Rootsy logo  
Rootsy logo
Billiga Boxar (sida 1 av 2) | Nästa sida

Håkan:
2009-08-06 17:10
 Ville bara tipsa om denna serie av boxar som är löjligt billiga och snyggt förpackade:

Varje skiva i boxen utgörs av en enkel mini-LP med original artwork'en. Snyggt och utrymmeekonomiskt.

cdon.se/sommarrea/musik/boxar%3a_5_cd_för_99_kr/

Peter Johansson:
2009-08-07 00:21
 Tack för ett bra tips! Beställde boxarna med Stanley Clarke, Duke Ellington, George Benson, Agnetha Fältskog och John McLaughlin. Skivorna finns att tanka hem gratis, men med så vettiga priser känns det inte lönt...Funderade ett tag på att även lägga in Steve Vai och Joe Satriani i korgen men kan på tok för lite om dem. Mina fördomar säger att de är för mycket av gitarronani a la Yngwie Malmsteen över dem. Jag har förmodligen fel.

Magnus Eriksson:
2009-08-07 06:34
 Både Vai och Satriani är fantastiska musiker, precis som Malmsteen. Jag tror också att du skulle gilla de förra (givet din beundran för McLaughlin), även om du inte gillar Yngwie.

Men metaforen: »gitarronani«? Om vi ska tolka det hela sexuellt utförs väl snarare ett samlag med gitarren? Onani riktas mot den egna kroppen, vill jag minnas, medan gitarren är en annan kropp.

Peter Johansson:
2009-08-07 09:02
 Tack Magnus. Ska försöka komplettera min order och ta med Vai och Satriani. »Gitarronani« var inte menat att tolkas sexuellt. Det var nog bara din snuskiga fantasi och morgontillståndet som tog överhanden.

Bengt Eriksson:
2009-08-07 09:10
 Nä-ä! När vissa gitarrister spelar, Malmsteen hör nog dit, blir elgitarren en förlängning av den egna kroppen, ett slags protes istället för en kroppsdel som tydligen inte har den storlek och funktion som gitarristen skulle vilja.

Leif Thureson:
2009-08-07 09:35
 
www.youtube.com/watch?v=RMVbDtNBX0U

Hur ska vi psykologisera det här isåfall??

Bengt Eriksson:
2009-08-07 10:32
 Han kom väl till insikt om sina tillkortakommanden.

Magnus Eriksson:
2009-08-07 11:21
 Snart sagt varje gång jag skrivit något kritiskt om musik, anser Bengt att jag samtidigt nedvärderar den publik som lyssnar på ifrågavarande musik. Att skriva att viss musik är skräp innebär per automatik, enligt den logiken, att man också skräpförklarat publiken. Som beundrare av Malmsteen får jag då sluta mig till att Bengt just utnämnt mig, min äldste son och många andra som delar vår faiblesse för Yngwie Malmsteens excesser (som på ett profilerat och meningsskskapande sätt är rotade i det tidiga 1800-talets virtuosrepertoar, vilket skiljer honom från de mer direkt jazz- och progrocksbaserade Vai och Satriani) är finniga onanister som använder olika surrogat »för en kroppsdel som tydligen inte har den storlek och funktion som [vi] skulle vilja«.

Jag minns att Mats Olsson för ett trettiotal år sedan skrev något i stil med att hårdrock bara är en angelägenhet för unga killar som vill ha »en kuk som är lika lång som ett gitarrsolo av Jimmy Page«. Jag trodde vi vuxit från den typen av beskrivningar av musiken.

Och jag godtar utan vidare Peters förklaring att ordet »onani« kan användas som en icke-sexuell metafor. Det är inte konstigare än att »phallos« i ett lacanskt sammanhang betecknar en position i språket, inte en kroppsdel. Jag tröstar mig med att Bengt har ännu snuskigare fantasi än jag.

Bengt Eriksson:
2009-08-07 11:31
 Varje gång man går in på Rootsys forum är det risk att man får en chock.

Att jag har snuskgare fantasi än du kan säkert stämma (fast vad vet jag om det). Allt annat du påstår att jag skulle ha skrivit är däremot spöken. Ingenting av detta tycker jag, ingenting av det har jag skrivit.

