NYHETER

Headline

Videotips: The Original Five - Wrong Turn Right

R.I.P. John Renbourn

Eilen Jewell och Rio Grande

Arkivet

LIVE

Mer live

RECENSIONER

Joe Pug - Windfall

Peder af Ugglas - Blue Departure

Allan Harris - Black Bar Jukebox

Shoutin´ Red - Introducing: Shoutin´ Red

Arkivet

ARTIKLAR

Tio countryfavoriter

Ensamma mödrar och frånvarande fädrar

Reggaekongen runder 70: Hør ti af Bob Marleys største

Tacka Gud (eller Otis Redding) för Eddie Hinton

Arkivet

BÄST JUST NU

Bäst just nu enligt Jens Renberg

Bäst just nu enligt Thomas Lundvall

Bäst just nu enligt Olle Nordgren

Bäst just nu enligt Mark Andersson

Arkivet

Malmöduon Isabell Dahlberg och Mats Källblad, alias Spiken i kistan, ger utsnitt och ögonblicksbilder från tillvarons utkanter. Det är skarpskurna och konkreta bilder, som fokuserar på öden mer än idéer. Idéerna växer fram ur ödena, de utgör inga beskäftiga postulat för den lyriska iakttagelsen.

Vi möter dansbandssångerskan som försöker göra sig fri, pojken med rockstjärnedrömmar som fastnade på cementfabriken, sjuksköterskan som drömmer sig bort från nattpasset och två bröder på en begravning bland andra. Varje text rymmer ett klassmässigt ställningstagande, men detta skrivs inte lyssnaren på näsan, utan tar långsamt form genom det gestaltade livet.

Framförandena är nertonade med mycket luft i ljudbilden. Någon gång bryter ett dragspel eller en fiol in i det akustiska gitarrkompet, och även Mats Källblads slide förstärker den instrumentala konturen i några av albumets bästa spår.

Så blir den politiska sången meningsfull.
Läs mer om Spiken i kistan
Norskan Hedvig Mollestad är en jazzgitarrist rotad i både metal och progressiv rock, men hon omformar impulserna i ett djupt personligt uttryck, där varje ljudförvrängning, sustaineffekt och flyhänta löpning rymmer sin egen, inre nödvändighet.
Ibland hörs instrumenten bara som en svag puls. De ger en känslomässig nyans, kanske också en vilopunkt för Ester Brohus sång. Hennes röst är lätt raspig, den har en omisskännlig twang. Uttrycket är ofta nedtonat. Ester Brohus sjunger tillbakalutat. Janus Bechmann sticker in några skenbart loja slidelicks. Leif Bruun svajar iväg ett expansivt ackord på steelen, men det tar aldrig över. Någon gång ger en fiol (Alexander Karglund eller Bruun) en extra valör, men hela tiden dominerar känslan av akustisk rymd, av ett ljudrum där Ester Brohus expressiva sång rör sig: lättrörligt snurrar den in i ljudbilden eller lyfter över kompet. Det är tillbakalutat, men musiken rymmer också en komprimerad uttryckskraft, ett undertryckt utspel som väntar på att ta form.
Alla besökare av den här sidan vet att Derek Trucks är den samtida rockmusikens ledande och på många sätt också mest meningsfullt innovativa gitarrist. Ni vet också att Susan Tedeschi är en glimrande bluesgitarrist och -sångerska. Därför nöjer jag mig med en mindre innehållsdeklaration av makarna Trucks gemensamma skiva »Revelator«.
Bluessångerskan Carolyn Wonderland i Austin har varit involverad i åtskilliga projekt, både i eget namn och i olika grupper som Imperial Monkeys och mer tillfälliga duo-konstellationer. På hennes nya skiva, med den suveräna titeln »Miss Understood«, hör vi Carolyn Wonderland helt och fullt i egen rätt. Bluesen dominerar, men vi får även swing, soul och country i något mindre doser.
Ni som ännu inte har tagit chansen att skaffa Roy Byrd, alias Professor Longhairs, excellenta New Orleansinspelningar från 40- och 50-talet har här chansen igen. Låtarna har funnits ute lite då och då i olika samlingar men jag vet inte om de just nu finns att tillgå. Därför är det här ett bra alternativ.
Shelton Hank Williams III ble født i Nashville i 1972, han er sønn av Hank Williams jr. og sønnesønn av Hank Williams, countrylegenden som ikke en gang rakk å bli så gammel som III er i dag.