville.

Honungsvägen – Honungsvägen (Hi-Hat)
Två år tog det för Henrik Oja och hans norrländska vänner att få ihop sin debutalbum. Väntan är väl värd. Bästa svenska albumet på mycket länge.

Jenny Lewis – On The Line (Warner)
Hennes bästa album hittills. Starka låtar, lite mer svärta jämfört med tidigare och hon får god hjälp av bland annat Don Was, Jim Keltner, Benmont Tench och till och med Ryan Adams.

Jake Xerxes Fussell – Out Of Sight (Paradise Of Bachelors)
Lyssnade ohälsosamt mycket på hans förra album “What In The Natural World” men det här är lika bra. Minst. Han är verkligen lite av den nya Ry Cooder som letar och letar efter det bästa i den amerikanska musikskatten och sen gör sina egna mycket fina tolkningar. Vore kul att se live!

The Delines – The Imperial (Decor) En av årets bästa och deras spelning på Nalen i våras var mycket imponerande.


Tio glädjeämnen som vi så väl behöver

The Delines
Nya «The Imperial» är lysande dov alldeles egen countrysoul där Amy Boones röst är den slutliga tolkaren av Willy Vlautins kompositioner. Passa också på att ta till er deras «Scenic Sessions». Inspelad 2015 men minst lika bra - nu på vinyl för första gången. Inte nog med det - Nalen, Stockholm, 12 maj står dom på scen.

David Grann - Killers Of The Flower Moon
New Yorker journalisten Grann gräver sig djupt ned i den amerikanska historian och lyfter fram Osagefolket i Oklahoma som på 1920-talet var rikast i världen tack vare sina oljefynd, innan oförklarliga självmord, trafikolyckor, förgiftningar mm höll på att radera hela folket - något som sammanfaller med att J. Edgar Hoover lägger grunden till FBI. Läs!

Yola - Walk Through Fire (Easy Eye Sound)
Ny levande countrysoul. Yola Quartey är från England och har varit bakgrundssångerska till bl a Massive Attack men den alltid närvarande Dan Auerbach tog med Yola till Nashville. Auerbach har producerat och arrangerat något som för mig är det mest vitala countrysoul jag har hört på mycket länge.

Roma
Varje filmruta är som ett konstverk. Varje scen känns uppritad och exakt. Regissören Alfonso Cuarón tar oss med till stadsdelen Roma i Mexico City och skildrar en familj i upplösning. Storslagen filmpoesi i underbara svartvita bilder. Nominerad till 10 Oscars i natt - hoppas Alfonso vinner allt.

Our Native Daughters - Songs of Our Native Daughters (Smithsonian Folkways)
Rhiannon Giddens, Leyla McCalla, Allison Russell och Amythyst Kiah har banjo som kännetecken. Men så viktigare med deras starka kamp mot rasism, sexuella övergrepp och överlevnad på detta album. De fyra kvinnliga rösterna rör sig mot varandra och skapar utrymme för varandra. På samma sätt deras banjo-spelstilar, skapar variation och nyans av ett instrument som man inte alltid får dominera på det här sättet. Plötsligt blev jag ett fan av banjo.

The Brother Brothers - Some People I Know (Compass)
Brooklyn-baserade och enäggstvillingar. Släppte en EP 2017 och i oktober kom debutalbumet «Some People I Know». Det är enkelt att hurra och jubla för att dom påminner om Garfunkel och Simon. Men dom har samtidigt en helt egen stil och kan också bjuda på Klezmer, Bluegrass, Old-time och swing. Lyssna och kom sen och försök tränga in er på Twang i Sthlm den 7 april.

Stockholm Skivaffärer & Skivbörsar, en 100-årig historia (Premium)
Torbjörn Sörhuus djupdykning i huvudstadens skivhandelshistoria. Nostalgi, javisst. Men rolig läsning och roliga minnen.

Confessin´ The Blues
Blues har jag alltid gillat. Men har alltid haft svårt att hitta rätt bland det stora utgåvorna med boxar hit och boxar dit. Dom blev lätt stående i hyllan och tittade på mig. Jag vill ha dom där rena albumen precis som de spelades in. I min enkla blueshjärna känns det renare och verkligare. Så bluessamlingar brukar inte finnas på mina inköpslistor längre. Men Confessin´ The Blues är något helt annat ändå. 42 låtar utvalda av gubbarna från Rolling Stones. Fantastiskt urval, fantastiskt ljud och 10 % av intäkterna doneras till Willie Dixon´s Blues Heaven Foundation. Ronnie Wood har gjort omslagets målning och deluxe-utgåvan är ursnygg med 10 tums vinyl i sköna «stenkakeomslag». Förra årets och alla kommande års julklapp!

Johan Lindström Septett
Han gjorde absolut en av förra årets bäst jazzalbum «Music For Empty Halls». Och han gjorde en rakt igenom fantastisk konsert med sin septett på Fasching i början av februari. Trollbindande filmmusikjazz.

The Flesh Eaters - I used to be pretty
Ibland är det bara så skönt med lite ROCK



5 som lyser upp ditt höstmörker.

Marc Ribot - Songs Of Resistance 1942 – 2018 (Anti)
Ribot, vars gitarrspel vi alla känner igen, bjuder in Tom Waits, Steve Earle, Fay Victor, Meshell Ndegeocello och några till och bjuder oss på nya och äldre protestsånger i en härlig blandning av gospel, country, jazz och så mycket mer. Tom Waits version av «Bella Ciao» (en italiensk anti-fascistisk protestsång mot Mussolini) är den första man fastnar för, såklart. Men allt är fantastiskt bra och borde vara obligatorisk lyssning i våra klassrum. Årets viktigaste album.

Richard Thompson – 13 rivers (Proper)
Efter femtio år och nästan tjugo soloalbum hittar Thompson nya sätt att förnya sina färdigheter som sångare, låtskrivare och gitarrist på vad som kan vara hans allra bästa album sedan “Mock Tudor”.

Amy Helm - This Too Shall Light (Yep Roc)
Inspelad på fyra dagar. Fantastiska versioner av Robbie Robertsons ”The Stone I Throw”, Stewarts ”Mandolin Wind”, Allen Toussaint “Freedom for the Stallion” samt egna kompositioner av hög klass. Pappa Levon ler från himlen. Finfint producerat av Joe Henry, se nedan.

Boz Scaggs: Out Of The Blues (Concord)
Vid 74 års ålder gör Scaggs ett album som slår det mesta i hans karriär. Han återupplivar sin kärlek till soul och blues som började för över 50 år sedan. Hans tre senaste album («Memphis» och «A Fool To Care» innan «Out Of The Blue») sammanfattar på ett mycket fint sätt hela hans musikliv.

Joe Henry – Shuffletown (Music On Vinyl)
Han har ju gjort så mycket. Soloalbum, producerat storheter och haft sina känsliga fingrar för finstämd soul, country och singer/songwriter-genren lite här och där. Nu har hans tredje album ”Shuffletown” från 1990 återutgetts på vinyl. Ett album som är ett av hans absolut bästa, men bortglömt, och som spelades in på 3-4 dagar. Tidlöst varm ton med ståbas, vibrafon och dragspel mm. Gästerna är bl a Don Cherry, Cecil McBee, David Mansfield, Michael Blair och T-Bone Burnett som också producerat. Passa på innan den försvinner igen.




SOMMARENS 10 VIKTIGASTE ACCESSOARER.

Ry Cooder – The Prodigal Son
Törs man påstå att det här är Cooders allra bästa album? Jag tror faktiskt det, trots hans fantastiska albumskatt. I 50 år har han sjungit om ojämlika villkor, kärlek och orättvisor utifrån den amerikanska musikhistoria som han alltid omfamnat och gjort till sin. Den här gången är det inte bara med ett historiskt perspektiv han sjunger, utan ett nutida perspektiv är tillagt. Det historiska kopplas ihop med nutida maktutspel och sönderfallande trygghet. Den mixade känslan av country och gospel i Blind Willie Johnsons ”Everybody Ought to Treat A Stranger Right” är kanske det bästa exemplet. Där en gospelkör och en slidegitarr lyfter denna klassiker till något som hör hemma i den amerikanska samtidsdebatten. Hans sångröst är bättre än på senare produktioner och hans gitarrspel blir bara vackrare och mer sanningssägande. I sin egen komposition ”Jesus and Woody” låter han Jesus ge Woody Guthrie råd: ”You good people better get together, or you ain’t got a chance anymore”, föreslår Jesus, och säger samtidigt något självrannsakande att ”you were a dreamer, Mr Guthrie, and I was a dreamer too”. Med Prodigal Son tar Cooder sin musikhistoriska vandring rakt in i nutiden. Hoppas tillräckligt många vill lyssna och förstå.
En trevlig promofilm:
www.youtube.com/watch?v=I5GtXp64NYE/visalogg.php

Paul Thorn – Don´t Let The Devil Ride
Hans tidiga album, till exempel Ain´t Love Strange” från 2000, spelade jag nästan oavbrutet –klassisk rock men alltid med en känsla av soul av blues i botten. Men sen tappade jag bort honom - kanske mest för att allt lät lite lika. Nu är han tillbaka med ett album som doftar gospel och Mississippi lång väg. Han har återvänt hem till sitt Tupelo och sen spelat in i Muscle Shoals, i New Orleans och Memphis med bland andra Blind Boys Of Alabama och McCrary Sisters. Mycket starkt album som Paul sammanfattar så här: «This is the culmination of my whole life in music, coming back to my gospel roots. My message on this record is 'let's get together' - I want to help lighten your load and make you smile.» Och det är nog den bästa sammanfattningen av ett allt igenom fantastiskt album.
Stark version av ”Love Train”: www.youtube.com/watch?v=Aqk4lznvD48/visalogg.php

Karine Polwart with Pippa Murphy – Pocket Of Wind Resistance
Naturen och dess historia har alltid gett inspiration till den skotska folkkonstnären Karine Polwart. Torvmossarna nära hennes hem i Fala, Midlothian gav upphov till hennes teaterföreställning ”Wind Resistance” som innehåller poesi, sång och ljuddesign från kompositören Pippa Murphy för att berätta lokala historier, fågelmigration och förlossningar. Albumet blandar historiska drama, spöken och filosofiska funderingar. Intimt, varmt och klokt och har man varit inom räckhåll för Skottlands natur är det lätt att identifiera sig även om man bor långt därifrån. ”Pocket Of Wind Resistance” var med på min årsbästalista 2017 men nu har den även släppts på mycket snygg vinylutgåva. Dessutom har BBC Radio utsett Polwart till ”Folk Singer Of The Year 2018”. Så den är väl värd att upptäcka igen och igen. Den är ovanlig men lätt att ta in och omfamna.
Här en version av ”I Burn but I Am Not Consumed” med BBC Scottish Symphony Orchestra. Play it LOUD:
www.youtube.com/watch?v=b8gn9dl2moE/visalogg.php

Fatoumata Diawara – Fenfo
”Fenfo” kan översättas till «något att säga». Och det är en ganska exakt titel. Diawara håller ingenting tillbaka när hon sjunger om kärlek, familj och tradition. Härliga melodier som förstärks av traditionella instrument som kora och ngoni och ett kompband som lyfter Fatoumatas röst. Rösten ligger alltid i framkant i produktionen, mjukt lyrisk och subtil i sin känsla. Diawaras debutalbum ”Fatou” från 2011 var mycket bra men lite för lugnt och riskerade, tycker jag, att bli ”cafémusik”. Men på
”Fenfo” smälter hennes musikalitet och självkänsla samman och hon är absolut en av de mest dynamiska artisterna i dagens musikvärld. Det känns som att hon velat prova något nytt på varje låt på albumet. Vilket hon lyckas med eftersom hon blandar sin historia och sin kreativitet med nya perspektiv.
Kanske den vackraste videon just nu:
www.youtube.com/watch?v=4gmGL5SqhaY/visalogg.php

Leon Bridges – Good Thing
Sam Cooke-kopia, försöker många förenkla. Visst, influenserna finns där, speciellt i hans förra album ”Coming Home” från 2015. Men han gör det alltid på sitt eget sätt och med ”Good Thing” får han vidare mot 70-talssoul och ibland lite funk/disco som elegant kan gå över till gitarrjazz. Men, som sagt, han gör det alltid på sitt eget sätt, han behåller alltid kontrollen för att det ska bli Leon Bridges 2018 och inget annat. Arrangemang och instrumentering är ypperliga rakt igenom. Det känns som tio extremt genomtänkta låtar och där låtordningen gör albumet till en stark helhet. Den tar lite tid att ta sig in i och förstå. Men för mig är det en framtida klassiker. Live på Nalen senast var fantastiskt bra och live på Cirkus i oktober blir säkert något alldeles extra.
Suverän video ”Bad Bad News” med suveränt jazzigt gitarrspel: www.youtube.com/watch?v=cztfyj1dVgk/visalogg.php

Kacey Musgraves – Golden Hour
Kacey kan sin country. Det vet vi och det har hon bevisat på två ypperliga album. Men hon är ingen slav under den tunga amerikanska countrytraditionen. Tvärtom, och det bevisar hon med “Golden Hour”. Det tog en stund för mig att gilla det här. Eller rättare sagt, att ta mig bort från det förutbestämda – att det skulle vara ett utvecklat
”Trailer Park” som jag gillade så mycket. Hon utmanar mig inifrån det stora countrylandet och smyger in allt från Stevie Nicks och Daft Punk-tempo till drömsk västkustpop. Samtidigt som det är hennes mest personliga och privata album. Stämningen är drömsk och lite mystisk i texterna och ju mer man lyssnar hamnar man nära Fleetwood Mac:s Rumuors-period. Det är ett album som håller en fast och man lyssnar mer och mer. Mer underligt är att Live Nation lagt hennes konsert i oktober på hemska och instängda Kägelbanan?
Sköna ”Butterflies”:
www.youtube.com/watch?v=bJ0vNIADXyo/visalogg.php

Tyler Childers – Purgatory
Ibland kan man känna att det traditionella Americana-formatet inte går att förnya så mycket mer. Och precis när man tänker så - dyker det alltid upp någon som visar hur fel man har. Som bevisar motsatsen genom att skapa musik med starka traditioner och rötter som det självklara men som tack vare en stark röst och mycket själ och hjärta uttrycker sig på ett alldeles eget sätt. Senaste exemplet är Tyler Childers som med hjälp av Sturgill Simpson, som har producerat albumet tillsammans med David Ferguson, har skapat sig en alldeles egen utmärkt skärseld.
Live från Nashville med låten ”Feathered Indians”: www.youtube.com/watch?v=_lsran_Slzc/visalogg.php

Laura Veirs – The Lookout
Känns som Veirs fick en kreativ kick av samarbetet 2016 med Neko Case och K D Lang och deras elegant sammansatta självbetitlade album. Tillsammans med producent Tucker Martine vågar hon nu också modernisera sin egen instrumentering. Albumet, som jag nog tycker är hennes bästa hittills, gästas av bland annat Karl Blau, Sufjan Stevens och Jim James. Veirs gör ”enkla” låtar på akustisk gitarr eller piano och här utsmyckas de av hennes band där synth och elektronik har fått tagit mer plats - men inte för mycket plats. Hennes texter handlar ofta om att försöka göra det mesta av motgångar. ”Margaret Sands” är om en nära vän som har dött. ”Heavy Petal” gissar jag är en hälsning till David Bowie och den utsökt vackra ”Seven Falls”, är Veirs barndomsminnen framlyfta av en av de vackraste pedalsteel-gitarrerna just nu.
En film där Laura och fågelsång framför ”Everybody needs you: www.youtube.com/watch?v=Myz0aA8lkbI/visalogg.php

Jonathan Wilson - Rare
Wilsons tidigare album har jag haft lite svårt att ta till mig. Och mer sett Wilson som en producent och inspiratör till Father John Misty, The Dawes, Conor Oberst med flera. Men på “Rare” fungerar det mesta av hans låtsnickeri. Det är ett enastående uppfriskande kollage med influenser från George Harrison, ELO, David Crosby och en hel del Elton John. Starka låtbyggen men bara på Wilsons alldeles egna sätt. Perfekt i hängmattan och för att drömma sig bort under lövverket.
”There´s A Light” i en psykedelisk svarvit liveversion som är svår att värja sig mot:
www.youtube.com/watch?v=bDy_h1ggYZA/visalogg.php

Sarah Klang – Love In The Milky Way
Med den rösten, de texterna och det alldeles egna uttrycket så slår hon det mesta på den svenska scenen just nu. Man har försökt placera Sarah i ett americanafack, eller kanske countryfack, eller kanske...? Vi behöver inte den där fackindelningen. Och absolut inte Sarah. Countryestetiken använder hon till viss del i utstrysel och uttryck på scen. Men respekt för traditioner tror jag inte ligger för Sarah Klang. Det är ingen risk att det blir en viktig del av det hon håller på med. Hon går sin egen väg, skapar sitt eget uttryck och det är därför det blir så starkt.
Som på www.youtube.com/watch?v=TBv1H11Z43k/visalogg.php





10 MEST LYSSNADE PÅ SEN VÄRMEN FÖRSVANN

Ulf Stureson – Alfta Förr Och Nu
Höst är lika med mörker och ibland är mörkret svartare än vanligt. Då är själva motgiftet en dos av årets upplaga av Sturesson. Hans nya album är en resa tillbaka i hans eget och många andras liv och strider. Personligt, vacker svensk rockmusik. Det bästa han har gjort.