Du borde göra upp med andevärlden. Och jag tror bestämt att jag har en av de större samlingarna med olika sorters hårdrock - cirka 4 meter vinyl (cd har jag inte räknat) - på Rootsy.

Nu är det nog dags att du svalkar av dig med Tanya Tucker, återigen. Det blev visst inte tillräckligt svalt förra gången. Har du hört Napalm Deaths nya, förresten? Märkligt att bandet både kan hålla på fortfarande och dessutom hålla kvalitén.

Magnus Eriksson:
2009-08-07 12:14
 Bengt, du har alltså aldrig påstått vad du påstått femtioelva gånger, att en negativ värdering av viss musik också implicerar en negativ värdering av dem som gillar den. Det är annars en ståndpunkt du framfört åtskillga gånger i olika, mer eller mindre tydliga, varianter här i forumet. Jag saxar ur ett par diskussioner som inleddes i april förra året (det var dem jag hittade i hast, eftersom jag drog mig till minnes att du förde sådana resonemang apropå min negativa värdering av en skiva med Kathryn Williams). Örjan initierade diskussionen under en rubrik i stil med »Krock mellan två kulturer«. Du skrev bland annat:


»F ö skrev jag precis en recension av Kathryn Williams & Neill MacColl-albumet. Det fick högsta betyg. Innebär det att också jag står bortom »ära och redlighet«?

Sådana ord, som jag skrivit förut, varför måste man ta till dem för att riktigt visa att både somliga artister och de som råkar uppskatta dessa artister på något sätt har så fel att de blir lägre stående. Varför räcker det inte med att konstatera att man inte tycker om en skiva? Vad man tycker och tycker om beror ju så mycket på ens egna erfarenheter, hur man har och har haft det i livet. Att det ska behöva påpekas och upprepas, så onödigt.«



»Man kan inte värdera ett konstnärligt verk eller kulturellt uttryck fristående från personen som skapat verket. De hänger ihop och, fortsätter jag att hävda, även lyssnaren, i detta fall, hänger ihop med kulturskaparen och det konstnärliga verket. En värdering av det ena blir en värdering av de andra. Därför är ordvalet så viktigt.«



»Det var inte det jag skrev - jag skrev att när du/man bedömer ett konstverk bedömer du också konstnären, eftersom konstnären är hela eller en större eller mindre del av konstverket (med- eller omedvetenheten har inte så mycket med det att göra), och därmed bedömer du också - indirekt - dem som har motsatt åsikt till dej om konstverket/konstnären.«



»F ö är det väl jag som brukar hävda att man kan tycka så olika, så varför jag blivit »dogmatisk« bara för jag hävdar nogrannhet med orden, det begriper jag inte alls. Men jag kallar t ex aldrig någon som helst musik hur illa jag än personligen tycker om den för »skräp« längre, eftersom den kan vara en guldklimp för andra. Och jag ifrågasätter inte detta, jag ifrågasätter inte andras musiksmak, tänker aldrig mer göra det, däremot försöker jag så gott jag kan att förstå andras musiksmak.«



»Du menar alltså att du uttryckligen måste kritisera publiken för att det ska vara en kritik av publiken? Då menar jag att du har fel, det går att kritisera publikens indirekt också (och det träffar nog hårdare, dessutom).«



I en angränsande tråd, inledd av dig själv apropå vad jag skrivit om chanson-traditionen, skriver du bland annat:


»Tillägg: När nu dessa människor på cafét faktiskt tyckte att Brel förmedlade en känsla som de kände igen sej i, menar du då att de inte kände det de kände? Inte upplevde det de upplevde?

Du kan naturligtvis tycka att det är obegripligt, du hör och upplever det inte, du hör något helt annat i Brels sång. Men menar du att du kan självpåta dej att avgöra vad andra människor har rätt att känna för Brels sång? De - i det här fallet vi - har väl rätt att höra det vi upplever att vi hör. Liksom du har rätt att icke-uppleva det du icke-hör.«



Om jag fortsatte rota i forumet, skulle jag kunna leta upp åtskilliga fler exempel på hur du, när det passar dig, drar likhetstecken mellan andras negativa värdering av musik och den publik som gillar denna. Det är et likhetstecken som är mer eller mindre tydligt, men det finns tveklöst i din kritiska förståelse av musikkritiken.

