NYHETER

Streamat release party med The Ghost of Paul Revere

Videopremiär: Ellen Sundberg: Total Darkness

Singel/videopremiär: Hege Brynildsen - The Old Man & The Rabbit

Videopremiär: Olin+ - Flickan och planeten

Arkivet

LIVE

Mer live

RECENSIONER

Bruce Springsteen - Letter to you

Elvis Presley - From Elvis in Nashville

Brennen Leigh - Prairie Love Letter

Cina Samuelson - Sing with Your Heart and Soul

Arkivet

ARTIKLAR

Who´s gonna fill their shoes - Captain Sukram

Who´s gonna fill their shoes: Thorleif Bratval

Who´s Gonna Fill Their Shoes: Johan Berggren

Americana-festival i Kristiansand

Arkivet

BÄST JUST NU

Bäst just nu enligt Magnus Östnäs

Bäst just nu enligt vibeke sjøvold

Bäst just nu enligt Henrik Göransson

Bäst just nu enligt Leo Friberg

Arkivet

Vad finns det att säga som inte redan har sagts om Clarence Carters fantastiska karriär. Inte mycket. Denna samling av singlar talar sitt tydliga språk. Clarence Carter var en soulmästare. Han kunde skriva den ena hitlåten efter den andra och framföra dem med en stor, varm och kraftfull sångröst. Under det vi först hör finns hela tiden en underton av glädje och småfinurlig slughet. Bäst uttryckt genom en hans varumärke, ett djupt och dirty skratt. Det blev tre miljonsäljare och 18 andra storsäljare under åren 1966 och 1973. Detta är den första volymen av två som presenterar alla dessa singlar som spelades in i Fame Studios och gavs ut på Fame och Atlantic.

Efter en hel del tjatande valde Rick Hall till slut att spela in en ensam Clarence. Om han hade en slagkraftig sång vill säga. Och det hade han. ”Tell Daddy” blev en första listklättrare och omskriven till ”Tell Mama” till en ännu större hit med Etta James. Baksidans underbara ballad ”I Stayed Away Too Long” visade att Clarence hade talang och kunde omsätta den, i händerna på Rick Hall och med hjälp av Fames otroliga studiomusiker.

Tre singlar blev det på Fame-etiketten innan Jerry Wexler på Atlantic insåg att denna killen borde ges ut på deras etikett istället. Med ”Road Of Love”, B-sida på den sista singeln på Fame-etiketten, visar Clarence att han kan hantera blues lite väl som soul och R&B. Det var dessutom den första inspelning som Duane Allman spelade gitarr på. Och som han gör det sen.

Det stora genombrottet kom med ”Slip Away”, som var B-sida till ”Funky Fever”, och den andra singeln på Atlantic-etiketten. Massor av tid hade lagts på tron att en funkylåt skulle slå hård. Men väl ute kom strax signaler om att DJ:s vände på plattan och den på en kvart inspelade B-sidan blev en hit. Och vilken hit sedan.

Clarence Carter föddes 1936 i Montgomery, Alabama och utbildade sig på Alabama School for the Blind och West Side School i Talladega. Tog examen i musik vid Alabama State Collage 1960 och slog sig samman med en blind kompis från skolan och bildade Clarence & Calvin. Ett samarbete som öppnade upp ett intresse hos Rick Hall men som slutade med att Calvin blev skjuten i huvudet av sin fru.

Story-telling blev också ett välkänt sätt för att Clarence att framföra sina sånger. Redan här finns några fina exempel. ”Making Love (At The Dark End Of The Street) och ”The Few Troubles I´ve Had” var två, där den sistnämnda på ett komiskt sätt berättar om livets eländen.

Denna första samling avslutas med ”I Can´t Leave Your Love Alone”, som blev Clarence sjätte Topp 10-sång på lite mer än två år. En stjärna var född. En stjärna med ett personligt uttryck, underbar sångröst och en låtskrivarförmåga i klass med de allra största. Nu väntar vi med spänning på volym två. Det kan bara bli ännu bättre.
Read more about Clarence Carter
Eric Andersen fyller 75 år och firar det med ett dubbelalbum med urval ur hans långa och kreativa musikerliv. Startade upp i början av 60-talet som en akustisk folksångare, för att gå vidare mot folk-rock och country med tiden.
Little Feat är onekligen ett av våra stora rockband. Och Lowell George var en av våra stora kompositörer. Det berättar inte minst denna samling med 40 liveinspelningar från den 40-åriga epok som de hittills har var verksamma under.
Det pratas mycket väl om Gilmore & Robert i Englands just. Inte minst efter det att deras tredje album ”The Innocent Left” hade nått offentligheten. Gimore är Katriona Gilmore som sjunger och spelat fiol och Roberts Jamie Roberts som sjunger och spelar gitarr. Tillsammans blir det modern folkmusik. Tillsammans även med gäster som Ben Nicholls bas, Tom Chapman trummor, Will Foster piano, Megan Lovell lapsteel och dobro, Rebecca Lovell mandolin och Graham Pell flygelhorn. Megan och Rebecca Lovell känner vi även som Larkin Poe.
Det britiske roots reggaeband Black Roots har på den netop udsendte EP I Believe remixet et af gruppens tidligere udsendte numre fra albummet On The Ground fra 2013 og præsenterer nummeret i fire forskellige versioner, heraf i en såkaldt extended version og dub. Tre af versionerne byder tillige på gæsteoptræden med sangeren Jah Garvey og en enkelt med MC Bugsy , der er kendt som en af britisk reggaes hurtigste deejays. Ligesom Black Roots stammer de også fra St. Pauls i Bristol.
Sara Evans framträdde som countrytraditionalist på sin debutskiva »Three Chords and the Truth« 1997 men har sedan blivit alltmer integrativ i sin estetik. Hon förenar de musikaliska drag som traderats som »country« med bredare idéer i ett stilmedvetet korsdrag av äldre mönster och intryck från samtidens populära musikformer. Hon arbetar alltså som countryartister alltid gjort.
Det har viskats om att Dr. Johns tjugoåttonde studiogiv ska representera en återkomst till fornstora dagars glödheta New Orleans-soul. Det är en överdrift som lägger grund till besvikelse. Men »Locked Down« är alltjämt artistens vassaste på många år.