Susanne Sundfør – Music For People In Trouble
Hennes melodier och texter tillsammans med hennes djupt harmoniska röstomfång tar andan ur mig varje gång jag lyssnar. Från inledande sparsmakade Mantra till den avslutande nedhyssjade duetten med John Grant. Vackert och dramatiskt.

Dion – Kickin´ Child, the lost album 1965
För 52 år sedan producerade Tom Wilson något som Norton Records kallar «blueswailin', folk-blazin', rock n' stormin' monster tracks». Nu upphittat och återutgett i en enormt snygg vinylutgåva. Årets kulturgärning.

Ray Wylie Hubbard – Tell The Devil I´m Getting´There As Fast I Can
Han fyller 71 år i höst och han har gjort sin karriärs starkaste album med hjälp av Lucinda Williams, Eric Church och Patty Griffin. Texasmannen tar hand om alla sina rötter från blues och country och skapar sin egen “soul” i klass med Johnny Cash.

Robert Plant – Carry Fire
En annan bluesman som närmar sig 70-strecket. Han är inte från Texas men väl West Bromwich i de brittiska Midlands. Inte så illa. Han låter melodi, musik och arrangemang vara helt gränslösa och blandar blues och folkmusik med det orientaliska och ibland på gränsen till det psykedeliska. Hans bästa sedan “Raising Sand”.

Dan Auerbach – Waiting On A Song
Kom i maj. Lade den åt sida. Förutfattade meningar. Hade sett fram emot något som “Keep It Hid” från 2009 eller något han brukar tillverka med The Black Keys. Men sen dök titellåten upp lite då och då. Lyssnade lite mer. Och mer. Sen blev det ett av de album jag lyssnat mest på under sommar och höst. Istället för kraftfull rock gick Auerbach vägen till ljust, lätt, poppigt och melodiöst och nu tillsammans med John Prine, Duane Eddy, Jerry Douglas och hela Nashvilleeliten av musiker.

The Weather Station – The Weather Station
Tamara Lindeman från Toronto är The Weather Station och det här är hennes fjärde album. Nu har det hänt något. Hennes tidiga album är bra men lite väl dämpade och försiktiga för min smak. Men nu har allt stadgats upp med passion, desperation och kraft i produktion och instrumentering. Det är lätt att tänka Joni Mitchell – men då gör man det lätt för sig. Lyssnar man lite mer så hittar man Tamaras eget uttryck. Hennes texter om allt från trasig ekonomi, till klimatförändringar och hennes egna relationer. Allt påklätt i starka låtar och snygga arrangemang.

Link Wray – Link Wray
Ytterligare en mästerlig vinylutgåva från Light In The Attic. Nu Link Wrays soloalbum från 1971 där han använder inte bara sitt spetsiga gitarrljud utan också sin vassa röst. Med bara en lunga sjunger han ändå med en röst som gör de flesta rocksångare avundsjuka. Ett album som både Nick Cave och The Neville Brothers har lånat låtar ifrån. Inspelad i en gammal kycklinglada på landsbygden i Maryland.

Brian Eno – Another Green World
Såg Brian Eno på Moderna Museet för något år sedan där han berättade om sin barndom, inspelningar och mycket annat. Han använde overhead (jo, faktiskt) och hade hela tiden problem med hur han skulle lägga plastfilmen för att det inte skulle bli upp och ned. En paradox till mannen som utvecklat och inspirerat så mycket av all ny musik de senaste 40 år. Det här är hans bästa soloalbum enligt mig. Nu återutgiven på vinyl med en fantastisk ljudbild. Sen tog han flyget till Berlin tillsammans med Bowie och skapade Low och Heroes med snarlika recept.

Peter Perrett – How The West Was Won
Efter år av tystnad släpper Perrett sin solodebut och den kan faktiskt mäta sig med The Only Ones bästa stunder. Hans karga men skarpa röst låter lika bra som tidigare och nu uppbackad av sina söner på gitarr och bas. Hade aldrig kunnat tro att han skulle åstadkomma något så bra – speciellt inte med det leverne han haft. Stor överraskning.



11 MEST LYSSNADE PÅ UNDER DEN SÅ KALLADE VÅREN


Jake Xerxes Fussell – What In The Natural World
Jake gräver i den amerikanska folk- och bluesmusiken och ger melodier och texter en ny egen fantastisk tolkning. Årets bästa album absolut. Leta också efter JXF:s egen spellista på Spotify med namnet ”Summer´s Hear: Songs & Tunes of Heat & Delight”. Den får dig att leta efter ännu mer ”ny” musik.

The Secret Sisters – You don´t own me anymore
Systrarna Laura och Lydia Rogers kommer från Muscle Shoals i Alabama och ger oss tidlös musik och stämsång som strålar samman med stadens klassiska musikstudios väggar, tak och historia. Lägg dig i hängmattan, titta upp i trädens lövverk och lyssna länge.

Daniel Romano – Modern pressure
Man hör Dylan. Man hör Wilco. Man hör The Band. Och kanske lite T.Rex. Men framförallt hör man Romano som nu har tagit ytterligare ett steg för att bli en av de främsta amerikanska låtskrivarna just nu. Dessutom spelar han de flesta instrument själv. Hans absolut bästa album hittills - som gjort för en biltur i, låt oss säga, en Mazda. POP!

GospelbeacH – Another summer of love
Brent Rademaker (Beachwood Sparks) nya grupp. Där debutplattan var lite lös i konturerna och blev lite långtråkig är nya albumet betydligt mer producerad och har melodier och harmonier som sitter direkt. Kommer att konkurrera med mina Teenage Fanclub-album och det är ett mycket högt betyg.

Kevin Morby – City Music
Det är lätt att avfärda ”City Music” som ytterligare en ”NewYorkish-Velvet Underground-Television”-imitation. Men tar man sig tid med albumet så växer det långsamt fram en egen version av denna slitna storstads-genre. Hans bästa och mest rockiga album hittills.

The Deslondes – Hurry Home
Stort steg framåt för Deslondes. Dom befinner sig någonstans mellan southern soul, rock´n´roll och honky tonk. Kan bli så när det är fem olika låtskrivare som också delar på sånginsatserna. Men på nya albumet har dom lyckats kombinera ihop det hela på ett smakfullt och spännande sätt. Saknar bara en bar i New Orleans för bästa lyssning av Deslondes.

Hurray For The Riff Raff - The Navigator
Tre av de fem i The Deslondes, se ovan, har mer eller mindre varit en del av Alynda Lee Segarra och hennes kollektiv HFTRR. New York, Puerto Rico och New Orleans i hennes egen fria tolkning. Kraftfullt album som kommer att växa sig in i alla som tar sig tid och lyssnar. Stark konkurrent till Fussell som första halvårets bästa.

Säkert – Däggdjur
Årets svenska album så här långt tillsammans med «Avantgardet». Säkerts konsert på Dramatens stora scen var dessutom minst lika bra med allt från Loney Dear till Dramatenskådespelare som hjälpte till med Annika Norlins långa och underfundiga texter.

Rodney Crowell: Close Ties
Hans bästa album sedan ”The Houston Kid” från 2001. Starka självbiografiska texter och mycket snygg produktion och eleganta arrangemang. Dessutom berättar omslagsbilden nästan lika mycket som musiken.

Lou Reed – Perfect Night: Live In London
Ett akustiskt livealbum från Meltdownfestivalen 1997. Nedtonat och strålande framförande av Lou Reed. Dessutom framför han elegant ”Ill Be Your Mirror” som Nico sjöng på Velvet Undergrounds bananalbum. Ett sällsynt live-inslag från honom. Tänk om han hade varit så här bra på Cirkus 2005 – som tyvärr är en av de sämsta konserter jag sett.

Ruben Gonzalez – Introducing
Albumet spelades in samtidigt som ”Buena Vista Social Club”. González var 77 år gammal när han gjorde albumet i Havana's Egrem Studios 1996. Men hans spel har inte förlorat någon av sin skarpa klara ton från de dagar han spelade med Arsenio Rodriguez på 1940-talet, René Álvarez på 50-talet och Enrique Jorrín på 60-talet. Sitt ned och lyssna och risken att man bokar en resa till Kuba är alldeles uppenbar.


MARS 2017

Jeb Loy Nichols – Country Hustle
Jag citerar Jeb rakt av: «It’s definitely a Country Soul record – the country music I grew up with in Missouri, mixed with the soul and hip-hop I loved in New York and London, filtered through the quiet spaces of Wales». Exakt så, fler borde flytta till Wales.

Valerie June – The Order Of Time
Omfamnade hennes förra album (Pushin´ Against A Stone) fullt ut. Hennes säregna röst och den starka blandningen av gospel, blues och country gjorde den till en av favoriterna 2013. Uppföljaren är mer av samma sort – men jag hade nog förväntat mig lite mer nytt, annan inriktning. Men vi får se – den kanske växer och jag får ändra mig.

Hurray For The Riff Raff – The Navigator
Apropå växa. Det här albumet växer för varje lyssning. Alynda Lee Segarra och hennes kollektiv HFTRR har som vanligt en stor blandning av stilar men denna gång samlat i något man kan kalla ”konceptalbum” även om man blir lite nervös av sånt. En röst någonstans mellan Fiona Apple och Patti Smith och hennes rötter i New York, Puerto Rico och New Orleans samlas här äntligen till ett album som hos mig är ”bäst just nu”.

Aaron Lee Tasjan – Silver Tears
I ett krypin under en pub på Södermalm såg jag Aaron. En fantastisk liten konsert trots syrebristen och som gjorde att jag återupptäckte detta album från förra året. Med lite komp och lite bättre lokal kommer han att vara i närheten av Jason och Sturgill inom kort. Hans mellansnack är redan bättre.

Elliott Smith – Either/Or
25 år tidigare i ett annat krypin i en källare vid St Eriksplan såg jag Elliott Smith. Han satt ned hela konserten, helt själv på scen och med en toppluva neddragen över huvudet trots värmen. Men vilken konsert, trots stående publik och en bar nära scenen så var det knäpptyst. Nu släpps hans i särklass bästa album som återutgåva på vinyl på Kill Rock Stars Records. Ett måste!

Bunny Wailer – Solomonic Singles vol 1 och 2
Svindyra men fantastiska singelsamlingar av Bunny Wailers inspelningar 1969-1986. För första gången utgivna utanför Jamaica. Lika bra och ibland bättre än hans i sig klassiska album. Snygg utgåva av japanska Dub Store Records.

Rolling Stones – Lonesome And Blue
Lyssnar fortfarande mycket på hur Jagger använder sin röst. Hoppades mycket på det här albumet men den slog alla förväntningar. Härligt med gubbrock.

Jazz In Italian Cinema (Spreading New Songs From The Big Screen 1958-1962)
Jazz On Film Records har specialiserat sig på att ge ut jazzmusik kopplat till olika filmgenrer, länder osv. Det här är deras första vinylutgåva. Mycket bra urval (bl a Chet Baker) och extremt bra kvalite från omslag, urval och vinylljud.






1 NOVEMBER 2016.

Nick Lowe
Nick Lowe är tillbaka på svensk mark och det ska självklart uppmärksammas. Nu med gitarrister i mexikanska brottarmasker, Los Straitjackets, och förhoppningsvis en knippe klassiska och egna julsånger. Troligen uppblandat med hans popklassiker. Vi firar självklart jul tillsammans på Nalen i Stockholm den 4 december.

William Bell
Vilket fantastiskt album han har gjort tillsammans med den lika fantastiska John Leventhal. Jag får samma känsla som när jag första gången hörde Solomon Burkes comebackalbum. Bell skriver det mesta texterna själv, som han alltid har gjort. Och de är fortfarande av alla högsta klass. ”This Is Where I Live” är absolut ett av årets bästa album.

Solange
”A Seat At The Table” är en hyllning till alla svarta kvinnors kamp och albumet blandar det bästa från soul- och jazzhistorien men med texter som bara kunnat författats idag. Raphael Saadiq arrangemang är löst och tight på en och samma gång som gör varje melodi attraktiv men Solange röst är alltid längst fram, som tur är. Den bästa moderna soulen.

Chelle Rose
Albumet ”Blue Ridge Blood” är berättelser om skilsmässa, sjukdom och livets allra kämpigaste delar. Chelle sjunger med taggtrådsröst och bl a Buddy Miller hjälper till. Hennes distinkta röst förmedlar självständighet och ibland vrånghet. Hon kallar det Applachian rock´n´roll och inget annat album har snurrat mer den senaste månaden.

Bob Weir
Grateful Dead-gitarristen gör sitt första studiooalbum sen 2000. På ”Blue mountain” låter han på något sätt både sorgsen och glad på samma gång. Kanske lite melankolisk. Han har samarbetat med Josh Ritter och Bryce and Aaron Dessner från The National och han har äntligen gjort något eget som han verkar fantastiskt nöjd med. Se dokumentären ”The Other One: The Long, Strange Trip of Bob Weir” också så blir albumet ännu bättre.

Fantastic Negrito
Xavier Dphrepaulezz heter han sägs det. Enligt intervjuer lämnade han hemmet vid 12, levde som en hustler i LA, låg i koma efter en nära dödlig bilolycka. Hans första album som Fantastic Negrito heter ”The Last Days of Oakland” – det är blues i botten men också rock, rhythm and blues, soulorgel och med texter om vad som pågår i hans hemland Amerika. Fullständigt nytt för mig men mycket starkt album. Och live verkar han vara lika stark, se inspelning från NPR här: https://www.youtube.com/watch?v=ymYjwsFz8iM

Ellen Sundberg
Det har skrivits och sagt mycket om Ellens album ”Cigarette Secrets” och för mig är det, kort och gott, ett av de bättre svenska albumen i år. Intervjun med Ellen i Gradvalls pod kan också rekommenderas varmt.

Terry Allen
”Lubbock (on everything)” är grundbulten i min ”rootsy”-samling. Det var delvis det albumet som startade mitt intresse för det vi idag försöker kalla americana, country, folkmusik eller vad det nu är. 37 år senare, har skivbolaget Paradise Of Bachelors återutgivit denna klassiker i en suverän vinylutgåva med utförlig booklet. Berättelser värda ett nobelpris.

Brent Cobb
Hans debutalbum ”Shine On Rainy Day” avfärdade jag i början. Det kändes för «vanligt» Men nu är det ett av de album jag lyssnar mest på. Växer hela tiden. Och det brukar ju bli så när hans bror, tillika superproducenten, Dave Cobb (Sturgill Simpson, Anderson East, Jason Isbell, Chris Stapleton) tar hand om mixning och produktion.


------------------------------------------------------------------------------------


18 juli 2016.

EN HALVÅRSRAPPORT

Av Rootsys utgivningar har jag lagt mest lyssnartid på «Lowbird Highbird – November Moving In» och «Northern Indians – No Shelter In Sight». Och det är mycket trevligt nu när americana och «svenskamericana» verkar lyftas lite mer. DN har lyft fram i fler artiklar och snart kommer Gradvalls pod om ett avsnitt med americana som tema. Äntligen, måste man väl tillägga.

Femton till som är svåra att vara utan.


Michael Kiwanuka - Love & Hate
(årets just nu, synd att man missar det här på Sthlm Music & Arts)

Robert Ellis - Robert Ellis
(mest lyssnad på i år)

Case/Lang/Veirs - case/lang/veirs
(mest positiva överraskning, inte en dålig låt)

David Bowie - Black Star

Sturgill Simpson - A Sailor´s Guide To Earth
(lite oinspirerad första del vid Berns-konserten men när han började med ”Sailor”, då …)

Margo Price - Midwest Farmer´s Daughter
(klassiskt debutalbum och efter hennes spelning hos Jimmy Fallon så väntar vi ännu mer på Sverigeturné)

Radiohead - A Moon Shaped Pool
(årets tillväxtalbumet - tar över mer och mer ju mer jag lyssnar)

Miranda Lee Richards - Echoes Of The Dreamtime
(folkcountrypsychedelica är aldrig fel)

Whitney – Light Upon The Lake
(sommarpop är aldrig fel)

Brandy Clark - Big Day In A Small Town
(musiken är utmärkt men texterna är helt fantastiska)

Sam Outlaw - Angeleno
(Ry Cooder hjälper till och albumet är lika bra som omslaget är patetiskt)

William Bell - This Is Where I Live
(77 år gammal kommer han tillbaka och påminner oss alla om det ”riktiga” Stax-soundet)

Sara Watkins - Young In All The Wrong Ways
(ytterligare ett starkt ”break-up album”, som väl snart borde vara en egen genre)

Laura Gibson-Empire Builder
(och ett till)

Anderson Paak - Malibu
(om man lyssnar några gånger på «Malibu» och sen på P3 Soul:s Mats Nileskärs pod och intervju med Paak och sen lyssnar på albumet igen så öppnar sig mycket nytt - vilket liv Paak har levt, endast 30 år gammal och som vanligt en fantastisk intervju av Nileskär)


26 juni 2016.