Om du blir chockad över att stöta på ett sådant påpekande i forumet, är det främst dig själv du chockeras av.

Själv drar mig undan med en skiva med Yngwie Malmsteen och ägnar mig åt vad Harry Mathews kallar »Enskilda nöjen«, allt i den nyförvärvade insikten att en kvalificerad gitarrteknik är »ett slags protes istället för en kroppsdel som tydligen inte har den storlek och funktion som gitarristen [och jag] skulle vilja«.

Bengt Eriksson:
2009-08-07 12:41
 Att du orkar. Du sparar och katalogiserar? Ska det bli en bok med tiden? Ja, fyfan. Jag orkar i alla fall inte. Jag tänker inte ta det igen, jag är ändå chanslös i debatter med dig. Jag vägrar nämligen att diskutera ner till kommatecken. (Och dina spöken känner jag inte alls så dom kan jag inte diskutera.)

Endast detta: Det du skrev senast, när du påstod att jag skulle ha skrivit något om hårdrock som jag aldrig ens tänkt och än mindre skrivit, tar jag som en grov förolämpning. Kan det tas som nånting annat? Om du ska kritisera mig för att ha en åsikt så bör jag väl förfan åtminstone ha den.

Innan du tar tillbaka din sista förlämpning så ska vi inte ha något med varann att göra. Ja jävlar va kul det är att vara med på Rootsy. Jag skulle gärna fortsätta att skriva om och diskutera musik m m på Rootsy men jag tror inte det går, tyvärr tycker i alla fall jag, jag har ingen aning om vad och hur jag kan skriva utan att få - ursäkta men jag kan låta bli - få en kristen lusing av Magnus.


Magnus Eriksson:
2009-08-07 13:27
 Lugna dig nu Bengt. Jag katalogiserar ingenting, men gör utskrifter av mina artiklar. Jag mindes ett meningsutbyte, jag letade upp utskriften och såg ett datum på den. Jag gick till de dagarna och kollade i forumet. Varken mer eller mindre. Det bästa vore att du helt enkelt stod för din åsikt, nämligen att en negativ värdering av ett verk innebär en negativ värdering av både upphovsman och publik. Det är vad du anser, det är vad du skrivit. Det är en helt möjlig ståndpunkt, men den är inte min. Jag letade upp några exempel på att du hävdat denna ståndpunkt, när du plötsligt förnekade detta.

Du skrev oxå att gitarren för Malmsteen blir en kompensation av sexuell natur, fast i andra ordalag. Jag kopplade detta till en annan skribents beskrivning av hårdrocken. Jag skrev inte att du ser hårdrocken på det sättet, men att argumenten är snarlika. Om de inte är det, argumentera mot mig.

Och mina »spöken«: visa att mina citat är missvisande i stället för att bli sårad.

Bengt Eriksson:
2009-08-07 13:32
 Nej, jag tänker förbli »sårad«. Som du verkar tro att jag är, asförbannad stämmer bättre. Du har passerat den allra sista gränsen för mig. En sak är ytterst säker: du får mig aldrig att »stå för en åsikt«, som jag inte har. Jag väntar på ursäkten och innan dess ska vi, som sagt, inte ha med varann att göra.

Magnus Eriksson:
2009-08-07 13:35
 Du menar alltså att du inte anser att en negativ värdering av musiken medför en negativ värdering av lyssnaren? Trots alla exempel som visar att du hävdat detta?

Tala om för mig vilken förolämpning jag ska be om ursäkt för, är du snäll.

Bengt Eriksson:
2009-08-07 13:48
 Du kanske kan läsa dig själv, eller har du svårt att läsa egna texter innantill också?

Nej, tack. Jag tycker vi lägger av med det här; du behöver inte diskutera med mig och jag tänker inte - aldrig mer - diskutera med dig. (I likhet med några andra, tidigare Rootsy-debattörer.)

Lista ämnen | Nästa sida
Föregående ämne | Nästa ämne

Skapa en användare och logga in för att svara på inlägg


 
Designad för IE6+. Ytligt testad med Opera 7, Netscape 7.2 och Mozilla FireFox. Webdesign Jens Olsson. ©2004 Rootsy.nu. Powered by Notepad, Apache, MySQL & PHP
Denna sida är designad till tonerna av White Stripes och Rodney Crowell.