NYHETER

Streamat release party med The Ghost of Paul Revere

Videopremiär: Ellen Sundberg: Total Darkness

Singel/videopremiär: Hege Brynildsen - The Old Man & The Rabbit

Videopremiär: Olin+ - Flickan och planeten

Arkivet

LIVE

Mer live

RECENSIONER

Bruce Springsteen - Letter to you

Elvis Presley - From Elvis in Nashville

Brennen Leigh - Prairie Love Letter

Cina Samuelson - Sing with Your Heart and Soul

Arkivet

ARTIKLAR

Who´s gonna fill their shoes - Captain Sukram

Who´s gonna fill their shoes: Thorleif Bratval

Who´s Gonna Fill Their Shoes: Johan Berggren

Americana-festival i Kristiansand

Arkivet

BÄST JUST NU

Bäst just nu enligt Magnus Östnäs

Bäst just nu enligt vibeke sjøvold

Bäst just nu enligt Henrik Göransson

Bäst just nu enligt Leo Friberg

Arkivet

Vad finns det att säga som inte redan har sagts om Clarence Carters fantastiska karriär. Inte mycket. Denna samling av singlar talar sitt tydliga språk. Clarence Carter var en soulmästare. Han kunde skriva den ena hitlåten efter den andra och framföra dem med en stor, varm och kraftfull sångröst. Under det vi först hör finns hela tiden en underton av glädje och småfinurlig slughet. Bäst uttryckt genom en hans varumärke, ett djupt och dirty skratt. Det blev tre miljonsäljare och 18 andra storsäljare under åren 1966 och 1973. Detta är den första volymen av två som presenterar alla dessa singlar som spelades in i Fame Studios och gavs ut på Fame och Atlantic.

Efter en hel del tjatande valde Rick Hall till slut att spela in en ensam Clarence. Om han hade en slagkraftig sång vill säga. Och det hade han. ”Tell Daddy” blev en första listklättrare och omskriven till ”Tell Mama” till en ännu större hit med Etta James. Baksidans underbara ballad ”I Stayed Away Too Long” visade att Clarence hade talang och kunde omsätta den, i händerna på Rick Hall och med hjälp av Fames otroliga studiomusiker.

Tre singlar blev det på Fame-etiketten innan Jerry Wexler på Atlantic insåg att denna killen borde ges ut på deras etikett istället. Med ”Road Of Love”, B-sida på den sista singeln på Fame-etiketten, visar Clarence att han kan hantera blues lite väl som soul och R&B. Det var dessutom den första inspelning som Duane Allman spelade gitarr på. Och som han gör det sen.

Det stora genombrottet kom med ”Slip Away”, som var B-sida till ”Funky Fever”, och den andra singeln på Atlantic-etiketten. Massor av tid hade lagts på tron att en funkylåt skulle slå hård. Men väl ute kom strax signaler om att DJ:s vände på plattan och den på en kvart inspelade B-sidan blev en hit. Och vilken hit sedan.

Clarence Carter föddes 1936 i Montgomery, Alabama och utbildade sig på Alabama School for the Blind och West Side School i Talladega. Tog examen i musik vid Alabama State Collage 1960 och slog sig samman med en blind kompis från skolan och bildade Clarence & Calvin. Ett samarbete som öppnade upp ett intresse hos Rick Hall men som slutade med att Calvin blev skjuten i huvudet av sin fru.

Story-telling blev också ett välkänt sätt för att Clarence att framföra sina sånger. Redan här finns några fina exempel. ”Making Love (At The Dark End Of The Street) och ”The Few Troubles I´ve Had” var två, där den sistnämnda på ett komiskt sätt berättar om livets eländen.

Denna första samling avslutas med ”I Can´t Leave Your Love Alone”, som blev Clarence sjätte Topp 10-sång på lite mer än två år. En stjärna var född. En stjärna med ett personligt uttryck, underbar sångröst och en låtskrivarförmåga i klass med de allra största. Nu väntar vi med spänning på volym två. Det kan bara bli ännu bättre.
Read more about Clarence Carter
Om Kate Campbells förra album “1000 Pound Machine” var en hyllning till alla pianolärare så är ”The k.o.a. (Kate on America)” en hyllning till det amerikanska landskapet och de människor som befolkar detsamma. Skivan påminner mycket om John Stewarts album ”Rough Sketches” som är en samling sånger om två resor längs med Route 66; akustiskt, lågmält och ofta mycket vackert.
Kära Gretchen,

Det har gått några år sedan jag först stötte på dig som kompositör när jag hörde Trisha Yearwoods sublima tolkning av ”On a Bus to St. Cloud”, skriven av dig. Sedan hittade jag ditt album ”Hello Cruel World” där en annan av mina favoriter finns. Jag tänker förstås på ”Five Minutes”, berättelsen om tjejen bakom bardisken som smiter åt sig en rökpaus där bakom Andy´s Luncheonette. Bara för att få några minuter för sig själv. Då blev jag fast och har sedan dess följt dig. Så jag tycker att jag känner dig rätt väl genom din musik, men jag kan förstås ha fel. Dock att du är en av de mest angelägna och bästa singer-songwriters idag står utom allt tvivel. Därför var det med viss förvåning jag tog del av nyheten att du spelat in ett album, ”The Night You Wrote That Song”, med sånger skrivna av en kollega till dig: Mickey Newbury.
Så otroligt mycket ett namn kan betyda.
Namnet på förra flickvännen gör måhända så att en tår lämnar ögat eller att starka känslor av hat som ett virrvarr börjar bubbla på ytan. Kanske slår hjärtat snabbare då namnet på den nya älsklingen nämns. Dock har bara två namn gjort mig riktigt knäsvag i år: Candi Staton och Bettye Swann.
Det finns tillfällen när man blir så innerligt trött på dessa vita gitarrkåta bluesimitatörer som varken har kunskap eller sinne för att utforma musik som kommer i närhen av vad som skulle kunna kallas blues, men som tror att volym och snabbhet är lösningen.
Han fick det med blodet. Född och uppvuxen i North Carolina och Georgie och i fotspåren av en folklorist till fader blev det som det blev. Och det blev bra. Riktigt bra.
En timme med Bob Dylan från ett radioframträdande den 11 mars 1962 kan det vara något? Ja, det är ett stort tidshistoriskt dokument när Cynthia Gooding bjuder in en ung Bob Dylan för en intervju och för möjligheten att framföra några av sina sånger. Här finns till exempel de enda kända inspelningarna av Howling Wolfs ”Smokestack Lightning”, Woody Guthries ”Hard Travelin” och Ralph Rinzlers ”Roll on, John” samt det första framförandet av de egna sångerna ”The Death Of Emmett Till” och ”Standing On The Highway”, en sång tillägnad Robert Johnson.