ELLIS VS SIMON
Paul Simon har kommit med nytt album. ”Stranger To Stranger”. Han samarbetar med den italienske electromusikern Clap! Clap! och kanske är det mest för att leva upp till bilden av hans egen nyfikenhet på ny musik. Gamle Simon & Garfunkel-producenten Roy Halee producerar och skapar ett sound där bland annat afrikanska instrument och trummor från Peru tvinnas ihop med digitala effekter. Som vanligt ett bra Simon-album men jag tappar intresset förvånansvärt ofta och jag tycker nog att han låter trött i rösten och albumet känns betydligt mer splittrat jämfört med mästerverket ”So Beautiful Or So What” från 2011.

Då lyssnar jag desto mer på Robert Ellis självbetitlade nya album. Hans förra ”The Lights From The Chemical Plant” var en av de stora överraskningarna för två år sedan och nu tar han steget vidare. Robert Ellis växte upp i Texas och lyssnade på just Paul Simon och säkert även Randy Newman i sin ungdom. Det är ytterligare ett i raden av så kallade skilsmässoalbum. Texterna är smärtsamma och säkert en del av hans egen separation. Hans sätt att sjunga med sin vackra röst har ett mer djup än tidigare och den ger albumet en melankoli som är svår att värja sig emot. Ellis är ytterligare ett exempel på en artist som tar sina country- och folkrötter och gör något helt nytt genom att blanda upp med barockpop, soul, lite jazz och några stänk av electronica.

En mästerlig korsning av känslor och musikalitet som gör Robert Ellis fjärde album till ett av 2016 finaste. Och hos mig vinner han med 11-3 över Simon i antalet lyssningar.


CASE/LANG/VEIRS SJUNGER CASE/LANG/VEIRS
Det här blev ju riktigt riktigt bra. Risken var ju annars att de tre, i positiv bemärkelse, säregna rösterna hos Neko Case, kd lang och Laura Veirs på något sätt skulle ta bort fokus från deras sätt att skriva låtar och deras distinkta röster. Tvärtom så lämnar albumets produktion stort utrymme till deras sätt att sjunga. Det är harmonier, krispiga arrangemang och ljuvlig orkestrering med country och folk som gemensam nämnare. Man hör hur Case/lang/Veirs har letat och hittat ett eget mjukt sound med stor resonans framtaget av tre oberoende karaktärer. Det tillsammans med Tucker Martines lyhörda och vackra studioarrangemang resulterade i att man, för en gångs skull, kan prata om ”supergrupp” i positiva ordalag. Vill man lyssna på dem en och en så rekommenderas ”Fox Confessor Brings The Flood” (Case), ”Watershed” (Lang) och ”Carbon Glacier” (Veirs).


LIVE FROM BUCKINGHAM PALACE
Om ni någon gång har undrat vad man får om man blandar en brittisk garage/goth-punkare med en kanadensisk operasopran/multiinstrumentalist och deras kärlek för 60-talets ”girl group”-estetik så vet vi nu att det blir ”Cat´s Eyes”. Faris Badwan, frontman för brittiska The Horrors och Rachel Zeffira har tidigare gjort två album under namnet Cat´s Eyes och på det tredje ”Treasure House” har dom flyttat fram sin estetik ytterligare. Tidigare har kanske respekten för föregångare som Phil Spector och Joe Meek varit lite för stor. Nu gör dom något helt eget och Badwan sjunger med betydligt större röst och bredd. Men givetvis är det Zeffiras sånginsatser som lyfter albumet.

Tillsammans blir det en oemotståndlig mix av hjärtesorg, handklapp, girl groups, orkesterarrangemang och några glimtar psykedelia. Deras första spelning gjorde de i Peterskyrkan i Vatikanen där de smög sig in i eftermiddagsmässas kör. När de nu lanserar nya albumet genomför dom ytterligare en gerillaspelning. I mars smög de in i Buckingham Palace i form av en renässans-ensemble, överraskar en privat fest/guidad visning i slottet och framför där ”Lang Awa Welcome Home My Dearie” – numera mer känd som ”We´ll Be Waiting” på det nya albumet. Rachel på dulcian och krumhorn och Faris på sång och coola solglasögon. Filmen finns såklart på You Tube.


MODERN COUNTRY
William Tyler (tidigare Lambchop och Silver Jews) solodebut, 2010 års ”Behold The Spirit” beskrev han själv som ett singer-songwriter album utan sång. En väldigt träffande beskrivning och något som han verkligen utvecklar på nya albumet ”Modern Country”. I aktuella intervjuer har han sagt att han försöker förena Waylon Jennings 70-tals country med samma 70-tals krautrock från tyska Neu!. ”Truckdriver songs med Autobahn music”, så att säga.

Oavsett hur han tänker så gör Tyler helt egna engagerade och storartade berättelser - helt instrumentalt. Denna gång tar han sin musikaliska idé ytterligare några steg och backas upp av bland annat Wilco:s Glenn Kotche. Dom skapar pastoral folkmusik och kosmisk amerikansk musik som förenas av Brad Cooks syntslingor och Luke Schneiders fantastiska pedal steel. Allt skapat i en liten stuga i Oxford, Mississippi. Albumets sju spår kan med fördel avnjutas i hängmattan tillsammans med en sval sommarbris, kalla drycker och några kapitel av Daniel Woodrell.


”MY MOTHER LOVED COUNTRY, MY DAD LOVED CLASSIC ROCK. I LOVED BOTH”
Citatet är från Margo Price. Margo som med hjälp av Jack Whites skivbolag ”Third Man Records” har gjort sitt debutalbum ”Midwest Farmer´s Daughter”. Hon jobbade några år som fängelsevakt innan hon tog vägen till Nashville med samma drömmar som alla andra som flyttar till den staden – att kunna leva på sin musik. Och som så många andra fick hon istället uppleva den andra sidan.
Sunkiga lägenheter, bo i bilar och locktoner från ”skivbolagsmän” som ville allt annat än att spela in hennes låtar. Inte nog med det. 2010 förlorade hon, och sin medmusiker/man Jeremy Ivey, sin nyfödde son Ezra som var född med hjärtfel. Vilket följdes av hårt drickande, fyllekörning och tillbaks till fängelset. Men nu på fel sida av gallret.

Efter det fanns inget att förlora och hon hade samlat på sig en fantastisk låtskatt som dom tog med sig till Sun Studios i Memphis och spelade in Midwest Farmer´s Daughter”. Ett album som nu funnits ute i 3-4 månader, som jag ryckte på axlarna åt till en början men som numera är det mest spelade av allt som kommit detta år. Med sin sanningssägande röst och med ett band som kan jämföras med Creedence och texter direkt från livet går den att lyssna på om och om igen.


ANNAN LOVANDE PÅGÅENDE LYSSNING

Elizabeth Cook – Exodus Of Venus
Mörk, tuff country om hur ett liv kan falla ihop av det pågående livet.

Whitney – Light Upon The Lake
Sommarmusik – lättflygande pop med Neil Young falsett och Al Green arrangemang och kanske lite inspiration från Jim Ford. ”No Woman” kan vara en av årets bästa låtar.

Brandy Clark – Big Day In A Small Town
Aggressivt, känslosamt, raka texter, sex, småstadsskvaller, vardagslivet och rena rama sanningar. Hennes debut ”12 stories” från 2013 är en av de bästa countryalbumen det här århundradet. Den här känns snart lika bra.

Michael Kiwanuka – Love & Hate
Det är fyra år sedan debuten (Home Again). Ett album som vann priser och Kiwanuka hyllades som den nya stora soulrösten från London. För mig innehöll det 3-4 fantastiska låtar men resten kändes inte riktigt färdigt. Nu kommer äntligen det nya albumet och den snabba förhandslyssning som jag har gjort så kan det här vara det verkligt stora soulalbumet från de brittiska öarna. Håll öronen öppna.


---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


20 april 2016.

FRAZEY FORD - live 11 juli
Ford är en av de grundarna till gruppen The Be Good Tanyas och vars andra album «Chinatown» från 2003 man ska leta upp direkt om man inte hört det. En blandning av folk, blues, country med de allra mest harmoniska rösterna. Mest harmonisk var nog Ford som sen gick vidare och släppte soloalbumet «Obadiah» 2010. Fortsatt stark känsla för folkmusik men nu lite mer rockigare och souligare - låt oss kalla det en blandning av Joni Mitchell och Ann Peebles. För 1,5 år sedan dök albumet «Indian Ocean" upp. Allt som Ford har gjort är mer än lyssningsvärt men detta är absolut höjdpunkten, hittills. Skivan är till stor del inspelad i klassiska Royal Studio i Memphis där Al Green spelade in sina klassiska Hi Records-album under tidigt 70-tal. Studion ligger i en ”rå” del av den klassiska musikstaden och är känd för att vara intakt med ett välbevarat typiskt ”Hi-sound” i rummet. För att verkligen fånga känslan från platsen använde Frazey Al Greens kompmusiker i Hi Rhythm Section vid inspelningen och de får till ett besjälat sound till Frazey:s originella och personliga sånger. Nu kommer Frazey Ford till Sverige - jag gissar på att hon inte har Al Greens band med sig på scen men det kommer att bli en härlig sommarkväll. Lite försmak - hon gör mycket bra musikvideos också. Speciellt ”Done” som finns här.

LEON BRIDGES OCH NIKKI LANE - live 11 maj
Bor man i huvudstaden och gillar rötter så är 11 maj en kväll med det där lilla extra. Nalen bjuder på Leon Bridges och hans medryckande retrosoul. Scandic Grand bjuder på Nikki Lane och hennes countryrebelliska rock. Bridges album ”Coming Home” kan bli lite för mycket ”retro” ibland kan jag tycka (men jag lyssnar på det extremt ofta). Hans liveuppträdanden verkar vara som att förflytta sig till en soulklubb i valfri större amerikansk stad. Följer man honom dessutom på Instagram och hans kavalkad av svartvita subtila bilder så är det lätt att falla pladask även om man förstår att han bygger ett varumärke (oj, vad tråkigt det blev). Hursomhelst, Nalen blir något annat den här kvällen har jag en känsla av. Sen får vi hoppas att konserttider hålls så att man hinner med Nikki också. Hennes ”All Or Nothing” är ett strålande debutalbum och jag ser fram emot det kommande albumet där hon jobbat med Jonathan Wilson som bl a tidigare producerat Father John Misty, Dawes, Conor Oberst m fl.

STURGILL SIMPSON – A SAILOR´S GUIDE TO EARTH
Bryggarsalen 2014 och Way Out West 2015 har gett mig två fantastiska konserter med Sturgill Simpson. Tajt, kompromisslöst och en ”extraallt”-blandning av sina egna låtar och klassiska covers. Den traditionsbundna debuten var ok, den nydanande uppföljaren ”Metamodern sounds in country music” var det årets bästa album. Med nya albumet tar han riktning på inspelningsstudiorna i Muscle Shoals och Staxsoul men med rock som ankare och samtidigt en stadig förankring i countrylandet. Nio låtar med musikalisk spännvidd över hela den amerikanska kontinentens musikaliska historia.

JD McPHERSON – LET THE GOOD TIMES ROLL + live på Debaser
Tog inte till mig riktigt ”Let The Good Times Roll” när den kom förra året. Avfärdande den för snabbt men har hittat tillbaka till den och det senaste halvåret är det nog den mest lyssnade i högtalare och hörlurar. Lyssnadet eskalerade i samband med McPhersons magnifika konsert på Debaser Medis. Två timmars explosiv rockkonsert med JD:s röst, gitarr och extremt tajta band med bassisten Jimmy Sutton i främsta ledet. Årets konsert hittills. Både konsert och album lyfter begreppet rockmusik några extra snäpp. Den här typen av musik måste vara det svåraste att förnya men McPherson lyckas hela vägen.

OCH SEN LYSSNAR JAG MED GLÄDJE PÅ:
Laura Gibson-Empire Builder
Ben Watt-Fever Dream
John Martyn-Solid Air (i väntan på nya vinylutgåvan)
Emmylou Harris / Wrecking Ball (Harris och Lanois karriärhöjdpunkt i ny trippelvinyutgåva med 13 nya låtar)
Engelska musikjournalisten David Hepworth Spotifylistor, speciellt ”Discover Weekly” som spänner över mycket och man återupptäcker gammalt och hittar nytt hela tiden.




2016-01-27

Mellandagar och januari. Tid att rensa vindar på smått, stort och onödigt. Ambitionen fanns, men jag fastnade vid tidskriftssamlarna, speciellt dem som det stod ”Larm”, ”Feber” och ”Postorderlista Musik & Konst” på. Jodå, man kan samla på sånt. Också.

Med hjälp av Spotify letade jag på de där albumen som man fick tips om i de alstren men som man aldrig hittade eller hade råd att köpa. Därför blir det här en bästa-lista med bara gammalt. Men det är ju självklart nytt när man lyssnar första gången oavsett årgång.

De listade finns alla på Spotify. Lyssna och belöna sedan er lokala skivhandlare genom att köpa albumen som ni gillar.

Swamp Dogg – Total Destruction To Your Mind (1970)
Totalsoul – och vilket omslag. Uppföljaren ”Rat On” är nästan lika bra.

Saints – Out In The Jungle (1982)
Måste vara deras bästa. Chris Bailey i högform.

The Fleshtones – Hexbreaker! (1983)
Partyplattornas partyplatta – i alla fall 1983 och i NYC - säkert också 2016.

Van Morrison – Poetic Champions Compose (1987)
Bortglömd i min Van-avdelning. Kärt återseende, en av hans bästa.

The Desert Rose Band – The Desert Rose Band (1987)
Chris Hillman i Byrds-klass. Någon som har ett extra bra ex på vinyl?

Badfinger – No Dice (1970)
En ”tragisk” grupp (googla) men dom gjorde fascinerande bra POP-låtar.

Rickie Lee Jones – Pop Pop (1991)
Härlig konsert i höstas tillsammans med bl a Kullhammar och Per ”Texas” Johansson gjorde att jag hittade tillbaka till denna dam och detta fascinerande coveralbum.

Pretenders – Last Of The Independents (1994)
Totalt missat detta album med Chrisse Hynde:s gäng. I klass med debuten.

Steve Forbert – Mission Of The Crossroads Palms (1995)
Apropå missat. Det här albumet har jag inte lyssnat på tidigare trots att jag försökt följt Forberts långa karriär. Det jag lyssnat mest på sedan vindsröjningen.

Randy Travis – Storms Of Life (1986)
Det här är väl hans debut. Måste vara ett av de starkare debutalbumen under 80-talet.

P.S. Av allt som jag sökte på hittade jag nog bara 40 procent på Spotify. Så det innovativa ”Spotify Head Office” borde nog ha en ”Rootsyredaktion”. Vi kan ju sitta för oss själva litegrann.



2015-03-31

ABSOLUT BÄST:
RYLEY WALKER - PRIMROSE GREEN


10 YTTERLIGARE SOM BEHÖVS I VÄNTAN PÅ VÄRME.
- RON SEXSMITH - CAROUSEL ONE
- JOE PUG - WINDFALL
- JAMES McMURTRY - COMPLICATED GAME
- ESMÉ PATTERSON - WOMAN TO WOMAN
- JOHNNY DOWD - THAT´S YOUR WIFE ON THE BACK ON MY HORSE
- TOBIAS JESSO JR - GOON
- LIAM HAYES - SLURRUP
- POPS STAPLES - DON´T LOSE THIS
- COURTNEY BARNETT - SOMETIMES I SIT AND THINK, AND SOMETIMES I JUST SIT
- WILLIAM ELLIOTT WHITMORE - RADIUM DEATH



2015-02-09

Thelonious Monk - 'Round Midnight: The Complete Blue Note Singles 1947-1952
Father John Misty - I Love You, Honeybear
Jim White vs The Packway Handle Band - Take It Like A Man
Winhill/Losehill - Trouble Will Snowball
Frazey Ford - Indian Ocean
Amason - Sky City
Natalie Prass - Natalie Prass



Tidigare:

KING CREOSOTE - FROM SCOTLAND WITH LOVE
Den hänger sig kvar, biter sig fast och det blir mycket lyssningstid

PAUL THORN - TOO BLESSED TO BE STRESSED
Hans bästa på 14 år. En musikalisk novellsamling

WARREN ZEVON - EXCITABLE BOY
Av en händelse började jag lyssna på detta mästerverk igen

BOB CARPENTER - SILENT PASSAGE
Ännu en bortglömd pärla som nu är upptäckt

STURGILL SIMPSON - METAMODERN SOUNDS IN COUNTRY MUSIC
Countrypsykedelika med traditioner. Helt suverän på Bryggarsalen

TWEEDY - SUKIERAE
Växer och växer och växer

AVI BUFFALO - AT BEST CUCKOLD
Modern pop med stänk av Neil Young.Tom Skjeklesæther

Alla som någon gång haft med rootsmusik-scenen i Norge att göra har garanterat stött på Tom. Som idéspruta och entreprenör av format har han varit inblandad i det mesta; skivbolag, management, bokare, festivalgeneral (Down On The Farm) och mycket annat. Den journalistiska grunden lades på klassiska musikmagasinet Beat och för tillfället gör Tom radioprogrammet Cowboys & Indianer för NRK P1. Country och americana av alla de slag är det som i första hand gäller för Tom.

Nyheter
Recensioner
Artiklar/krönikor

Kontakta

 
Bäst just nu:
The Spring 2022 Twenty Two (+)

Jesper Lindell- Twilights (CD/ Brunnsvik Sound)
— Jesper Lindell og band knocket publikum på den første Fjording-festivalen i Halden.
Glitrende, dynamisk soulrock, som om alle tiårene mellom 1970-tallet og 2020-tallet bare forduftet.

Jonas Brekke- Tomorrows Avenue (Vinyl/ Jonas Brekke Hansen)
— Ny sanger/ låtskriver fra Trondheim som med hjelp av musikere med bakgrunn i The South har laget en nice blend av Neil Young, Ryan Adams og Madrugada. Traff live-planka på Fjording festivalen i Halden.

Rune Walle & Gunn Alstadhaug- Byrdie´s Dream (Vinyl/ Apollon Records)
— Norges #1 countryrock-gitarist har (endelig) spilt inn ny musikk, et mangefasettert album sammen med sangerinne-kona Gunn Alstadhaug. Ref, Hole in the Wall, Flying Norwegians, Ozark Mountain Daredevils (der Walle spilte gitar i syv år).

Diverse artister- Highway Butterfly- The Songs of Neal Casal (3 CD boks)(RPF)
— Nice guy Neal Casal tok sitt eget liv i 2019, bare 50 år gammel.
Her er 41 tolkninger av sangene hans, fra bl.a. Steve Earle, Bob Weir, Aaron Lee Tasjan, Marcus King, Hiss Golden Messenger og Jonathan Wilson.

Ian Noe- River Fools & Mountain Saints (Vinyl/ CD/ iannoe.com/ Thirty Tigers)
— Noe lykkes med det vanskelige, å skrive enkle og gode sanger og å foredle stemmen fra den oppsiktsvekkende debuten.

The Delines- The Sea Drift (Vinyl/ CD El Cortez/ decor)
— Magisk litterær countrysoul som spiller i Asker/ Norge 19. april.

North Mississippi Allstars- Set Sail (Vinyl/ CD/ New West)
— Savner veldig å se dette laget live. Nå! Lukta av bar-b-q river i nesa.

Diverse artister- Broken Hearts & Dirty Windows-Songs of John Prine (Vinyl/ CD Oh Boy records)
— Tyler Childers, Amanda Shires, Margo Price, John Paul White og andre ungdommer ærer mesteren. En stor «Angel from Montgomery» fra Bonnie Raitt setter prikken over i´en i Prine.

Devon Gilfillian- Black Hole Rainbow (CD/ Capitol records)
— Afrikansk-amerikansk stemme med stor S. På inngang til Sverige og Norge denne sommeren. Har allerede et betydelig live-rykte.

Molly Tuttle & Golden Highway - Crooked Tree (CD/ Nonesuch)
— Molly kan spille gitar. Molly kan synge. Molly kan skrive sanger, spesielt sammen med Old Crow Medicine Shows Ketch Secor. Jerry Douglas kan spille dobro og produsere. Voilà!

Bobby Weir & Wolf Bros. - Live in Colorado (Vinyl/ CD/ Third Man records)
— Grateful Deads junior-sanger har samlet et mester-musikerband, med Don Was og Greg Leitz. To be a Deadhead, or not to have a head.

Dean Owens- Sinner´s Shrine (Eel Pie Records/ CRS)
— Skotsk sanger/ låtskriver som har hooket opp med Calexico. Magisk musikk oppstår.

Khruangbin & Leon Bridges present Texas Moon (Vinyl/ CD/ EP/ Dead Oceans)
— Mucho mystisk Texas-soul på oppfølger til «Texas Sun»-EPen.

Cowboy Junkies- Songs of the Recollection (CD/ Proper Records)
— Kanadierene holder seg til vinnerformulaen; Rekonstruksjoner av Bowie, Dylan, Stones, Young, Parsons og The Cure. The Cure?

Lady Blackbird- Black Acid Soul (CD/ Foundation/ BMG)
— Nina Simone møter Marianne Faithfull møter Grace Jones.

Erin Rae- Lighten Up (Vinyl/CD/ Thirty Tigers)
— Erin Rae med Jonathan Wilson. Rart og veldig fint.

Carson McHone- Still Life (CD/ Loose records)
— Texas-sangerinne gifter seg med Daniel Romano. Også musikalsk.

Margo Cilker- Pohorylle (CD/ Loose records)
— Vi får ikke nok av Margoer i den nye americanaen. Cilker går rett inn i førstedivisjonen.

Boulevards- Electric Cowboy: Born in Carolina Mud (CD/ Normaltown records)
— Neofunk, for deg som hører på Black Pumas og Devon Gilfillian.

Calexico- El Mirador (CD/ City Slang records)
— Dos Equis, please. Akkurat nå trenger vi mye mere Calexico.

Willie Nelson- A Beatiful Time (Legacy/ Sony) Slippes 29. april- på Willies 89 års dag.
— Willie gjør Cohens «Tower of song» og Beatles «With a little help from my friends», pluss et knippe nye morsomme/ hjerteknusende originaler..»I don´t go to funerals..not even my own».

Madrugada - Chimes at Midnight (Vinyl/ CD Madrugada music)
— Dette er bandet det burde bygges stadioner for. Av godt betalte bygningsarbeidere som får rikelig med pauser til å høre på musikk og drikke Mardugada-øl.

Retro

Tommy Tokyo- The remaining Days of Life (CD/ Vinyl Drabant 2020)
— Tommy Tokyo gikk bort i mars, bare 50. Det er rett og slett for jævlig. Dette er den siste plata han rakk å gi ut mens han levde. Dessverre profetisk tittel og samtidig en norsk rockklassiker.

Diverse artister- Summer of Soul (Legacy/ Sony)
— Det ble Oscar til Questlove for regien på filmen som dette er soundtracket til. Må sees og høres.

Jesper Lindell - Everyday Dreams (CD/ rootsy -vinyl/ It’s a alive)
— Must have Lindell debut album fra 2019.

Los Lobos- Native Sons (New West)
— Grammy til ulvene fra East LA, et utmerket album med formative sanger for bandet.

Sammi Smith- Looks like stormy Weather 1969-1975 (Ace)
— Sammi Smith har i følge countryjournalistene David Cantwell & Bill Friskicks-Warren (»Heartaches by the Numbers- Country Music´s 500 Greatest Singles«-Vanderbilt University Press/ Country Music Foundation Press 2003) laget tidenes beste countrysingel med sin versjon av Kristoffersons «Help me make it through the Night». Den, pluss ytterligere 23 kutt på denne overlegne antologien.

Diverse artister- You shoved me- The Songs of Gene Clark (Ace)
— The Byrds-originalens sanger tolket av 21 artister, med en stor miss; Midnight Choirs versjon av «Gypsy Rider».

Marvin Pontiac- The legendary Marvin Pontiacs Greatest Hits (CD/ Strange & Beautiful music)
— Alteregoet til John Lurie, mannen som serverer oss det aller cooleste på TV nå; «Painting with John».




Urban Henriksson

Nyheter
Recensioner
Artiklar/krönikor

Kontakta

 
Bäst just nu:
Urbans Americana Topp 20

Americana-genren blomstrar och det släpps mycket bra musik. Jag har här nedan satt ihop en lista på 20 väldigt bra album. En del har ett antal månader på nacken då det tar längre tid att få fatt på musiken om man bara lyssnar i fysisk form (plus live såklart). Tanya Tuckers andra »comebackskiva« uppstyrd av Brandi Carlile & Shooter Jennings är oerhört välgjord och nostalgiskt tillbakablickande på ett gripande sätt. Whitney Rose, en slags kvinnlig The Mavericks, firar nya triumfer på »Rosie« som toppas med »Honky Tonk In Mexico«. Lucinda Williams gör sin bästa skiva på många år med hjälp av bland annat Jesse Malin och Bruce Springsteen. Eilen Jewell har gått igenom en krånglig period privat vilket dock resulterat i hennes bästa skiva på länge. Förutom sedvanligt briljanta veteran-gitarristen Jerry Miller har hon här hjälp av Will Kimbrough. Laura Cantrells första skiva på 10 år med nyskrivet material imponerar också. En röst man alltid längtar efter. Muscle Shoals-bördiga och ofta Sverige-aktuella Hannah Aldridge har tagit ytterligare några steg bort från country-americana mot ett mörkare rocksound. Mestadels dock lugna låtar och en cover på Talking Heads »Psycho Killer« funkar bra. Emellanåt lite bistra Jay Farrar i Son Volt blir på partyhumör när han får sätta tänderna i Doug Sahms låtkatalog. Väldigt kul skiva som faktiskt slår Bottle Rockets försök från 2001. Apropå musik man blir glad av, testa The Nude Partys nya »Rides On« på New West Records. The Long Ryders turnerade i Skandinavien i våras och deras andra comeback-album »September November« cementerar deras roll som »the godfathers of alt-country«. Wilco har med sitt nya dubbel-album »Cruel Country« hittat tillbaka till början av sin karriär befriade från överdriven experimentlusta som krånglat till många album längs vägen. Wilcos Jeff Tweedy har även hunnit med att producera Rodney Crowells lyckade fullängdare »The Chicago Sessions«. Ward Hayden & The Outliers som liksom Long Ryders och Hannah Aldridge nyligen gästat medley levererar melodiös countryrock som gör en glad. Här kommer listan (som inte är återkommande).

1. TANYA TUCKER: SWEET WESTERN SOUND
2. WHITNEY ROSE: ROSIE
3. LUCINDA WILLIAMS: STORIES FROM A ROCK'N'ROLL HEART
4. EILEN JEWELL: GET BEHIND THE WHEEL
5. LAURA CANTRELL: JUST LIKE A ROSE
6. HANNAH ALDRIDGE: DREAM OF AMERICA
7. SON VOLT: DAY OF THE DOUG - THE SONGS OF DOUG SAHM
8. THE NUDE PARTY: RIDES ON
9. THE LONG RYDERS: SEPTEMBER NOVEMBER
10. WILCO: CRUEL COUNTRY
11. WARD HAYDEN & THE OUTLIERS: SOUTH SHORE
12. JASON ISBELL AND THE 400 UNIT: WEATHERVANES
13. THEO LAWRENCE: CHERIE
14. RODNEY CROWELL: THE CHICAGO SESSIONS
15. JOHN MELLENCAMP: ORPHEUS DESCENDING
16. SLAID CLEAVES: TOGETHER THROUGH THE DARK
17. YVETTE EKLUND: NO BAGGAGE ALLOWED
18. JENNIFER SAXELL: LET'S TALK ABOUT ME
19. NATHAN KALISH: GREAT BIG MOTEL BED IN THE SKY
20. NICK DITTMEIER & THE SAWDUSTERS: HEAVY DENIM





BÄST JUST NU 2016-11-07:

FRANKIE MILLER
Frankie Miller's Double Take
(Universal)

Stroke-drabbade Frankie Millers gamla demos har polerats upp något otroligt med hjälp av fans som Joe Walsh, Delbert McClinton, Rod Stewart, Elton John, Bonnie Tyler, Francis Rossi, Huey Lewis, Kim Carnes, Paul Carrack, och Willie Nelson! En lyckad kulturgärning och hyllning till Glasgows Otis Redding.

IAN HUNTER & The Rant Band
Fingers Crossed
(Proper)

Ian Hunter har visat god form hela det nya millenniet. Denna skiva är inget undantag. Bästa låt: »Dandy«, en hyllning till Ians gode vän David Bowie.

THE BLACK SORROWS
Faithful Satellite
(Rootsy.nu)

För oss i Europa var Black Sorrows försvunna i 20 år innan de gjorde comeback förra året med cover-plattan »Endless Sleep«. Nu kommer ett helt album fyllt med egna kompositioner.

RECKLESS KELLY
Sunset Motel
(Thirty Tigers)

Oerhört stabila leverantörer av kvalitets-Americana från Austin.

TODD SNIDER
Eastside Bulldog
(Aimless Records / Thirty Tigers)

Helt oseriöst och snabbinspelat Rock'n'Roll-projekt med East Nashville-vänner som Aaron Lee Tasjan och Keith Christopher. Så mycket roligare än Hard Working Americans-plattorna och inrökta »Agnostic Hymns & Stoner Fables«. Tänk Ben Vaughn eller Barrence Whitfield & The Savages.

VAN MORRISON
Keep Me Singing
(Exile Productions)

Efter några års uppehåll är Van tillbaka med ett album fyllt av egna, nya kompositioner. Levererar precis vad man kan hoppas.

THE COAL PORTERS
No.6
(Prima)

Bluegrass-spjuvern Sid Griffin släpper ett ganska lågmält album. Fast skivan inleds med hyllningen »The Day the Last Ramone Died« och avslutas med en helt underbar bluegrass-tagning av The Only Ones new wave-hit »Another Girl - Another Planet«!

STEVE FORBERT
Flying at Night
(Rolling Tide)

Ny formtopp av Steve Forbert långt in i karriären. Mindre än ett år efter lyckade »Compromised« kommer nu »Flying at Night«. Allt finns här: Steves typiska melodier, arrangemang och Den Där rösten.

GARRY TALLENT
Break Time
(D'Ville)

Detta är vad Garry Tallent gillar att hålla på med när han är ledig från Bruce och E-Street Band. Spela in tidlös men ändå lite gammaldags rock'n'roll hemma i Nashville med sina musiker-vänner.

THE FABULOUS THUNDERBIRDS
Strong Like That
(MRI Entertainment)

Inget Rockin' Blues-party, utan väloljad late night slow Funky Blues & Soul. Så det gäller att vara på rätt humör.

SARAH BORGES
Good and Dirty
(Dry Lightning / MRI Entertainment)

Mini-CD med smutsig men melodiös rotrock där Eric Roscoe Ambel står för gitarr och produktion. Terry Adams (NRBQ) dyker också upp, och Terry Anderson (Yayhoos) har gett bort låten »Purple GTO«.

HONEST JOHN PLAIN
Acoustic Menopause
(Action Records)

Bitterljuv, melodifylld och fyllig akustisk pub-singalong med glimten i ögat framförd av älskvärd kulthjälte (The Boys, Crybabys).

MICKEY JUPP
I'm an Old Rock'n'Roller
(Gallery Records)

Ytterligare en pubhjälte som trivs bättre på puben än i studion. Här har hans svenska fans med Lasse Kärrbäck i spetsen samlat ihop hans 20 bästa demos från åren 1981-2013 med väldigt lyckat resultat.

EGGS OVER EASY
Good 'n' Cheap: The Eggs Over Easy Story
(Yep Roc)

Amerikanskt band som flyttade till London och startade den brittiska pubrock-vågen. Dubbel-CD med alla inspelningar (1971-1980) samlade på ett ställe. Om man först lyssnar på detta och sen på valfri Jim Ford-skiva, så är det inte svårt att höra vad Nick Lowe (och Brinsley Schwarz) fick sitt sound ifrån.

RICHARD LINDGREN
Malmostoso
(Rootsy.nu)

Sveriges just nu bästa rockpoet och singer-songwriter finner inspiration och perfekt musikaliskt sällskap i norra Italien. En blivande klassiker.

NISSE HELLBERG
Vägen Västerut
(Gamlestans Grammofonbolag)

Tio år in i en otroligt lyckad solokarriär byggd på Rockabilly, Rock'n'Roll, Country och lite Blues tas nu steget fullt ut i Country-riktningen. Något lugnare tempo men enbart starka låtar.

SULO
Sulo's Brilliant Outsiders
(Lionheart / Capitol)

Genomlyckad duettplatta där Sulo (Diamond Dogs, The Crunch) lockat en brokig skara vänner och favoriter fram till duett-mikrofonen. Idde Schultz såklart, och Bellamy Brothers, Chris Spedding, Terry Reid, Paul Young, Maria McKee, Linda Gail Lewis, Paul Brady, Janis Ian, och Kikki Danielsson.

DOWN HARRISON
Down Harrison
(Rootsy.nu)

Finns det radiovänlig rootsy-musik? Är detta Stockholms svar på The Eagles? Down Harrison borde i så fall passa in på dessa frågeställningar. Down Harrison är Jesper Willaume, Micke Wedberg, Tommy Cassemar och Pelle Alsing.

SVEN ZETTERBERG
Something For Everybody
(Gamlestans Grammofonbolag)

Och här har vi ju Sveriges bästa Blues- och Soul-sångare igen. Mycket 60-talskänsla och eget material blandas med favoritlåtar som Cry To Me och Mathilda.

CLAES JANSON & Internationalorkestern
Sluskblues: En Hyllning Till Totta Näslund
(Ball & Chain)

Tottas gamle vän Claes Janson har precis rätt röst och pondus för att tolka de bästa sångerna (ofta skrivna av Dan Hylander) från de numrerade album-succéerna. Ett skönt country-inspirerat sound genomsyrar skivan. Det bjuds också fina versioner av Livet Är En Fest och Bara Om Min Älskade Väntar. Louise Hoffsten, Plura och Jack Vreeswijk gästar.

ARVIDSON & BUTTERFLIES
Arvidson & Butterflies
(Kool Kat Musik)

Riktigt melodistark Powerpop med tydliga The Byrds-influenser från dessa rutinerade Göteborgare.

DALAPLAN
Det Blir Inte Bättre Än Så Här
(Gaphals)

Malmöbandet är här & nu och hetsiga, ösiga & melodiösa på sin tredje skiva. Men den där »partyorgeln« sätter dit mig hela tiden och jag får positiva, nostalgiska vibbar av en svunnen tid med Johnny och Dom Andra, Kommissarie Roy, Problem och tidiga Wilmer X. Ganska logiskt därför att Thomas Holst och Jalle Lorensson ville gästa på den här orangespräckliga plastbiten. Favorit: »(Snälla) Säg Till Mig«.




2015-03-05

JAMES McMURTRY: COMPLICATED GAME (Blue Rose)

Motsträvig men alltid tilltalande rootsy-poet som står under John Mellencamps och Austins Continental Clubs beskydd. Genomarbetat album producerat av swamp-gurun CC Adcock och Mike Napolitano.

RICH HOPKINS AND LUMINARIOS: TOMBSTONE (Blue Rose)

Rich Hopkins serverar inga trerätters lyxmenyer utan här är det dagens lunch som gäller! Neil Young blandat med Bruce och hederlig No Depression-rotrock. Jag gillar dagens lunch.

WILLIE NILE: IF I WAS A RIVER (River House / Blue Rose)

Ända sedan NYC-rockaren Willie slog igenom 1980-81 har hans album innehållit en pianoballad eller två. Då var det »Across the River« och »Shoulders«. Nu tar Nile steget fullt ut och släpper ett helt album fyllt av pianoballader. En efterlängtad andningspaus i karriären som avnjutes bäst i stillhet framemot nattkvisten.

ROBERT GORDON: I'M COMING HOME (Lanark)

Rockabillykillen Robert Gordon har inte ändrat stil ett dugg sen 70-talet. Rock'n'roll-klassiker komponerade av Little Richard och Dorsey Burnette uppblandat med lite Johnny Horton och Buck Owens plus lite nyare låtar av Marshall Crenshaw och tidigare Rockats-paret Barry Ryan och Dibbs Preston.

ELLEN SUNDBERG: WHITE SMOKE AND PINES (Rootsy.nu)

Uppföljaren till 2013 års debut »Black Raven« och unga Ellen drar oss återigen in i sitt universum. Inspelad i Dripping Springs, Texas av och med Israel Nash Gripka och hans band. Låten där hon blandar svenska och engelska, »Vägen Är Lång (The Road Is Long)«, är sensationellt bra! Se upp First Aid Kit. »Headlights« var en hit redan förra sommaren på Rolling Rootsy Revue och på EP:n med samma namn. Mycket annat bra också som »Four Times«, »Swedish Inland« och »Yours and Mine«. Ellen har talangen, integriteten och framtiden för sig!

EILEN JEWELL: LIVE AT THE NARROWS (Eilen Jewell)

Generös 29-låtars dubbel-CD med fin liveupptagning av Eilen och hennes tre trogna musikanter Jerry Miller, Jason Beek och Johnny Sciascia. den perfekta souveniren att ta med sig hem till stereon! Mm, »Santa Fe«, »Rain Roll In«, »Boundary County«.

GINA VILLALOBOS: SOLA (Pony Farm)

Och om du gillar Eilen Jewell är risken överhängande att du gillar Gina Villalobos också. Bra småraspig röst, bra låtar, bra band. 7 låtar på under 27 minuter.

JP HARRIS AND THE TOUGH CHOICES: HOME IS WHERE THE HURT IS (Cow Island)

Här är han ju, vår nya honkytonk-hjälte! Om han är nya Sturgill Simpson eller Johnny Paycheck spelar ingen större roll, detta är bara bra. Coola låttitlar som »Young Women and Old Guitars«, »Truckstop Amphetamines« och »Home Is Where the Hurt Is«. I maj kommer JP med bandet på Sverige / Norge-turné. Missa inte hans truckstop i Stockholm, Göteborg, Oslo och Malmö. Eller Gillestugan i Storebro och Sandslån Vandrarhem & Camping, that's honkytonk!

WILDIE: LOST & GONE (Rootsy.nu)

Långsam, stämningsfull och välgjord No Depression från Österlen. Lite Willy Clay Band, fast mer åt Jay Farrar / Jeff Tweedy på bitterljuvt humör. En gnutta Mavericks-lounge. Mycket bra när man är i rätt sinnesstämning.

FREDDIE STEADY KRC: THE MOCKINGBIRD (Steady Boy)

Freddie är en riktig mysfarbror i Austins musikliv. Mångårig trummis med Jerry Jeff Walker och Roky Erickson. Egen karriär som sångare /låtskrivare /gitarrist, först i Shakin' Apostles och sen i eget namn. Tänk er Austins svar på Nick Lowe-frontade Brinsley Schwarz.

BEN VAUGHN: TEXAS ROAD TRIP (Munster)

Mycket lyckad Austin-tripp för sympatiske Vaughn som spelat in med sina favoriter Sir Douglas Quintet (se recension).

SID GRIFFIN: THE TRICK IS TO BREATHE (Prima / Hemifrån)

Lågmäld, genomarbetad och intelligent skiva inspelad i Nashville med enbart akustiska instrument. Frammanar en tidlös känsla som förstärks av den lyxiga digipaks-utgåvans alla foton från Sids liv: barndomen i Kentucky via vilda countryrockåren i Los Angeles till familjefadern och bluegrass-missionären i London Camden-exil. En soloplatta som matchar Long Ryders och Coal Porters inspelningar.

THE SNAKES: THE LAST DAYS OF ROCK'N'ROLL (Bucketfull of Brains / Hemifrån)

Riktigt bra, melodiös brittisk countryrock med inkorporerade element av pubrock och Faces-sväng. Flera olika lead-sångare / sångerskor bidrar till variationen. Man förstår att Darrell Bath (Dan Baird, Crybabys, Ian Hunter, solo) och Redlands Palomino Co gillar detta, och där fick ni två bra tips till!

MY DARLING CLEMENTINE: THE RECONCILIATION? (Continental Song City / Hemifrån)

Mera britiisk country / honkytonk, fast här i duettform. Äkta paret Michael Weston King och Lou Dalgleish följer upp George & Tammy- Dolly & Porter- Johnny & June-debuten »How Do You Plead?« med likaledes stilsäkra och lyckade »The Reconciliation?«. Inledande »Unhappily Ever After« är till och med en triplett med ingen mindre än Kinky Friedman. Andra talande låttitlar på skivan är »No Matter What Tammy Said (I Won't Stand By Him) och «The Gospel According To George».

STEVE EARLE & THE DUKES: TERRAPLANE (New West)

Bluesen har alltid varit en gammal vän till Steve och här tar han steget fullt ut med en hel skiva. Allra bäst funkar det när blueslåtarna helt enkelt blir Steve Earle-låtar som «Ain't Nobody's Daddy Now», «The Usual Time» och «Gamblin' Blues» plus fina Eleanor Whitmore-duetten «Baby's Just As Mean as Me».

MICKY & THE MOTORCARS: HEARTS FROM ABOVE (Blue Rose)

Ganska perfekt melodifylld americana-rotrock från Austin-baserade Micky & The Motorcars som är Micky & Gary Brauns band, yngre bröder till Willy & Cody Braun som har ännu mer framgångsrika Reckless Kelly. Willy & Cody hjälper till med gitarr, fiol, körsång, låtskriveri & produktion. Snygg cover på Alejandro Escovedos & Chuck Prophets «Sister Lost Soul» och bra låtskrivarhjälp av min nya favorit Ted Russell Kamp på «My Girl Now».

MATTHEW RYAN: BOXERS (Blue Rose)

Matthew Ryan debuterade 1997 på A&M Records med utmärkta «May Day» och en ny John Mellencamp var född. Sen dess har han gjort ett gäng plattor varav några lite mer atmosfäriska och experimentella. Här är det stundtals rockigt intensivt blandat med lugnare avdelningar som skivans mitt med «We Are Libertines», «Then She Throw Me Like a Hand Grenade» och «Until Kingdom Come». Rutinerade Kevin Salem håller ihop inspelningen. Bästa sen debuten!

JOHN MELLENCAMP: PLAIN SPOKEN (Republic)

Mellencamp uppfann 1985-89 på albumen «Scarecrow», «The Lonesome Jubilee» och «Big Daddy» det rootsy-sound med blandade akustiska & elektriska gitarrer och fiol som hundratals artister fortfarande inspireras av. Kul att han själv (med hjälp av T-Bone Burnett, Mike Wanchic & Andy York) fått till ett så här helgjutet album efter en hel del halvlyckade försök. Skivan börjar bra, men från spår 5 («Tears In Vain») är den ännu bättre!

PAUL COLLINS: FEEL THE NOISE (Alive)

Paul Collins å sin sida var med och uppfann den new wave-inspirerade powerpopen i slutet av 70-talet, mästerverket var LP:n «The Beat» från 1979. Roligt / osannolikt nog är hans klart bästa skivor sedan dess hans tre senaste: «Ribbon of Gold» (2009), «King of Power Pop» (2010) och nu «Feel the Noise»!

BO-DOGS: BAD BAD DOG! (Low Impact)

Melodiös och rivig garagerock med låtskrivargeniet Nisse Hellberg och Sator-duon Chips Kisbye & Kent Norberg. «Hey, Mr. Oil Drop Man» och «Junk Angel» är bara två bra exempel (se recension).

JERRY LEE LEWIS: ROCK & ROLL TIME (Vanguard)

60 år in i karriären och fortfarande så bra att han skrattar belåtet åt sig själv mellan låtarna (lyssna precis när inledande «Rock & Roll Time» tonar ut). Tredje albumet på raken där Jerry omger sig med musikerkändisar och blandar rock'n'roll-stänkare med honky tonk-snyftare som bara han kan. De tidigare är ju «Last Man Standing» (2006) och «Mean Old Man» (2010). Omistliga alla tre. Det är förresten flera blueslåtar på nya skivan också. Fast när Jerry tar hand om dem blir det mest rock'n'roll av dem också...

MIRIAM: NOBODY'S BABY (Norton)

Miriam Linna och hennes man Billy Miller har spelat rockabilly (Zantees) och garagerock (A-Bones) från New York i 35 år. De är också skivsamlare, musikfans och skivbolags-direktörer/missionärer i sitt eget lilla envisa bolag Norton. Fast detta är helt och hållet Miriams soloplatta och det är en totalt charmerande, nostalgisk popskiva som mycket väl skulle kunna vara släppt 1965. En egenkomponerad pärla («Let Him Go Now»), annars covers på Byrds, Pretty Things, Neil Young, Bobby Darin, Tim Buckley, Ramones («Questioningly»).

J. ÅSLING ROOTS & FRIENDS: THE STOCKHOLM SESSIONS (Do Music)

Showmannen, blues- & swing-gitarristen (Sir Jay) Åsling har gjort hundratals gig i Sverige, Norge, Danmark & Tjeckien. det har varit fullt blås (sektion), retrosväng och T-Bone Walker. Nya skivan markerar en kursändring. Klart mer rootsy med banjo, dobro och hammond. Och i rösten anar man Van Morrison-vibbar. Bara eget material.

HENNING KVITNES: JADA, VI ELSKER... (Warner)

Henning från Halden är en stor stjärna i Norge, speciellt sen han definitivt övergick till att sjunga på modersmålet för 10 år sedan. Annars började det 1980 med ett fantastiskt bra new wave-band döpt efter en Tyla Gang-låt (The Young Lords) följt av partyrockbandet Saturday Cowboys där Casino Steel var med på ett hörn. En del internationell uppmärksamhet fick han 1987 när Don Dixon producerade hans grupp Little Eden (skivan hette «Back To Little Eden»). Senare uppfann han Scandicana-genren. Nya skivan är i mysig singer-songwriter-stil med ett riktigt skickligt rootsy-band i kompet.

BACKSTREET GIRLS: DEATH BEFORE COMPROMISE (Voices of Wonder)

Ibland, speciellt när den utdragna Melodifestivalen plågar landet, kan det vara befriande att lyssna på riktigt konsekvent dumkorkad rock'n'roll. Oslos partykungar Backstreet Girls är ett utmärkt exempel på denna stil. Om du gillar Ramones, Dictators, Diamond Dogs, Hanoi Rocks eller Honest John Plains Crybabys är detta något för dig. Bästa låtar: «It Ain't Easy», «Paranoid Blonde», «I'm Doing Awrite» och «Backstreet Island».





BÄST JUST NU 2014-07-02

EASTON STAGGER PHILLIPS: RESOLUTION ROAD (Blue Rose)

Sommar-americana! Soliga harmonier med ett rootsy sound. Njutbart från första till sista spår utan svackor och väl sammanhållet trots att tre olika artister delar på sång & låtskrivande. Nashvilles Tim Easton, tidigare New West Records svar på Ryan Adams, Leeroy Stagger från Alberta, Kanada och Whipsaws frontman Evan Phillips som håller till i Anchorage, Alaska. Tänk Jayhawks och Ryan Adams toppar «Heartbreaker» och «Jacksonville City Lights».

ZOE MUTH: WORLD OF STRANGERS (SignatureSounds)

Zoe har flyttat från Seattle till Austin sen sist och välkomnas där av Eric Hisaw, George Reiff med flera. Men hennes röst är lika nära, lika släpig och underbart honkytonkig som vanligt. Träffsäkra iakttagelser från hörnbordet i baren levererat med bitterljuv humor och ironi. Lika bra som Eilen Jewell, Laura Cantrell och Lucinda Williams. Testa «Mama Needs a Margarita»!

JOHN HIATT: TERMS OF MY SURRENDER (New West)

Efter att de fem senaste åren släppt fyra riktigt starka och typiska «John Hiatt-album» («Same Old Man», «The Open Road», «Dirty Jeans and Mudslide Hymns» och «Mystic Pinball») tar han nu ett litet steg åt sidan. Eller rättare sagt, han tar fasta på sin blues-sida fullt ut i lite mer avskalade, stundtals akustiska arrangemang. men trots denna bluesiga strävhet blir det ändå några riktigt fina melodier i «Long Time Coming», «Marlene», «Nobody Knew His Name» och sydstatsgospel-anstrukna «Old People».

THE GREAT ESCAPES: THIEVES OF CHICAGO (Blue Rose)

Kan ett americana-band från Chicago låta som en inspirerad blandning av Nick Cave, Animals, Lovin' Spoonful och Del-Fuegos? Tydligen!

WILKO JOHNSON / ROGER DALTREY: GOING BACK HOME (Chess)

Nu har de skickat hem Wilko från sjukhuset efter en mirakeloperation och skivan har sålt guld (100.000) i England! The Who-sångaren Daltrey med Wilkos unika gitarrsound & låtskatt och resten av powertrion (Norman Watt-Roy & Dylan Howe) förstärkta av Mick Talbot (tangenter) och Steve Weston (mouth organ). Pubrock kan inte dö, «probably the best music in the world» att dricka pilsner till.

ERJA LYYTINEN: THE SKY IS CRYING (Bluesland)

Grym bluessångerska och gitarrist som ägnar hela den här skivan åt att mycket smakfullt och underhållande hylla Elmore James. Låter som hon vuxit upp på samma gata i Austin som Lou Ann Barton & Angela Strehli. Antone's Records kom tillbaka!

JOHN LINDBERG TRIO: DIG IT! (Enviken)

De är unga, snabba, energiska och finns överallt hela tiden, både i ens skivsamling och på turnévägarna. De siktar redan mot gig nr 1000 och detta är deras sjunde skiva. Fläskig rock'n'roll och rockabilly och lite «Honky Tonkin'» ända fram till Del Shannons «Hats Off To Larry» som avrundar denna Red Bull-kur för stereon! Och de passar in överallt också: rockklubben, powermeetet, dansbanan i folkparken och självklart i sommarkvälls-bilstereon (tänk Wilmer X «Kör Dig Död»). Fabulous Thunderbirds möter Stray Cats och Elvis och knaprar Ramones-hormoner!

NISSE HELLBERG: VAD HAR HAN I HUVUDET? (Metronome)

Gentlemanna-poptjuven Nisse har hela huvudet fullt med hits, här finns inte ett svagt spår. Och snor han inte mest från sig själv? «Ryggen Mot Väggen» måste vara bästa poprökaren sen «Tiden Läker Sår» (1984). «Nu Smet Katten In Till Grannen Igen» måste vara bästa djurlåten sen «Om En Hund Mådde Så Här» (1988). «Blomma Av Glas» (med Lisa Nilsson) bästa balladen sen «Bränner Ett Brev» (1983) och «Han Kallade Sig Själv En Bluesman» får mig att plocka fram «Brev Från De Sju Haven» från Mambo Feber-dubbeln. Grymt svängiga «Chip Shop Elvis» är ju förstås stulen av saliga Kirsty MacColl. Och om Status Quo bildat ett rockabillyband och gjort en cover på «Hon Är Ihop Med En Insekt», skulle det då låta som «Nu Gick Jag In I En Vägg Igen»? Inte helt omöjligt. Tack Nisse, du har gått in i en hit igen (12 gånger om).

MARY GAUTHIER: TROUBLE AND LOVE (Rootsy.nu)

Mary Gauthier berör. Låtarna om sprit, knark och utanförskap som byggde hennes karriär känns. Förra albumet som handlade om hittebarnet Mary Gauthier berörde oerhört starkt. Men nu var ju allt bra. Fantastisk singer / songwriter omtyckt av publiken, kritikerna och musikerna själva som lever ett stabilt liv med en älskad partner. Då blir hon dumpad. Och vi får ett nytt gripande album, denna gången om Uppbrottet, smärtan, saknaden, osynligheten. Men Mary är på fötter igen. Hon måste vara nån slags världsmästare i självterapi genom låtskrivande! Lyssna på avslutande «Another Train» och bli upplyft.

RETO BURRELL: LUCKY CHARM (Blue Rose)

Reto Burrell är Schweiz svar på Tom Petty och han har redan hunnit med ett gäng plattor. Titellåten sitter som en poprock-smäck och oemotståndliga melodiballaden «Right Beside Me» med gråtande slide hade platsat i en bättre romantisk komedi.

TYLA GANG: LIVE IN STOCKHOLM (Angel Air)

Sean Tylas boogierockdröm fångad livs levande på Akkurat förra året. Inga låtar från comebacken «Stereo-Tactics» repriseras utan man koncentrerar sig på det gamla materialet med allas favoritplatta «Yachtless» i spetsen («Hurricane», «The Young Lords», «Lost Angels», «Dust on the Needle» m.fl.), låter riktigt övertygande! Planer för resten av året: inspelning av nytt album i RAK Studios, London, spelningar i England och Sverige och dessutom en CD/DVD «Live at Rockpalast» 1978 på Repertoire Records. Ni har blivit varnade.

CHARLIE ROBISON: HIGH LIFE (Thirty Tigers)

Kvalitetsbarbandcountryrock från Austin med Charlie Robison, brorsa till lite mer lågmälda Bruce Robison. Charlie är också främst en underhållande uttolkare av andras material, inte en låtskrivare. Här får vi exempelvis Doug Sahms «Nuevo Laredo», Dylans «When I Paint My Masterpiece» och Kinky Friedmans «Wild Man From Borneo».

IAN GOMM: IAN GOMM DEMONSTRATES (Sound Asleep)

Underbar 6-spårs promotion-EP från 1979 med unika låtar som i princip ingen hört tidigare. Tidstypiska pubpophits som skivbolaget ville att andra artister skulle spela in: «Nick Lowe, Sky, Glenn Campbell, Jona Lewie, Royal Scots Dragoon Guards...follow these guys to the top of the hit parade». Missa inte heller samma bolags utmärkta Powerpopsamling «Souvenirs - Little Gems of Pop, Volume 2» med Phil Seymour, Bill Lloyd, Richard X Heyman och 18 till!





BÄST JUST NU 2014-03-01 uppsamlingsheat

AUSTIN LUCAS: STAY RECKLESS
(New West)

Han heter Austin men en av de bästa låtarna är «Alone In Memphis». Punkiga rötter blandat med kärlek till country får det att låta som en No Depression-skiva ca 1995. Tänk Son Volt, Wilco och Bottle Rockets. «Four Wheels» och «Small Town Hearts» är också starka låtar. Passa på att se honom på Sverige-turnén som startar nu!

ISRAEL NASH GRIPKA: ISRAEL NASH'S RAIN PLANS
(Rootsy.nu)

Fascinerande att vara med om Israel Nash musikaliska resa. På nya skivan möter vi drömska, flummiga, sjuttiotalsinspirerade Israel. Tänk Neil Youngs «Comes a Time»-LP och speciellt låten «Look Out For My Love». Även Israel kommer till Sverige för mer spelningar i mars-april.

JOE NOLAN: TORNADO
(Rootsy.nu)

Unga talangen Nolan är precis som Gripka inne på ett drömskt, atmosfäriskt spår som långsamt omfamnar och bjuder in oss till hans värld. Men här ligger Ryan Adams-referensen närmare till hands.

ROBBIE FULKS: GONE AWAY BACKWARDS (Boondoggle)

Avskalat, rootsy, old-timey. Instrumentala interluder och sen helt plötsligt dyker det upp flera starka melodier med Robbies stilsäkra röst i fokus. Han funderar på att komma tillbaka hit i sommar. Spelningen på Folk å Rock i somras var fantastiskt underhållande.

JOHN PAUL KEITH: MEMPHIS CIRCA 3AM
(Big Legal Mess)

På sin tredje skiva tar retro-rockaren JPK steget fullt ut och spelar in i Sam Phillips Recording Service producerad av gamle Sun-musikern Roland Janes. Vi får en uppdaterad mix av rockabilly, rock'n'roll och country och som bonus även en del Marshall Crenshaw-powerpop. Starta på låt tre! Otroligt sevärda John Paul Keith dyker upp med sitt band i Sverige i slutet av april och början av maj.

BARRENCE WHITFIELD AND THE SAVAGES: DIG THY SAVAGE SOUL
(Bloodshot)

Fjärde skivan med soul-shoutern BW och hans kompis garagerock-gitarristen (DMZ) Peter Greenberg. De två första kom 1984-85 och comebacken skedde 2011. Little Richard-inspirerad tokrock'n'roll med Barrence hojtande över en kokande gryta av elaka gitarrer & envisa saxofoner!

PAT TODD & THE RANKOUTSIDERS: 14TH & NOWHERE
(Rankoutsider)

Pat Todd ledde under många år Lazy Cowgirls men nu är det Rankoutsiders som gäller. Samma älskvärda recept hela tiden: refrängstark rock'n'roll med punkattityd och lite countryhjärta för balansens skull. Garanterat äkta vara.

CHET O'KEEFE: BECAUSE OF YOU
(Rootsy.nu)

Rootsy-favoriten Chet O'Keefe är ingen hipster. Han sitter i sin hydda i skogen och skriver mänskliga, humoristiska låtar på riktigt. Ser nästan ut som Blaze Foley fast låter mer som John Prine och «Oh Angel» med Kim Richey måste vara bästa «Prine-låten» sen «Speed of the Sound of Loneliness». Outsider-romantiken i «True Love» är också rörande. Testa även skoluppsats-humorn i «Talkin' Kerrville Blues». Rena Torsson-stuket i de (ovidkommande) musikfestival-detaljerna. Och «Down At the Star Café» där O'Keefe med glimten i ögat plockar ner Nashvilles CMT-stjärnor till diskbänks- och skurtrase-nivå. Just nu är Chet O'Keefe även aktuell med Slow Fox-duetten «Marilyn and Joe» på hennes utmärkta nya mini-album «Oh My».

BOB WOODRUFF: THE YEAR WE TRIED TO KILL THE PAIN
(Rootsy.nu)

Stora countryrockfavoriten Woodruff som försvann in i en dimma för femton år sedan är tillbaka på allvar! Nya skivan inspelad i Örebro efter Skandinavien-turnén med Shurman för ett drygt år sedan innehåller fyra av hans egna gamla favoriter (bland annat titellåten som ledde till osannolik allsång på Malmö-konserten) och en cover på «Stop In the Name of Love» plus sju nya låtar. Woodruff låter skörare och bräckligare efter alla törnar livet gett honom, men det bara adderar till trovärdigheten och det stora hjärtat i det här projektet.

GREG TROOPER: INCIDENT ON WILLOW STREET
(52 Shakes)

Pålitliga sångsmeden Trooper levererar ytterligare ett album fyllt av melodiösa låtbyggen. Klar lutning åt country denna gången och «Dylan-gitarristen» Larry Campbell briljerar på gitarr förstås plus pedal steel, mandolin, banjo, fiol och «Irish Bouzouki».

UGLY GUYS: LOST IN THE BADLANDS
(Angel Air)

Så nära en Kursaal Flyers-comeback som man kan komma! Paul Shuttleworth och Vic Collins fortsätter producera sin engelska variant av Gram Parsons «Cosmic American Music». Topplåtar: «The Hard Way», «Heart River Falls», «Wrong Side of Memphis» och en skön valstagning av Mickey Jupps «Modern Music».

PHIL LEE: THE FALL & FURTHER DECLINE OF THE MIGHTY KING OF LOVE
(Palookaville)

Lastbilschaffis & trummis som blev en «late bloomer» som rotrockande singer / songwriter med humor, melodi och själ. Omger sig dessutom med de coolaste alternativa Nashville-musikerna. Denna gång är soulballaderna bäst, som «I Hated To See You Go», «Cold Ground» och «All You Need».

RECKLESS KELLY: LONG NIGHT MOON
(Blue Rose)

Förut kallade vi det No Depression, nu blir det väl Americana eller Countryrock. Reckless Kelly är en amerikansk institution som alltid levererar kvalitet precis som Old 97's. «Long Night Moon» är inget undantag.

WESTERN SIZZLERS: FOR OL' TIMES SAKE
(Roar Hide)

Feelgood-platta med rötter i Georgia Satellites utblandad med inspiration från honkytonk, pubrock och Status Quo! (se recension)

TEXAS CANNONBALLS: TEXAS CANNONBALLS
(Rock'n'rollsaves)

Superhederlig Austin Texas Rockin' Blues i samma anda som Fabulous Thunderbirds, LeRoi Brothers och Evan Johns & His H-Bombs. (se recension)



BÄST JUST NU 2013-06-24

STACIE COLLINS: SHININ' LIVE!
(Blue Rose)

Jason & The Scorchers systerband Stacie Collins & The Al-Mighty Three är en otrolig energikick live. Så vad skulle passa bättre än denna fullängds-CD + fullängds-DVD inspelad på engelska rockklubben Bootleggers i Kendal. De bästa låtarna från de två senaste studioalbumen blandat med välvalda covers. Stacie sammanfattar: «Southern Rockin' Harp-Howlin' Twang-Bangin' Rock'n'Roll!»

DELBERT & GLEN: BLIND, CRIPPLED & CRAZY
(New West)

Delbert McClinton och Glen Clark återupptar sitt samarbete efter en paus på 40 år. Fast ärligt talat känns det mest som en ny soloplatta med våran älskade Delbert. Skivan inleds med kanonlåtarna «Been Around a Long Time», «Whoever Said It Was Easy» och «Oughta No». Därefter är det en ganska blandad väska.

JERRY MILLER: NEW ROAD UNDER MY WHEELS
(Signature Sounds)

Eilen Jewell som är tillbaka i Sverige nu i juni har lånat ut hela bandet (inklusive sig själv) till detta projekt. Fantastiska, twangiga gitarristen (och pedal steel-gitarristen) Jerry Miller får äntligen göra sitt soloalbum innehållande honkytonk, western swing, rock'n'roll och surf. Givetvis en del instrumentalare men på de flesta spåren turas spelvännerna Eilen Jewell, Miss Tess, Roy Sludge och Eric Royer om vid mikrofonen.

DIRTY GUV'NAHS: SOMEWHERE BENEATH THESE SOUTHERN SKIES
(Blue Rose / Dualtone)

De ser ut som nära släktingar till Turnpike Troubadours men har ett helt annat sätt att angripa sin americana. Här är det kraftfull soulrock som gäller. Rätta raspiga rösten backad av fullt band inkluderande orgel och blås. Blir sugen på att lufta mina skivor med Frankie Miller, Bob Seger och vår egen Sulo (Diamond Dogs).

MERCY BROTHERS: HOLY GHOST POWER!
(Rootsy.nu)

Melodiöst, musikaliskt, medryckande väckelsemöte från Lafayette, Louisiana. Framförs med hjälp av bland annat kazoo, banjo, lap steel, wurlitzer, soptunna och handklapp. Soul/rock/swamp/country-feeling! Avnjutes gärna i sällskap av pilsner, barbecue / kräftor och goda vänner. «Rise, Devil, Rise» eller «Get Right Now With Jesus»?

TODD THIBAUD: WATERFALL
(Blue Rose)

Perfekt melodiös radiorock som ändå inte överger sina americana-rötter. Thibaud balanserar som vanligt skickligt på gränsen mellan kommersiellt / innerligt och att alla bra melodier kommer till honom är ju inte hans fel.

US RAIL: HEARTBREAK SUPERSTAR
(Blue Rose)

Detta är en väldigt positiv överraskning! US Rails är en micro-supergrupp bestående av sångarna / låtskrivarna Tom Gillam, Joseph Parsons (Todd Thibauds kompis), Scott Bricklin, Ben Arnold och Matt Muir. Pennsylvanias motsvarighet till Austins The Resentments. För vänner av Eagles, Flying Burrito Brothers och Amazing Rhythm Aces.

RESENTMENTS: WELCOME TO OUR LIVING ROOM - LIVE AT THE LAB IN STUTTGART
(Blue Rose)

Tysk konsertupptagning på DVD och dubbel-CD av denna andra micro-supergrupp som vanligtvis håller till på The Saxon Pub i Austin. Inspelad 2006 och kan därmed ses som en hyllning till bortgångne Stephen Bruton som dominerar skivan tillsammans med Scrappy Jud Newcomb och Jon Dee Graham. Ganska unplugged och tidvis nästan lite jazzigt mitt i americanan. Skönt avslappnat, omväxlande och samspelt.

PALMYRA DELRAN: YOU ARE WHAT YOU ABSORB
(Apex East)

En riktig sommarskiva! Inleder med lite garagepop men snart har de 60-talslyckliga powerpopmelodierna tagit överhanden. Palmyra är kompis med Debbie Harry, har tidigare samabetat med Ben Vaughn och haft gruppen The Friggs (se recension).

MISS CHAIN & THE BROKEN HEELS: THE DAWN
(Tre Accordi)

En riktig sommarskiva till! Italiensk grupp som precis turnerat runt Sverige-Norge med energiska sångerskan Astrid Dante i spetsen. Charmig, medryckande 60-talsrock/pop. Ett fynd!

CARLA OLSON: HAVE HARMONY, WILL TRAVEL VOLUME 1
(Continental Coast)

Somrigt duett/covers-album med Peter Case, Richie Furay, James Intveld, Scott Kempner, Juice Newton mfl (se recension).

KELLY WILLIS & BRUCE ROBISON: CHEATER'S GAME
(Thirty Tigers)

Äkta paret Willis & Robison levererar riktigt bra country-duett-skiva där Robisons original-låtar blandas med välvalda covers av Dave Alvin, Robert Earl Keen, Don Williams och Hayes Carll.

JULES SHEAR & PAL SHAZAR: SHEAR SHAZAR
(Cussy In a Case)

Likaledes äkta paret och soloartisterna Shear & Shazar slår äntligen till med en duettskiva där de skrivit allt material tillsammans. Oemotståndliga popmelodier för alla Jules Shear-fans. Ganska tillbakalutat med sparsmakade arr.

RICH MAHAN: BLAME BOBBY BARE
(Snortin Horse)

Kanonbra honkytonk med rockattityd och humoristiska texter. Skön 70-tals-outlaw-känsla. Lyssna på låtar som «Favorite Shirt» (med Bekka Bramlett), «Overserved In Alabam» (med Aaron Beavers) eller «Rehab's For Quitters» (se recension).

STEVE EARLE & THE DUKES (& DUCHESSES): THE LOW HIGHWAY
(New West)

Steve Earle är i god form och levererar en stark uppföljare till 2011 års lyckade «I'll Never Get Out of This World Alive». Skön mix av akustiska och rockiga Steve Earle uppblandad med utflykter till texmex, bluegrass, knarkjazz och banjo county. Bra blandning med mycket rötter.

ELLIOTT MURPHY: IT TAKES A WORRIED MAN
(Blue Rose)

Våran rockpoetiska singersongwriterfavorit håller uppe formtoppen som nu är fyra album lång (se recension).

DEADSTRING BROTHERS: CANNERY ROW
(Bloodshot)

Kurt Marschke låter verkligen lik Mick Jagger i rösten. Om man gillar Stones-låtar som «Dead Flowers», «Wild Horses», «Tumbling Dice» och «Far Away Eyes» är Deadstring Brothers ett klipp. Nya skivan skiljer sig från de tidigare fyra fullträffarna. Här är det lite lugnare och ännu mer countryrock, kort sagt Gram Parsons-varning.

BLUEFIELDS: RAMSHACKLE
(Underground Treehouse)

Andra plattan på mindre än ett år med trion Dan Baird (Georgia Satellites), Warner Hodges (Jason & The Scorchers) och sångaren Joe Blanton, nu kompletterade med Ryan Adams-trummisen Brad Pemberton. Samma mix av låtar också: gungande gladrock i Satellites/Stones/Faces-anda blandat med några riktigt fina rockballader. Dessa två låttyper funkar alltid vilket kanske inte tredje ingrediensen i mixen (tungfotad boogierock) gör.

DAVID OLNEY: PREDICTING THE PAST - ROOTSY APPROVED VOL.2
(Rootsy.nu)

Jag hade hört talas om David Olney men aldrig lyssnat på honom vad jag kommer ihåg. Och vilken positiv överraskning detta är! Verkligen inte ytterligare en singersongwriter i raden. Otroligt mångsidig. I inledande rocklåten «Girl Up On a Hill» låter han röstlik en mogen Dion DiMucci. «A Long Time Ago» är nostalgisk countryrock. «Johnson City Blues» är en fantastisk låt. Så där fortsätter det genom de 16 spåren. En underhållande resa som dessutom kompletteras med ytterligare 17 spår i «A Retrospective 2000-2012». Absolute Urban approved.

CHIP TAYLOR: BLOCK OUT THE SIRENS OF THIS LONELY WORLD
(Rootsy.nu)

Chip Taylors röst och sånger är lätta att känna igen fast den här gången är han ute på lite mörkare vatten tillsammans med sitt band The New Ukrainians (John Platania, Göran Grini & Björn Pettersson). Perfekt att lyssna på när man är i en lite lugnare och mer eftertänksam stämning. Balanseras dock av korta, glada bonus-CD:n «Is That the Final Take - The Last Minute Fun Stuff».

SAINTS: KING OF THE SUN
(Highway 125)

Chris Bailey är tillbaka i samma toppform som gav oss klassiska albumen «All Fools Day» (1986) och «Prodigal Son» (1988). Våran keltiska rockbard från Australien briljerar med sång, text och melodi backad av fullt band inklusive kör och blås och tilltagen budget. Även här får vi en bonus-CD: «Songs From the Stash» är en komprimerad greatest hits från 80-talet och framåt (se recension).

HONKS: SINGELGATAN
(Helan)

Den svenskspråkiga fortsättningen på altcountryfavoriterna Deeptone med rötter i Älmhult och Malmö. Det är ett konststycke att göra bra och trovärdig countryrock på svenska men HONKS är ett av få band som lyckats. Lyssna gärna på «23:an Söderut», «Lastbilar och Granskog» eller «Bankrutt» (se recension).

URBAN DOGS: BONEFIELDS - URBAN DOGS ACOUSTIC
(Time & Matter)

Två punkfarbröder i 68-årsåldern som gör relativt akustiska versioner av sina egna gamla punkanthems som «Warhead», «War Baby» och «Tomorrow's Girls» uppblandat med covers på Woody Guthries «Hobo's Lullaby», Hank Williams «Move It On Over», Reverend Gary Davies «Cocaine» och Gershwins «Summertime», kan det va nåt? Jag tycker absolut det. Luggslitet och lågbudget men med mycket charm och hjärta. Urban Dogs är UK Subs-ledaren Charlie Harper och min favorit Vibrators allt-i-allo Knox gemensamma sidoprojekt. Måste också nämna nyskrivna «Swamp Dog Blues» där Knox går igenom hela sin musikaliska karriär som startar 1959 när han får en gitarr i julklapp..




BÄST JUST NU 2013-01-31

FRIDA & THE COOLANTS: WILD HEARTED DIAMOND
(Rootsy.nu)

Frida Snell gjorde kort popkarriär 2001-2002. Nu dyker hon upp igen med medlemmar från Willy Clay Band-kollektivet. Och det låter sensationellt bra. Rootsy americanapop som sneglar en hel del åt soul och rockabilly.

ULF «M» ANDERSSON: ONE HELL OF A RIDE
(Rootsy.nu)

Proffisgt honkytonk-party iscensatt av rutinerade sångaren / låtletaren Masken Andersson och hans The Wild Bunch. Delbert McClinton-varning nivå 3 (se recension).

ANDI ALMQVIST: WARSAW HOLIDAY
(Rootsy.nu)

Andi fortsätter att koka en mörk, mystisk, mytisk häxbrygd baserad på de ruttna frukter han plockat under sina europeiska irrfärder. Skumma ölhak och skäggiga livsöden passerar förbi i en svartvit film. Det är mycket trasiga grejor nere i källaren precis som hemma hos Tom Waits och Grott-Nicke. Ändå lyser det soligt vackra och hoppfulla igenom då och då. Om du inte har tid och råd att åka på semester till Warzawa & Wien, Budapest & Berlin eller Paris & Prag så låt Andi ta dig dit.

PAAL FLAATA: WAIT BY THE FIRE - THE SONGS OF CHIP TAYLOR
(Rootsy.nu)

Chip Taylor själv älskar norrmannen och vännen Pall Flaatas crooner-hyllning av tio favoriter ur Chippens extremt digra låtskrivarkatalog. Från «Angel of the Morning» till Utöya-reflektionen «This Darkest Day». Flaatas vackra röst svävar högt och blir till en finstämd och smakfull hyllning. Så av med lusekoftan, fram med lådvinet och tag plats på björnskinnsfällen framför den sprakande öppna spisen.

CARRIE RODRIGUEZ: GIVE ME ALL YOU GOT
(Rootsy.nu)

Carries femte skiva efter de tre hon gjorde med Chip Taylor. Här är han tillbaka och bidrar med ett gäng låtar. Snygg produktion, omväxlande stil på sångerna och Carrie sjunger perfekt. Gillar speciellt Carries «Lake Harriet» och Taylors «Sad Joy». Även överraskande poppiga numren «Tragic» och «Brooklyn» lyfter skivan.

RICHARD LINDGREN: GRACE
(Rootsy.nu)

Sveriges bästa och allt mer kända singersongwriter är tillbaka med nytt genomarbetat och omväxlande album (för närmare förklaring se intervju bland Rootsys artiklar). Turnerar snart som Triple Troubadour.

BUDDY MILLER AND JIM LAUDERDALE: BUDDY AND JIM
(New West)

Sångare & låtskrivare & gitarrister, soloartister & sidomän. Det var väl inte så konstigt att de två «hardest working men in country business» skulle göra en skiva tillsammans. Några covers som «South In New Orleans» med sitt «rumba beat», en Joe Tex och Jimmy McCracklins dansanta «The Wobble». Även några «Trad, arr», men de tre bästa sångerna är de som Julie Miller hjälpt gubbarna med: «That's Not Even Why I Love You», «It Hurts Me» och «Looking For a Heartache Like You».

TOM GILLAM: GOOD FOR YOU
(Blue Rose)

Skivan är delvis inspelad i Retro City Studios och sångerna är förlagda på Radio Rodeo Music. Det ger faktiskt flera ledtrådar till det välproducerade, Stones-rockiga soundet där Tom själv sjunger, spelar elektriskt, akustiskt och slidegitarr plus lite hammond och kompas av ett gediget band. Han är en rutinerad kille som kan sitt hantverk.

JIMMY LaFAVE: DEPENDING ON THE DISTANCE
(Music Road)

Jag tänkte recensera Jimmy med hjälp av statistik. 10:e CD:n (om man räknar dubbeln «Trail» som två). 3 nya Dylan-covers, vilket gör 23 totalt. Även Springsteens «Land of Hope and Dreams» och oväntade radiohiten «Missing You» (John Waite), det gör 25 övriga covers. Jimmy gör ca 34% covers, men det är ok eftersom han snittar 14 låtar per skiva. Rocklåtarna har sjunkit drastiskt i antal. Första skivan hade 5, nu är han nere i 2 («Red Dirt Night» och «Bring Back the Trains»). Men det är också lugnt, för balladerna har alltid varit hans starkaste sida.

MARTIN ZELLAR & THE HARDWAYS: ROOSTERS CROW
(Owen Lee)

Tio år sedan förra studioplattan, men soundet är detsamma. Zellars behagliga röst och melodier med smakfullt komp. Singersongwriter-popcountry. Fast texterna är ofta ledsnare än melodierna. Gästspel av bland annat Kelly Willis och Lloyd Mianes.

TOMMY WOMACK: NOW WHAT!
(Cedar Creek)

Tommys nya soloplatta är betydligt bättre än de två Daddy-skivorna han gjort med Will Kimbrough på senare år. Melodierna är tillbaka och det gör att humorn, ironin och känslosvängningarna biter bättre. Låttilar har alltid varit en stark sida. Här får vi bland annat «I'm Too Old To Feel That Way Now» och «It Doesn't Have To Be That Good».

PAUL KELLY: SPRING AND FALL
(Gawd Aggie)

Australien-hjälten Kelly åldras med värdighet och levererar här ett snyggt singersongwriter-popalbum med tvåsamhet som tema. Håller medvetet igen på tempot vilket passar skivans upplägg väl.

SHOES: IGNITION
(Black Vinyl)

Fascinerande tät och välkonstruerad powerpop från Zion, Illinois. 18 år sedan förra skivan, men det är inte direkt svårt att känna igen sig. Släppte tre skivor på storbolaget Elektra, annars har det under större delen av karriären spelats in i sin egen takt för att sedan ges ut på egna labeln Black Vinyl Records. Och ja, den finns på vinyl också.

PLASTIC PALS: TURN THE TIDE
(Polythene)

Småpsykedelisk paisleypop, men även rock, powerpop, 60-tal och Australiens 80-talsscen kan vara rimliga referenser. 4-5 minuters popbakelser färdigställda av Stockholmare i tyska Ludwigsburg under överinseende av amerikanen Chris Cacavas (Green On Red).

TORSSON: HÄLSNINGAR FRÅN LEDIGHETSKOMMITTÉN
(Rim & Reson)

Tiden står still i Torssons lilla folkhemsuniversum och nästan ingenting händer. Detta får vi som vanligt omsorgsfullt och mycket detaljerat beskrivet i en ändlös rad av genialiska nödrim. Det finns säkert människor som inte förstår charmen i låtar som «Hans, Herman och den Brandgula Katten» och «Streck I Botanik», men det är i så fall deras problem.

SIR JAY & HIS BLUE ORCHESTRA: 2 HAPPY NIGHTS
(Box)

Jörgen Åslings blues-swingband tar sig igenom 15 favoritlåtar fångade live på Blå Båten i Malmö och Starapekarna Jazzclub i Brno. Utgivet exakt som det var, inget fixande eller trixande i efterhand. Mitt bland T-Bone Walker, Louis Prima och Benny Goodman dyker det upp en lång, inspirerad tagning av Van Morrisons «Crazy Love».

BO WALTON: WAITING ON A DREAM
(Tabitha)

12 nyskrivna jukeboxlåtar som inspirerats av Sun Records, Nick Lowe / Dave Edmunds och Chris Isaak (se recension).

GRAHAM PARKER & THE RUMOUR: THREE CHORDS GOOD
(Primary Wave)

Efterlängtad återförening som lever upp till förväntningarna. Fyndiga GP-kompositioner med organiskt komp (se recension).




BÄST JUST NU 2012-10-22

Kasey Chambers
Storybook
(Sugar Hill / Essence)

Kasey hyllar sina favoritartister som hon vuxit upp med, influerats av och beundrar. Lucinda Williams, Gram Parsons, Townes Van Zandt, Steve Earle, John Prine, Hank Williams, Gillian Welch och Nanci Griffith men även Suzanne Vega, Cyndi Lauper, Patty Griffin, Matthew Ryan, Fred Eaglesmith, James McMurtry och Paul Kelly.

Zoe Muth and the Lost High Rollers
Old Gold
(Signature Sounds)

6-låtars EP från nya favoriten Zoe. Förutom en egen komposition är det covers som gäller. Linda Ronstadt-kända «Heart Like a Wheel» (McGarrigles), John Prines «Maureen Maureen», en Charlie Feathers-favorit och två «oldies».

Tift Merritt
Traveling Alone
(Yep Roc)

Kreativ kvalitetsartist som har rösten, utstrålningen, melodierna och texterna som berör på ett behagligt sätt utan att vara inställsamma. Efter förra skivans («See You On the Moon») lite modernare ljudbild är hon nu tillbaka i americanan, backad av bland annat Marc Ribot och Calexicos John Convertino.

Rosie Flores
Working Girl's Guitar
(Bloodshot)

Rosie och hennes gitarr utstrålar energi, charm och spelglädje. Mera rock'n'roll och rockabilly än country den här gången men också flera fina ballader (se recension).

Swinging Hayriders
Get With It
(Vintjärn)

Malmöband med rutinerade musiker dyker huvudtupa i western swing-baljan och kommer upp med hedern i behåll. Välspelat och autentiskt in i detalj på ett mycket underhållande sätt (se recension).

Coal Porters
Find the One
(Prima)

Bluegrassbandet med rockattityd från London som leds av amerikanen och fd Long Ryders-mannen Sid Griffin. Här släpper han fram violinisten Carla Frey som sångerska betydligt mer än tidigare. Gjorde för några album sen en blugrass-version av Undertones «Teenage Kicks». Den här gången står Bowies «Heroes» och Stones «Paint It Black» på tur för bluegrass-makeover.

Dwight Yoakam
3 Pears
(Warner)

Detta är riktigt bra! En väldigt inspirerad och svängig skiva där det låter som Dwight doppat sin countryrock-honkytonk i Motown-hits. Han står för det mesta gitarrspelet själv och det är förhållandevis rivigt och ofiltrerat. Yoakam har även producerat skivan och skrivit alla sånger utom en rykande version av standardlåten «Dim Lights, Thick Smoke (and Loud, Loud Music)». Imponerande vitalt.

Distractions
The End of the Pier
(Occultation)

Uppföljaren till 1980 års Lost-in-the-blåst-klassiker «Nobody's Perfect» som radade upp brittiska pubpopklassiker som«Leave You To Dream», «Stuck In a Fantasy» och «Still It Doesn't Ring». Men nya skivan var värd att vänta 32 år på. Lite lugnare, mörkare och värdigare som sig bör men samma efterhängsna melodier. Testa «The Summer I Met You» och «The Last Song». Det lär också vara på gång en retrospektiv dubbel-CD innehållande «Nobody's Perfect» och en massa singelspår, demos och liveinspelningar.

Duncan Reid
Little Big Head
(Little Big Head)

Duncan Reid var sångare och basist i mina favoritgladpunkare The Boys, kända som «The Beatles of Punk», 1977-1981 då det «hände» och under livecomebackåren 1999-2011 (The Boys fortsätter utan Duncan och håller just nu på med comebackskivan). Trots att han inte var en av låtskrivarna i The Boys (Casino Steel, Matt Dangerfield och Honest John Plain) lyckas han här fylla en hel skiva med potentiella powerpophits snyggt producerade av Buzzcocks Tony Barber. Nostalgiska «77» är bäst men inte långt efter kommer «The One», «Montevideo» och «Gotta Call Simone». Distractions tog 32 år på sig men Duncan är värre: «So here it is. 35 years in the making. I hope it's worth the wait».

The Blasters
Fun On Saturday Night
(Rip Cat)

Phil Alvin, John Bazz och Bill Bateman kör på med The Blasters där Keith Wyatt sen lång tid ersatt Dave Alvin. Retrorock'n'roll, blues och country står på menyn. «Jackson»-duett med Phil och Exene Cervenka, cool James Brown-cover («Please Please Please») och Blasters signaturmelodi «Marie Marie» på spanska. Fast «The Yodeling Mountaineer» hade jag klarat mig utan.

The Flatlanders
The Odessa Tapes
(New West)

Till och med Jimmie Dale Gilmore, Butch Hancock och Joe Ely själva hade glömt bort dessa inspelningar gjorda i Odessa, Texas någon månad innan den flera gånger utgivna Nashville-sessionen (One Road More / More a Legend Than a Band). 5 av de 14 låtarna finns inte med på «One Road More». Enhetligt, skönt varmt akustiskt sound präglar Odessa-inspelningarna och ljudkvaliteten är perfekt. Mycket njutbart tidsdokument. Bonus-DVD:n «Tales From West Texas» medföljer.

Dan Stuart
The Deliverance of Marlowe Billings
(Cadiz)

Green On Red-sångaren levererar ett skilsmässoalbum med stark känsla av övergivenhet, men de efterhängsna melodierna blir snabbt ens vänner (se recension).

Steve Forbert
Over With You
(Blue Corn)

Även Steve Forbert är i skilsmässotagen och han är inte glad heller. Fast bra skivor gör han nästan alltid, så även denna gång (se recension).

John Hiatt
Mystic Pinball
(New West)

Stark uppföljare till «Dirty Jeans and Mudslide Hymns». Samma grundrecept: blues, hits och ballader (se recension).

Gurf Morlix
Blaze Foley's 113th Wet Dream
(Rootsy.nu)

Hjärtevärmande hyllningsskiva till Gurfs gamle Austin-vän silvertejpsbohemen Blaze Foley (se recension).

Shurman
Inspiration
(Rootsy.nu)

Stones, Gram Parsons och Creedence inspirerar dem, fast nu är det dags att upptäcka Shurman själva! Retrospektiv bonus-CD ingår (se recension).



BÄST JUST NU 2012-08-28

BILLY BREMNER: Billy Bremner's Rock Files
(Ball & Chain)

Rockpile-gitarristens fjärde soloplatta på 28 år och faktiskt den bästa. Här lyckas Billy och hjälpande handen Micke Finell hitta den ultimata mixen av den förväntade Rockpile-rocken och Billys tidlösa popambitioner. Helt igenom generös CD med 15 nyskrivna spår.

EYTAN MIRSKY: Year of the Mouse
(M-Squared Records)

Powerpopgeniet Mirsky ställer in tidsmaskinen på 1980 och vi får till och med tidstypiska keyboardslingor à la Elvis Costello & The Attractions på köpet. Glimten-i-ögat-kärlekstexter och en countrylåt för variationens skull.

TODD SNIDER: Time AsWe Know It - The Songs of Jerry Jeff Walker
(Aimless Records)

Mycket lyckad hyllning till alternativa countrystjärnan Jerry Jeff Walker och hans mest kreativa period 1968-1982. Underhållande texter och efterhängsna melodier (se recension).

RHETT MILLER: The Dreamer
(Maximum Sunshine)

Halvakustisk, halvledsen, lite nostalgisk och så klart drömmande. Men helgjuten i melodi och utförande. Ny toppnotering i Old 97's-sångarens parallella solokarriär. Rosanne Cash duettgästar.

BONAFIDE: Ultimate Rebel
(Rootsy)

Inga pudlar, inga growlare och inga satanister. Kort sagt: inget trams. Bara tung, bredbent hård rock i klassisk 70-talsstil som AC/DC och många andra. Hög energi- och partyfaktor som går hem varje gång på Sweden Rock liksom på de allt tätare besöken runt om i Europa. Vill du bli kvitt lite missprydande öronhår så gå och se dem live nästa gång! Jag gillar radiorockgitarrerna i «Too Fired Up» och den bluesiga rock-känslan i «Rebel Machine». Multitalangen Pontus Snibb och parhästen Micke Fässberg går i mål som vinnare igen!

STEVE ALMAAS: Trailer Songs
(Lonesome Whippoorwill)

Var Beat Rodeo på 80-talet. Detta är amerikanens 7:e soloplatta sen 1992. Alla utgivna av hans största fan Ingemar Magnusson i Borlänge. Hans klara röst är intakt liksom hans melodiösa singer songwriter-låtar. Låtarna skrevs och spelades in i två trailers i Woodstock.

CHET O'KEEFE: Game Bird
(Rootsy)

Amerikansk singer / songwriter med countrytouch i rakt nedstigande led från John Prine. John Langford-målat omslag. Nanci Griffith på backing vocals. Lovande låttitlar som håller vad de lovar: «Econoline Van», «Some Swedish Men», «Take Me Down (To the Liquor Store)» och «In San Joaquin Valley (Drifter's Lament)». Sensationellt bra fynd som Rootsy lovar ta hit i höst.

NOMADS: Solna
(Universal)

Sveriges garagerock-kungar levererar första studioalbumet på 11 år. Nu med ett storbolag i ryggen. Det låter klart och välproducerat och andra halvan av skivan svämmar över av klistriga powerpoprefränger skrivna av basisten Björne Fröberg och demonproducenten Chips Kisbye. Vilken positiv överraskning!

JOEY RAMONE: Ya Know?
(BMG / Rough Trade)

Nytt studioalbum med Ramones-sångaren 10 år efter hans död. De åren har brorsan Mickey Leigh (själv musiker i bandet The Rattlers) ägnat åt att köpa loss Joeys sångdemos och sedan låtit väl lämpade vänner fylla i resten av musiken. Vi snackar musiker (& musiker / producenter) som Ed Stasium, Kenny Laguna, Little Steven, Joan Jett, Richie Ramone, Dennis Diken (Smithereens), Bun E Carlos (Cheap Trick), Mickey själv och Dictators-medlemmarna Andy Shernoff, Handsome Dick Manitoba och JP Thunderbolt Patterson. Underbar 60-tals-girlgroup-duett med Holly Beth Vincent i «Party Line». Jazzig «Merry Christmas (I Don't Want To Fight Tonight)». «Waiting for That Railroad» är en gripande ballad med akustisk början och pampigt slut. Akustiska versionen av Ramones-låten «Life's a Gas» är också gripande och avslutar skivan. Annars får vi en ganska stor dos äkta New York-rock'n'roll på många av de andra spåren. Skivan visar en mångsidig och känslig artist.

BLUEFIELDS: Pure
(Underground Treehouse)

Dan Baird och Warner Hodges spelar tillsammans i Dan Baird & Homemade Sin och de är ju också kända från Georgia Satellites och Jason & The Scorchers. Nu har de slagit sig ihop med sångaren Joe Blanton och de tre har tillsammans jobbat fram låtarna till detta projekt. Bortsett från några alltför boogietyngda slamkrypare på lerfötter så levereras snygga halvfartsballader som «Belong», «Lay It On the Line» och «Don't Let Me Fall» och patenterade Dan Baird/Satellites/Scorchers-grusiga gladrocknummer som «Bad Old Days», «If Not Now When» och «Nobody Loves You».

REFRESHMENTS: Highways & Byways
(Darrow / Naxos)

Refreshments rock'n'rollsound går inte att ta miste på, men den här gången är detaljerna ännu delikatare och variationen ännu mer välavvägd. Vi får tex-mex & swamp-pop och Johan «JB» Blohm är Sveriges Jerry Lee Lewis både med och utan countryhatt (se recension)

JOHAN ÖRJANSSON: Melancholic Melodies For Broken Times (Rootsy / Studio Stäpelston)

Falkenbergs rootsy singersongwriter-stjärna är redo att erövra världen. Han har rösten, låtarna och känslan. Beundras av Israel Nash Gripka, Deadman och Will Kimbrough och snart av dig också! (se recension)



2012-04-16

JUSTIN TOWNES EARLE: NOTHING´S GONNA CHANGE THE WAY YOU FEEL ABOUT ME NOW
(Bloodshot)

30 minuter ren magi med Justin! Countrysoul-licks, orgel och snygga blåsarr som snabbt förflyttar en till Muscle Shoals Sound Studios, Alabama. Stark kandidat till årets platta.

CHUCK PROPHET: TEMPLE BEAUTIFUL
(Yep Roc)

Genomstark uppföljare till Mexico City-inspelade «Let Freedom Ring!». Nu är det San Francisco som är inspelningsplats och inspiration. Bästa Tom Petty-rocken sen Mudcrutch-återföreningen.

JOE NOLAN: GOODBYE CINDERELLA
(Rootsy)

Nu för tiden är man inte den nye Bob Dylan utan den nye Ryan Adams. Och då snackar vi «Ashes & Fire», «Heartbreaker» och «Jacksonville City Nights». Rutinerad (tredje skivan) 21-årig spoling från Kanada som lyckas skapa en väldigt speciell atmosfär skivan igenom. Gedigen backning av veteraner som Colin Linden, Spooner Oldham och Bryan Owings.

KEVIN GORDON: GLORYLAND
(Crowville Media)

Singer songwriter som blev gladrotrockare. Ändrade stil 2005 med mörka, bluesiga «O Come Look At the Burning». Detta är en lite försenad uppföljare och nu har de mörka skyarna spruckit upp en aning. Givande album som tar några genomspelningar att komma in i. Skivan finns att beställa på hans hemsida om du har svårt att hitta den. Där finns också «Salvage & Drift Vol.1: Previously unreleased live, studio & home recordings», utgiven 2010.

BOB WOODRUFF: THE LOST KEROSENE TAPES, 1999
(Sound Asleep)

Oerhört kärt återseende av mannen som släppte 90-talets två bästa countryrockplattor (se recension och Lost in the blåst)

BLANDADE ARTISTER: HIT THE HAY VOL. 8
(Sound Asleep)

25 artister / låtar genialiskt hopplockade av Sound Asleep-Jerker. Hit the Hays unika kännemärke är mixen av å ena sidan powerpop-pärlor och ringlande Byrds-gitarrer och å andra sidan rotfast americana och countryrock. Här behövs ingen smakpolis!

BRUCE SPRINGSTEEN: WRECKING BALL
(Columbia)

Irriterad Springsteen gör upp med USA:s orättvisor och sönderfallande ekonomi och det låter bra! Ljudmässigt möjligt att härleda till både E-Street och Seeger Sessions plus Street of Philadelphia.

FASTBACK: BORN TOO LATE
(Rock Around the Clock)

Sprudlande svängig rockabilly med ett riktigt maffigt rock´n´rollsound. Ungdomlig energi uppstyrd av veteranrockare i bakgrunden (se recension).

MY DARLING CLEMENTINE: HOW DO YOU PLEAD?
(Drumfire Records)

Tidlös, felfri countryduett-skiva av britten Michael Weston King och hans fru Lou Dalgleish. Kompas av Nick Lowe- och Ducks Deluxe-musiker plus några cowboyhattar (se recension).

ISRAEL NASH GRIPKA: FROM THE OTHER SIDE OF THE BARN

Charmig, begränsad 5-spårs-CD med outtakes från inspelningarna av genombrottsskivan «Barn Doors and Concrete Floors».






ZOE MUTH AND THE LOST HIGH ROLLERS
STARLIGHT HOTEL
(Signature Sounds)

Underbar röst och oemotståndliga mjuk-honkytonklåtar som bara flyter på. Beroendeframkallande musik som påminner om Eilen Jewell, Laura Cantrell och Lucinda Williams. Turnerar i Sverige och Norge nu i februari med hela bandet (se Rootsy live). Missa inte chansen att se en ny americanastjärna!

NEAL CASAL
SWEETEN THE DISTANCE
(Fargo)

När man viker upp det hårda digipakomslaget känns det som en miniatyr av en Asylum-LP från 1976. Och det låter så också. En jordnära singersongwriterskiva som knyter an till hans tidiga produktion. Inte så «flummig» som de två senaste albumen. Artister på skivbolaget Asylum 1976? Chris Hillman, JD Souther, Warren Zevon, Linda Ronstadt, Eagles och Jackson Browne.

GEORGE THOROGOOD AND THE DESTROYERS
2120 SOUTH MICHIGAN AVE.
(Capitol)

Att rock'n'rollbluesgitarristen Thorogood gör en hyllningsskiva till Chicagobolaget Chess är inte direkt chockerande. Det är ju i princip vad han sysslat med hela sin karriär. Otroligt snyggt gitarrspel och maffigt komp. Två nya egna låtar på Chesstemat: «Going Back» och «Willie Dixon's Gone». Annars blir det Muddy Waters, Chuck Berry, Bo Diddley och ett helt gäng med just Willie Dixon.

BARRENCE WHITFIELD AND THE SAVAGES
SAVAGE BEAT
(Munster)

Barrence återförenas med originalsättningens gitarrist Peter Greenberg (känd från Lyres och DMZ) och basisten Phil Lenker. Och det hörs! Tillbaka till galet rockiga retrosoundet à la Little Richard uppblandat med några soulballader i skön Otis Redding-stil.

RAY BONNEVILLE
BAD MAN'S BLOOD
(Red House)

Avskalad, långsam singersongwriterblues som kräver lite tid och tålamod. Ray själv är nästan en enmansorkester då han står för sång, gitarr, munspel och fotstomp («foot percussion»). Men han får ändå hjälp av trummis, saxofonist och rotrockalltiallon Gurf Morlix.

PONTUS SNIBB 3
LOUD FEATHERS
(Rootsy)

Pontus Stockholmsbaserade powertrio släpper nu sitt debutalbum. Sångaren, gitarristen och låtskrivaren Snibb låter här ännu mer kompromisslöst hårdrockig än på parallella projektet Bonafide. Djupa 70-talsrötter här också. Inspelat på bara tre dagar i studion vilket ger en autentisk livekänsla. Inget filande och trixande i efterhand. Kan ses som en uppföljare till hans «Admiral Street Recordings» 1 och 2, men bara SÅ mycket hårdare. Snabba gästspel av Mats Ronander, Conny Bloom och Ralf Gyllenhammar.

MARSHALL MONRAD BAND
MINERALS & MUD
(Rootsy)

Ett äkta bluegrassband från Oslo och inget fel i det. Även i Norge finns det ju järnvägar, gruvor, småvägar, dalar och kullar. Stor kompetens och konsekvens i framförandet. Ju fler sångare (4 i bandet plus 5 gäster) desto bättre banjosoppa.

HARD LUCK STREET
ON THE RUN TO MAYBELAND
(Black Booking)

Ett äkta rock'n'rollgladpunkband från Oslo och inget fel i det. Även i Norge finns det ju många fans till powerpop/schlagerpunkarna The Boys och Honest John Plain. Upptäckte bandet förra helgen i London när de värmde upp för just dessa legender. Ursnygg 10-tums vinyl med 6 melodiösa stänkare.

CHIP TAYLOR & THE NEW UKRAINIANS
F**K ALL THE PERFECT PEOPLE
(Train Wreck / Rootsy)

Melodiös och generös skiva från vår favorithistorieberättare. Van the Man-gitarristen John Platania och två Willy Clay-killar ingår i bandet som inte varit i Ukraina. Däremot har Chip ofta varit i Sverige, Norge, Holland och England och där har flertalet av skivans låtar uppstått (se recension).

DWIGHT TWILLEY
SOUNDTRACK
(Varese Sarabande)

Powerpoplegendens bästa album sen 80-talet. Självbiografiskt tema tänkt att kompletteras med dokumentärfilm (se recension).

ERIC HISAW
GHOST STORIES
(EricHisaw.com)

Underbart genombra rotrockalbum från kämpe i Austins musikaliska mellanvegetation. Bättre chans till upptäckt än den här skivan får vi inte (se recension).

TROUBLE BOYS
BAD TROUBLE
(Ball & Chain)

Nyvaskat pubrockguld med Billy Bremner och Sean Tyla plus Micke Finell, Ingmar Dunker och Tommy Cassemar (se recension).

NISSE HELLBERG
FLOD AV ELD
(Metronome)

Ytterligare en lyckad soloplatta från Hellberg. Fortfarande en hel del rockabilly, country och ren pop, men stundtals lite mer Wilmer X-känsla. Finns i begränsad vinylupplaga liksom i begränsad CD-julupplaga med bonusspåret «En Vit Jul Med Stänk Av Blått» (se recension).






NICK LOWE: THE OLD MAGIC
(Proper)

En vit Arthur Alexander? Pensionärspop for now people? Mysig pubpop där cocktailbäret ersatt «a pint of lager, please». Sälja huset och läsa böcker. För mycket «kvalitetstid» i ensamhet. Starka känslor i slow motion, men vi får också en hemlagad cajun i «Somebody Cares For Me».

ISRAEL NASH GRIPKA: 2011 BARN DOORS SPRING TOUR, LIVE IN HOLLAND
(Continental Song City)

Påminner han inte om Frankie Miller i röst och utseende? Annars instämmer jag i Neil Young möter Ryan Adams. Hajpad americana och the next big thing. Jag är fortfarande rusig efter en magisk kvällskonsert i skivaffären Folk & Rock i Malmö som nyss inledde en rejäl Skandinavienturné. Den här CD:n är inspelad i Eindhoven och låter riktigt bra. Bonus-DVD medföljer: The making of Barn Doors and Concrete Floors.

WILLY DeVILLE: THE BEST OF LIVE - COME A LITTLE BIT CLOSER
(Eagle)

En välmatad liveplatta som blir en hyllning till vår gatusmarta romantiker och bortgångne hjälte. 17 spår inspelade mellan 1977 och 2005 i Montreux, Berlin, Amsterdam och Nijmegen. Klassiker som «Spanish Stroll», «Love and Emotion», «Mixed Up Shook Up Girl» och «Cadillac Walk». De fyra låtarna från Nijmegen 8/5-84 får mig att minnas en fin konsert med «Minken» två dagar tidigare på Olympen i Lund.

TOM RUSSELL: MESABI
(Proper)

Bra driv, fina melodier, fantastiska texter. Ett av Tom Russells bästa album någonsin! Läs annars mina Rootsykollegors recensioner för detaljerna.

DEADMAN: TAKE UP YOUR MAT AND WALK
(Rootsy)

Där liveplattan från The Saxon Pub var flödande fyllig i nuet så är det nya studioalbumet något mera återhållet med tydligt utmejslade detaljer. Precis som det skall vara! Fortfarande The Band, men ibland lite som Jeff Tweedys lugnare, melodiösare stunder. Steve Forbert hade nog gärna spelat in med Deadman. Denna skiva kommer att vara en trogen vän i höst och strax är de här på ny Skandinavienturné (se Rootsy Live).

RECKLESS KELLY: GOOD LUCK & TRUE LOVE
(No Big Deal)

Festlig och finurlig förpackning med stumfilms- och varietéreferenser. Willy Braun (sångare & låtskrivare) tillsammans med brorsan och polarna är stabila leverantörer av kvalitetsrotrock på album efter album. Detta är inget undantag. Talande låttitlar som «I Never Liked St. Valentine», «Weatherbeaten Soul», «I Stayed Up All Night Again» och «New Moon Over Nashville».

JAYHAWKS: MOCKINGBIRD TIME
(Rounder)

«Originalsättningen» (Gary Louris och Mark Olson plus Karen Grotberg, Tim O' Reagan och Marc Perlman) från tidlösa 1995-klassikern Tomorrow the Green Grass är tillbaka och gör en klart godkänd uppföljare. Bättre än Olson & Louris halvlyckade Ready For the Flood från 2008. Stämsången, melodierna, gitarrerna, stråkarna och det klinkande pianot. Allt finns där och trivs tillsammans igen. Visst kan man tänka på The Byrds, men det är heller inte så långt från nutida Under the Covers Vol. 1&2 med Matthew Sweet och Susanna Hoffs (speciellt i «Cinnamon Love»).

JOHN HIATT: DIRTY JEANS AND MUDSLIDE HYMNS
(New West)

Vår pålitlige sångskrivare och albummakare är tillbaka bara ett drygt år efter senaste försöket. «I Love That Girl» är «radiohiten». Testa annars «Train To Birmingham» eller «Adios To California" (se annars min recension).

BURRITOS: SOUND AS EVER
(SPV / Yellow Label)

Burritos är inspirerade av Flying Burrito Brothers och devibeke sjøvold

Nyheter
Recensioner
Artiklar/krönikor

Kontakta

 
Bäst just nu:
10 beste låter just nu

John Prine –God Only Knows - The Tree of Forgiveness

Roger Græsberg & Foreningen – Å leve en drøm – Trøst

Sarah Shook & The Disarmers – New Ways to Fail - Years

Joshua Hedley - Mr Jukebox - Mr Jukebox

Country Heroes – Texas In Me - Honky Tonk Tears

Malin Pettersen – Tag Team

Bennett Wilson Poole – Wilson General Store – Bennett Wilson Poole

Ellen Sundberg – Stormen före lugnet - Du sålde min biljett

Pat Reedy & The Longtime Goners – Nashville Tennessee at 3 am – That’s All There Is (And there ain’t no more)

Trampled By Turtles – We All Get Lonely